Hur påverkas vi av kemikalierna? Christina Rudén Institutionen för tillämpad miljövetenskap (ITM) Stockholms universitet

Kemikalier i Östersjöområdet Ämne Prov Period Trend Dioxiner och dioxinlika PCB Sediment 60-talet  Sillgrissleägg 1970 - 2006 Bröstmjölk 70-talet  Icke-dioxinlika PCB Fisk och mussla Perfluorerade ämnen DDT (DDE) Strömming TBT Mussla och tånglake 2003 – 2008 Kvicksilver Mussla och fisk 80-talet  Kadmium Fisk Bly Källa: HELCOM, 2010. ”Hazardous substances in the Baltic Sea – An integrated thematic assessment of hazardous substances in the Baltic Sea.” Balt. Sea Environ. Proc. No. 120B.

Varför använder vi kemikalier och vart finns de? Sur Ljus- genom- släpplig Slitstark UV- tålig Formbar Mjuk Söt Varför använder vi kemikalier och vart finns de? Brand- säker Temperatur- tålig Varför använder vi kemikalier och vart finns de? Kemikalier finns i varorna av en anledning, de gör vårt liv smidigare, vackrare, hållbarare, mer funktionellt osv. Kemikalier finns i allt det ni ser omkring er: Kläder, möbler, byggmaterialet, kosmetika, maten, läkemedel Lätt- nedbrytbar Vatten- avstötande Ström- ledande Härdande Hård Läkande Anti- bakteriell Snygg Lätt- antändlig Svår- nedbrytbar

Din julklapp kan vara en giftbomb Är kemikalier farliga? Din julklapp kan vara en giftbomb Aftonbladet, 2010-12-23 Sängdammet en hälsofara Sydsvenskan, 2011-09-14 Kläder återkallas efter cancerlarm DN, 2011-08-11

Skillnad mellan ”risk ” och ”fara”? (MB) ”Vi har hittills fokuserat på kemikaliers inneboende negativa egenskaper, dvs den fara de utgör. Men för att bedöma risker med kemikalier måste vi även ha kunskap om hur vi exponeras för dem.” ”Det är inte alltid självklart vad som skiljer fara från risk men - Ge exempel på skillnad mellan fara och risk genom att ta exempel med en okrossbar burk med världens farligaste molekyl vs. en krossbar burk med en frätande substans…” ”För att göra en tillförlitlig riskbedömning av en kemikalie måste vi alltså ha kännedom om dess farliga egenskaper och den totala exponeringen vi själva, en växt eller ett djur utsätts för. ”Vi kan alltså inte välja att titta endast på delar av exponeringen…” Exponering

PFOS - Bryts kemikalien ned i miljö? Persistens (P) När vi undersöker om en kemikalie är problematisk tittar vi på tre olika faktorer. Den första kallas persistens – alltså bryts kemikalien ned i miljö? Om en kemikalie inte bryts ner så ökar koncentrationen av den hela tiden, ifall vi fortsätter använda den. Ett exempel på när vi ser att det händer är i Arktis där isbjörnar visat sig ha höga halter av kemikalien PFOS i sina kroppar. PFOS, och andra kemikaler, har alltså transporterats ända dit via luften.

PCB PCB - Tas kemikalien upp av människor, djur och växter? Bioackumulation (B) - Tas kemikalien upp av människor, djur och växter? PCB Den andra faktorn som vi tittar på är bioackumulation. Många av de mest problematiska kemikalierna är fettlösliga, vilket gör att det kommer vara högre koncentrationer av kemikalien i fisken jämfört med det omgivande vattnet. Och koncentrationerna ökar oftast ju högre upp i näringskedjan man kommer, så hajen på bilen kommer vara den som har mest kemikalier i sig. Fundera över vart du ligger i den här näringskedjan? PCB

- Är kemikalien giftig? Toxicitet (T) Den tredje faktorn som vi undersöker är toxicitet, eller giftighet. Och när jag säger gift kanske de flesta tänker på något som man dör av på direkten. Så är det i vissa fall. Men de flesta kemikalier har mycket mer subtila efffekter, fast resultatet kan bli precis detsamma. Låt mig ge er ett exempel.

Toxicitet (T) Akut toxicitet Cancer (C) Mutagenicitet (M) Reproduktionsstörning (R) Hormonstörande Allergiframkallande Men också andra effekter...

Effekter på hjärnans utveckling Källa: E. A. Guillette et al, 1998."An Anthropological Approach to the Evaluation of Preschool Children Exposed to Pesticides in Mexico," Environmental Health Perspectives, 106:347-53.

Effekter på hjärnans utveckling ”Gubbar” ritade av 4,5-åringar som exponerats för höga halter bekämpningsmedel i sin miljö Källa: E. A. Guillette et al, 1998."An Anthropological Approach to the Evaluation of Preschool Children Exposed to Pesticides in Mexico," Environmental Health Perspectives, 106:347-53.

Effekter av miljögifter Ökande sjukdomstrender Reproduktionsproblem Liknande effekter i den mänskliga populationen och i vilda djur Foster och barn särskilt känsliga

Hormonstörande ämnen Stör hormonsystemets normala funktion Komplex toxicitet: Effekter vid mycket låga doser Olika effekter vid låga och höga doser Fördröjda effekter Hormonrelaterade effekter i både människor och vilda djur

Ökning av hormon-relaterad cancer Källa: United Nations Environment Programme and the World Health Organization, 2013. “State of the science of endocrine disrupting chemicals 2012”.

Var kommer kemikalierna ifrån? Produktion Användning Avfall Emissioner

Reglering av kemikalier Industrikemikalier (REACH) Biocider Växtskyddsmedel Livsmedelstillsatser Läkemedel Kosmetika

EU:s kemikalielagstiftning världsbäst! EU lagstiftning Tillämpningsområde avseende varor REACH (EC No 1907/2006) Alla varor förutom medicintekniska Toys Safety Directive (2009/48/EC) Leksaker (barn <14 år) RoHS Directive (2011/65/EU) Eletronik WEEE Directive (2002/96/EC) Elektronikavfall Construction Products Directive (305/2011/EU) Konstruktionsmaterial Medical Devices Directive (93/42/EEC) Medicintekniska produkter Food packaging materials Directive (EC No 1935/2004) Matförpackning Packaging and packaging waste Directive (94/62/EC) Förpackningar (inklusive avfallsledet) End-of-life-vehicle Directive (2000/53/EC) Fordon Waste Framework Directive (2008/98/EC) ”End-of-life ” artiklar Men!

Fortfarande brister i lagstiftningen REACH reglerar kemikalier i ”burkar” men nästan inte alls i varor och kemikalier i importerade varor regleras i princip inte alls Lågvolymämnen testas mycket lite, eller inte alls Krav på tester för hormonstörande egenskaper saknas Långtidstester (tex C och R) görs endast för ett fåtal kemikalier Ansvaret för riskbedömning ligger på industrin (med begränsad kontroll av myndigheterna)

Försiktighetsprincipen Så vad vet vi egentligen om riskerna med kemikaler. Jo, en del vet vi väldigt mycket om. Men väldigt många vet vi alldeles för lite om. Fast vi fortsätter att använda dom, varje dag. Så gör vi inte med tex svamp. De allra flesta äter bara de svampar som man vet är ok, just eftersom vi vet att det finns några som är riktigt giftiga.

Lösningar och åtgärder Ändrad syn på konsumtion av varor Förutom farliga kemikalier finns det klimataspekter etc. Bättre regler för kemikalier i varor REACH-regler också för importerade varor och/eller fler produktspecifika direktiv (t.ex. textilier, byggprodukter) Reglera – åtminstone – det som vi vet är farligt! Skydda känsliga grupper Anlägg ett livscykel-perspektiv på kemikaliekontrollen Kräv innehållsförteckning på alla varor och material

Tack för uppmärksamheten! Christina Rudén christina.ruden@itm.su.se