Har personlighetsdiagnostiken någon klinisk betydelse?

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Vad säger lagen? – om projekt När barn är anhöriga
Advertisements

Forskning och fakta om arbetslivet och skolan
Efter bakgrundsmanus av Bo Bergman
Förbättrat omhändertagande av pneumonipatienter i slutenvård Problematik: Ökande antibiotikaresistens ställer krav på att vi ger rätt antibiotikaterapi.
Institutionen f hälsa, vård och samhälle
Unga med självskadebeteende – hur kan man hjälpa?
Unga vuxna med självskadebeteende; effekter av Dialektisk beteendeterapi vid SU/Mölndal och SÄS/Borås psykiatri.
Diagnos- ADHD, Asperger och Borderline
Roger i raketfart Per Wallroth MBT-teamet, Psykiatri Sydväst
Mentaliseringsbaserad terapi
”Vården kände sig drabbad av mig och jag kände mig drabbad av vården”
CBT VID PERSONLIGHETS-STÖRNING
SJÄLSSKADA blir SJÄLVSKADA
Alkoholism.
Borderline och Mentalisering
Unga med självskadebeteende – hur kan man hjälpa?
Bipolär sjukdom När kan man fånga upp den ? Och ska man ? Hur ?
Att främja psykisk hälsa under förskoleåren
Neuropsykiatrisk funktionshinder
Specialiserad verksamhet för ungdomar med emotionell instabilitet?
LPT. Lagen om sluten psykiatrisk tvångsvård.
Beroende och den växande hjärnan

Depression vid hjärtsvikt Vanligt, farligt, behandlingsbart?
När balansen mellan kropp och själ är ur fas hos barn och ungdomar
Betydelsen av sociala jämförelser för anställdas stress och hälsa Tomas Berglund Sociologiska institutionen Göteborgs universitet.
Bättre liv för våra äldre
©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Depressioner hos barn Konferens Draken Länsstyrelsen, GR, FoU i Väst/GR.
Alkohol/droger och psykisk hälsa
Behandling av ADHD med Amfetamin. Kortsiktiga effekter på familjeinteraktionen. Treatment of Attention Deficit Hyperactivity Disorder with Amphetamine.
Systemisk Familjeterapi och Depression av Elsa Jones och Eia Asen
SKL och Socialdepartementets riktlinjer
Dialektisk beteendeterapi
Suicidprevention ur ett samhällsperspektiv
MBSR: Does mindfulness training affect competence based self-esteem and burnout? Masteruppsats Suvi Rajamäki Psykologiska institutionen, Stockholms universitet.
HÖK DEPRESSION Psykiatrin har ett eget vårdprogram för depression och ångest – gäller samtliga mottagningar och avdelningar inom vuxenpsykatrin i Norrbotten.
PRIO- dialog Psykisk ohälsa Ur primärvårdens perspektiv i VGR
Effekt av farmakologisk behandling av ADHD hos vuxna
Michael Karlsson leg psykolog
10 års erfarenhet i Sverige Långtidsbehandling för Svårt psykiskt störda missbrukare i Jönköpings kommun Ulf Eek Vårdenhetschef/samordnare.
Psykolog utan gränser, september 2013
En gång per vecka Tolv gånger Ca 20 patienter kallade från väntelistan (är under utredning, nyss börjat i behandling) Alla i teamet deltar vid olika tillfällen.
Nikotinberoende Psykologiskt beroende Intag av nikotin
Vad är mentalisering? Joakim Löf Mikael Cleryd.
Samsjuklighet vid drogberoende
Vital i Norr Bättre liv för våra äldre Screening av depression Lena Andersson.
Missbruk/beroendet Neuropsykiatriska störningar
Alkoholens medicinska effekter Rune Johansson, beroendeenheten
Bernstein et al, Prevalence and stability of the DSM-III- R Personality Disorders in a Community- Based Survey of Adolescents, Am J Psychiatry,1993; 150:
DIVISION Vuxenpsykiatri Stöd till barn och familjer Hospiteringsprojektet Maud Söderholm Häll.
När är farmaka indicerat hos unga med depression? Anne-Liis von Knorring Uppsala.
Barn, hälsa och föräldrar - underlag till en nationell strategi för föräldrastöd 30 min - 15 bilder Sven Bremberg.
Dialektisk Beteendeterapi -DBT
Mental hälsa.
kan man dra av Dunedinstudien?
Astma och allergier – effekter av miljön?
Personlighetsstörningar Mimmie Willebrand Docent, leg psykolog.
Psychodynamic Diagnostic Manual (PDM) Psychodynamic Diagnostic Manual (PDM) Gunnar Bohman Leg psykolog/leg psykoterapeut Med. Dr. Univ. lektor Stockholms.
Samsjuklighet Flera ”sjukor”/diagnoser samtidigt Beroendeperspektiv Tidigare: ”Dubbeldiagnos”= mb/beroende och svår psykisk störning (psyk sjukdom eller.
Psykiatri och Primärvård Diagnosfördelning och remittering.
1 Suicidprevention Äldres säkerhet, Karlstad Jan Beskow Center för Kognitiv Psykoterapi Västsvenska Nätverket för Suicidprevention.
TF-KBT impact of the trauma narrative and treatment length (2011) Deblinger et al
Depression hos barn och ungdomar
Samsjuklighet vid drogberoende
Mentaliseringsbaserad terapi
Riskbruk av alkohol vid psykisk sjukdom, störning
Suicidrisk-bedömning
Läkarintyg för sjukpenning
Anna Ohlis, överläkare, DBT-teamet BUP Stockholm,
Namn Presentation av er själva samt koppling till ABC. Datum.
Presentationens avskrift:

Har personlighetsdiagnostiken någon klinisk betydelse? BUP föreningens årsmöte 030924 Eva Andersson Borderlineenheten Psykiatri Centrum Karolinska

Varför diagnostik? 1. Vanligt Eva Andersson Borderlineenheten Psykiatri Centrum Karolinska

Förekomst Ca 5% av normalbefolkningen har NÅGON personlighetsstörning Ca 1% av befolkningen mellan 18-65 år uppfyller kriterierna för borderline personlighetsstörning (BPD)

Varför diagnostik? 1. Vanligt 2. Specifika kriterier finns

Personlighetsorganisationer enligt psykodynamisk diagnostik Psykotisk Borderline (här återfinns de flesta personlighetsstörningar) Neurotisk

DSM Diagnostisk och statistisk manual för psykisk sjukdom och störning Utges av Amerikanska psykiatriska föreningen A-teoretisk

Allmänna kriterier för personlighetsstörning A. Ett varaktigt mönster av upplevelser och beteenden som påtagligt avviker från vad som allmänt sett förväntas i personens sociokulturella miljö. Mönstret kommer till uttryck inom minst två av följande områden: kognitioner affektivitet mellanmänskligt samspel impulskontroll B. Det varaktiga mönstret är oflexibelt och framträder i många olika situationer och sammanhang.

Allmänna kriterier för personlighetsstörning C. Det varaktiga mönstret leder till kliniskt signifikant lidande eller försämrad funktion i arbetet, socialt eller i andra viktiga avseenden. D. Mönstret är stabilt och varaktigt och kan spåras tillbaka åtminstone till adolescensen eller tidig vuxenålder. E. Det varaktiga mönstret kan inte bättre förklaras som ett uttryck för eller en följd av någon annan psykisk störning. F. Det varaktiga mönstret beror inte på direkta fysiologiska effekter av någon substans (t ex missbruksdrog, medicinering) eller någon somatisk sjukdom/skada (t ex skalltrauma).

Specifika kriterier för BPD Ett genomgående mönster av påtaglig impulsivitet samt instabilitet med avseende på mellanmänskliga relationer, självbild och affekter. Störningen visar sig i ett flertal situationer och sammanhang och tar sig minst fem av följande uttryck:

1. Gör stora ansträngningar för att undvika verkliga eller fantiserade separationer

2. Uppvisar ett mönster av instabila och intensiva mellanmänskliga relationer som kännetecknas av extrem idealisering omväxlande med extrem nedvärdering

3. Uppvisar identitetsstörning, dvs varaktig och påtaglig instabilitet i självbild och självkänsla

4. Visar impulsivitet i minst två olika avseenden som kan leda till allvarliga konsekvenser för personen själv ( t ex slösaktighet, sexuell äventyrlighet, drogmissbruk, vårdslöshet i trafik, hetsätning)

5. Uppvisar upprepat suicidalt beteende, suicidala gester eller suicidhot eller självstympande handlingar

6. Är affektivt instabil, vilket beror på en påtaglig benägenhet att reagera med förändring av sinnesstämningen (t ex intensiv episodisk nedstämdhet, irritabilitet eller ångest) som vanligtvis varar i några timmar och endast sällan längre än några få dagar

7. Kronisk tomhetskänsla

8. Uppvisar inadekvat, intensiv vrede eller har svårt att kontrollera aggressiva impulser (t ex ofta återkommande temperamentsutbrott, konstant ilska, upprepade slagsmål)

9. Övergående, stressrelaterade paranoida tankegångar eller allvarliga dissociativa symptom

Varför diagnostik? 1. Vanligt 2. Specifika kriterier finns 3. Farligt

Dödlighet Ca 10% av patienter med borderline-diagnos, som någon gång vårdats vid psykiatrisk klinik, avlider genom suicid

Dödlighet 18-20% av patienter som uppvisar parasuicidala beteenden avlider genom suicid

I en undersökning av 174 självmord utförda av ungdomar mellan 15 och 25 år, fann man att 45% hade självskadat sig, majoriteten av dem under det senaste året (Hawton, 1999).

Varför diagnostik? 4. Effektiv behandling finns 1. Vanligt 2. Specifika kriterier finns 3. Farligt 4. Effektiv behandling finns

6 RCT, varav 5 för DBT 2 uppföljningar Randomiserade kontrollerade studier (RCT) av psykoterapeutisk behandling vid Borderline personlighetsstörning 6 RCT, varav 5 för DBT 2 uppföljningar

DBT Adapted for Suicidal Adolescents (I) (Rathus & Miller, 2002) DBT (n = 29) kontra TAU (n = 82) Modifierad DBT för tonåringar Kortare tidsram (12 veckor med 1 tim individualterapi plus en session färdighetsträning i grupp per vecka) Föräldrar inkluderade i färdighetsträningen Föräldrar och andra familjemedlemmar med vid individualsessioner vid behov Färre antal färdigheter i färdighetsträningen samt anpassat språk för populationen TAU (sedvanlig behandling- ”treatment as usual”) 12 veckor med en individualsession plus en familjesession per vecka Individualterapi av psykodynamisk korttidskaraktär Familjeterapi systemiskt inriktad

DBT Adapted for Suicidal Adolescents (II) Utfall DBT kontra TAU DBT signifikant färre antal slutenvårdsdagar än TAU DBT signifikant lägre bortfall ur terapin Inga skillnader mellan DBT och TAU med avseende på antal suicidförsök under behandlingen Förändringar pre-post för DBT Signifikant minskade suicidtankar Signifikant minskade psykiatriska symtom Signifikant minskning av uppfyllda kriterier för BPD

DBT Adapted for Suicidal Adolescents (III) Begränsningar hos studien Ingen randomisering Inga eftermätningsdata för TAU Eftermätningarna för DBT enbart självskattningar Inga objektiva mått på trofasthet till behandlingsmodellerna (adherence)

Varför diagnostik? 5. Ger patienten ökad tillgång till aktuell kunskap 1. Vanligt 2. Specifika kriterier finns 3. Farligt 4. Effektiv behandling finns 5. Ger patienten ökad tillgång till aktuell kunskap

Hjälp att sortera information Google: Borderline - 900.000 träffar(1,6 milj) Borderline personality disorder - 128.000 (73.300) Över 30.000 vetenskapliga artiklar, de flesta publicerade efter 1980

Diagnos ur patientens perspektiv: Tydlighet Öppenhet Tillgänglighet Respekt

Prognosen vid BPD är god 75 % diagnosfria vid långtidsuppföljning Paris et al. 1987 Zanarini et al. 2003