Perspektivplan 2025 DISPOSITION Energi- och klimatpolitiken Uppdrag och utmaningar (drivkrafter, nyttovärden, teknikval, magnetfält, tillståndsprocessen. Elsystemet (produktion, användning, flöden, ny kärnkraft, reglerkraft/smart grids). Elområde för elområde. Ekonomi (Dubblad tariff, 25 mdkr i skuld, 20% soliditet, 280% skuldsättning)

Kraftsystemet 2012 Historiskt har Svenska Kraftnät aldrig haft någon organiserad långsiktig nätplanering. Det som har funnits har varit Nordels planering, där man sökt identifiera viktiga projekt av nytta för den samlade nordiska elmarknaden. Den sista sådana planen kom 2008 (Nordic Grid Master Plan). Här fanns projekt som Nea – Järpströmmen, Fenno-Skan 2, Sydlänken och Skagerrak 4. Nordels planer fick en viss kritik för bristande transparens d.v.s. aktörerna tyckte sig inte kunna se hur de nordiska TSO:erna kommit fram till resultaten och prioriteringarna. Det är viktigt att vi själva, men också vår omvärld, får klart för sig vad vi har för ingångsvärden, utmaningar och vilka drivkrafter som verksamheten har. Genom att tydliggöra detta skapas en grund för såväl förståelse som insyn i de planer SvK sätter upp på lång sikt och den planeringshorisont vi har när vi gjort en bred genomlysning av alla aspekter och avvägningar.   Vi måste ha en bred ansats när vi planerar framtidens nät. Vindkraften är ett exempel på hur svårt det är att planera i o m att planerna går långt utöver vad som rimligen kan komma att förverkligas inom vår planeringshorisont. Vi kan inte bygga nät på spekulation om var vindkraften kommer att etableras. Det som kommer att bli gränssättande för vindkraftens utbyggnad är nätets förmåga att ta emot produktionen. En annan fråga som vi måste förhålla oss till är vår anslutningsskyldighet. Denna har fått konsekvenser för oss när vi talar om kärnkraftens effekthöjning. Det ger oss en reaktiv roll som också innebär en svårighet att ha en bred planeringshorisont. Vi måste därför ha ett mycket brett angreppssätt när vi tittar på vår långtidsplanering.

Framtida utveckling av vindkraft i Sverige 25 % 30 % 20 % Snitt 2 Snitt 1 Snitt 4 Framtida utveckling av vindkraft i Sverige 8000 MW Identifierade projekt 45 000 MW Dagens kapacitet Vattenkraft 16 000 MW Kärnkraft 9 000 MW 25 000 MW 11000 W 12000 MW >Anslutningstvånget >Planeringsramen >Planeringssvårigheten >Lokaliseringens betydelse >Beroendet av vad som sker i grannländerna 13500 MW

PP2025 Regering och riksdag  Svenska Kraftnäts uppdrag EU2025 - Referensscenario . Vindkraft i norr Reducerad kärnkrafts-produktion NordLink Andra bränsle-priser Interna begräns-ningar i Tyskland PP2025 Mot bakgrund av att det har krävts ett brett angreppssätt har mycket tid lagts på att studera olika scenarier. (Redovisning av de scenarier som studerats.) Studierna har gjort det möjligt att studera och jämföra nyttan i olika scenarier. Det blir mycket stora skillnader i utfallet, beroende på vilka antaganden man gör och det går i princip att visa det man vill beroende på vilka parametrar man väljer att lägga in. Därför poängteras att marknadsmodellstudien är ett av flera underlag för perspektivplanen. Ett observandum för att Perspektivplan 2025 inte är en detaljerad nätutbyggnadsplan. Vi målar avsiktligt med en mycket bred pensel och mycket återstår av såväl mer översiktliga studier som mer detaljerade tekniska förstudier.   Det är inte tillräckligt att titta på nätanalyser och nätstudier. Vi måste också bryta upp stuprören och efter en mycket bredare analys göra våra avdömningar och bestämma våra överordnade strategiska stamnätsprioriteringar. Det handlar om att identifiera och prioritera vilka dessa strategiska projekt är. Vi måste göra detta på ett översiktigt och transparent sätt. Efter detta måste vi titta på organisationen för att kunna dra slutsatser av hur vi behöver rigga morgondagens SvK för att kunna klara av det som ska byggas.

25 50 20 40 12 33 - - 10 29 Mycket stora skillnader mellan scenarierna Årligt nettoflöde [TWh] : Snitt 1 Snitt 2 25 50 20 40 12 33 - - 10 29 Stor ökning av elproduktion från förnyelsebara energikällor och av kärnkraft i Sverige, finsk kärnkraft i norra Finland och 80 % av vinden i norr. Stor ökning av elproduktion från förnyelsebara energikällor och av kärnkraft i Sverige, finsk kärnkraft i norra Finland. Stor ökning av elproduktion från förnyelsebara energikällor och av kärnkraft i Sverige. Ingen finsk kärnkraft i norra Finland. Stor ökning av förnyelsebar elproduktion men låg kärnkraftsproduktion. Ingen finsk kärnkraft i norra Finland. Ingen eller liten ökning av förnyelsebar elproduktion – dagens situation. Mycket stora skillnader mellan scenarierna Utfallet är en funktion av antagandena

Studerade förstärkningar i marknadsmodellstudien F1 Seriekompensering av snitt 1 + 900 MW F2 Shuntkompensering av snitt 2 + 700 MW F3 SNO4 - Tyskland + 600 MW F4 SNO4 – Polen + 600 MW F5 Ofoten-Ritsem-Porjus + 700 MW F6 3:e AC-ledning till Finland + 800 MW F7 SNO4 - Danmark + 1000 MW F8 Ny ledning snitt 1 +800MW F9 Ny ledning snitt 2 F10 Ny ledning snitt 4 +1200/+700 MW Studerade nya förstärkningar i marknadsmodellstudien. I marknadsmodellsstudien har de här förstärkningarna och kombinationer av dessa analyserats.

Investeringar i Perspektivplan 2025

Elområde Luleå (SE1) > Fyra AC förbindelser till Norge och Finland > Vattenkraften främsta produktionen > Överskottsområde Utmaningar > Anslutning av vindkraft > Ökande nord-sydligt flöde > Anpassning till utbyggd elproduktion i Norge och Finland > Reinvesteringsbehov och svårigheter att ta nödvändiga avbrott

Ofoten – Porjus och en tredje AC-ledning till Finland Ort 1 Ort 2 Vi behöver ha en gemensam nätplanering med Norge om vi ska kunna nyttomaximera nätets utveckling, då det svenska och norska nätet i mångt och mycket är sammanbyggt.   Ofoten-Porjus är ett projekt som efterfrågas av norrmännen vilket möjliggör för norrmännen att få ut vidkraftsproduktion från norra Norge. Nyttoanalyserna över projektet visar att det övervägande är norsk nytta och att sträckningen skulle gå över svårframkomlig mark. I Perspektivplan 2025 dömer vi av att vi inte motsätter oss projektet, men att kostnaderna får belasta Norge. Även vad gäller en AC-förbindelse till Finland gäller att nyttokalkylerna huvudsakligen faller ut på finsk sida. Vi utesluter inte ledningen i planen, men är tydliga med att sådan utbyggnad bekostas av Finland.

Planerade projekt SE1 Snitt 1 Seriekompensering av 400 kV-ledningarna 2014 - 2016 Kalix/Djuptjärn Ny matning 400/130 kV-transformering 2015 - 2017 Finland Ev. ny ledning mellan Sverige och Finland Inte tidssatt Norge Ev. ny ledning mellan Ofoten och Porjus

Elområde SE2 > Två AC utlandsförbindelser till Norge > Vattenkraftproduktion > Överskottsområde Utmaningar > Anslutning av vindkraft > Ökande nord-sydligt flöde > Anpassning till utbyggd elproduktion i Norge och Finland > Reinvesteringsbehov och svårigheter att ta nödvändiga avbrott

Snitt 1 och snitt 2 – Drifttagning 2025 Alla kalkyler tyder på ett betydande elöverskott i Norden. Det finns därför ett behov av att tydliggöra för aktörerna vad vi avser att göra för att omhänderta överföring av produktion till övriga Europa. Vi behöver därför titta på vad vi behöver göra för förstärkning i snitt 1 och 2 för att kunna få ut mer el på nätet. Seriekompensering i snitt 1 och shuntkompensering i snitt 2 föreslås i planen. Det är svårt att räkna hem en ny ledning i nyttoanalyserna men utan denna ledning blir det svårt att ta erforderliga avbrott för att genomföra de reinvesteringar i nätet som oundvikligen måste göras under kommande år.

Planerade projekt SE2 Snitt 2 Shuntkompensering i 400 kV-stationer 2014 - 2017 Storfinnforsen Ny 400 kV-ledning Storfinnforsen - Midskog 2019 - 2024 Långbjörn Ny 400 kV-ledning Storfinnforsen - Långbjörn Snitt 1 och 2 Ny stamnätsledning från Norrland 2020 - 2025

Elområde SE3 > Fyra DC förbindelser till Finland och Danmark, en AC förbindelse till Norge > 75% kärnkraftproduktion > Underskottsområde Utmaningar > Anslutning av vindkraft > Effekthöjning i kärnkraftverken > Huvudstadsregionens långsiktiga elförsörjning > Begränsningar i överföringskapacitet till södra Sverige

Anslutning av vindkraft och förstärkning av västkusten Vi ska bygga en ledning till Gotland. Vi kommer aldrig kunna räkna hem nyttoanalyserna för Gotland. Varför ska vi då göra den? Vi har ett ansvar för att införliva den största ön till stamnätet och därmed möjliggöra vindkraftsproduktion på ön. ETAPP 2 Endast om vindkraftsplanerna utförs En ny ledning mellan Skogssäter och Stenkullen har flera drivkrafter: > Stora planer på utbyggnad av vindkraft i Dalsland, Bohuslän och Västergötland ökar överföringen i denna del av stamnätet. > Kapaciteten i Västkustsnittet behöver förstärkas. > De befintliga ledningarna är gamla, klent dimensionerade och behöver byggas om. Det kan inte göras om inte en ny ledning etableras. Gotland (2020) Västra Götaland (2020)

Effekthöjning i kärnkraftverken Ort 1 Ort 2 Visar på ett samlat grepp över hela det geografiska området följer på effekthöjningarna i Forsmark. Vi kommer att göra förstärkningar till följd av effekthöjningarna för reaktor 1 och 2. När det gäller reaktor 3 kan anslutning till nätet bli aktuellt först efter att vi åstadkommit erforderliga utbyggnader för 1 och 2. Vi kommer också vara tydliga med att kostnaderna för förstärkningarna belastar kärnkraftsägarna. Forsmark – (2020) Oskarshamn – (2020)

Huvudstadsregionens långsiktiga elförsörjning Stockholms Ström (2025)

Förstärkning av snitt 2 23 mil ny 400 kV ledning mellan Grönviken och Lindbacka

SydVästlänken (2022) ? Statnett vill skjuta västra grenen bortåt i tiden. Vi genomför nu olika analyser gemensamt med Statnett.

Planerade projekt i SE3

Elområde SE4 > Två AC förbindelser till Danmark, två DC förbindelser till Tyskland och Polen > Underskottsområde Utmaningar > Anslutning av havsbaserad vindkraft > Alltför svagt nät i delar av området > Begränsningar i överföringskapacitet från SE3 > Ökad integration med Europa

Anslutning av havsbaserad vindkraft Blekinge Off-shore Det finns stort intresse av att ansluta havsbaserad vindkraft till SE4. Utanför Hallandskusten finns planer på en vindkraftspark vid Stora Middelgrund. I Östersjön planeras havsbaserad vindkraft på södra Midsjöbanken och i Hanöbukten.

Förstärkning av snitt 4 Förstärka snitt 4 -Viktigt för Nordbalt och medför kapacitetsförstärkning i snitt 4 som blir viktig när vi framöver talar om ytterligare utlandsförbindelser.

Ökad integration med Europa Midsjöbankarna EU bidrar med ca 1,3 mdkr för att få till stånd den svensk baltiska förbindelsen. Nyttovärdena är huvudsakligen på Baltisk sida, men det finns viktiga drivkrafter bland annat att EU tvingat Litauen att stänga Ignalina samt att vi har ett uppdrag att verka för ökad marknadsintegration inom EU.   BESKEDET OM SÖDRA MIDSJÖBANKEN E.ON Vind har planer på att bygga en 700 MW vindkraftspark vid Stora Midsjöbankarna i sydvästra Östersjön och vill ansluta den direkt till NordBalt. Konstruktionen av NordBalt med VSC-teknik i stället för HVDC Classic gör också en anslutning tekniskt fullt möjlig. Huvudskälet för teknikvalet var dock att VSC-tekniken gör det möjligt att använda NordBalt som en resurs för att dödnätsstarta det baltiska nätet efter en kollaps. Vi har sagt nej till en sådan anslutning. Skälet till det är att syftet med NordBalt är att integrera en framväxande baltisk elmarknad med den nordiska. En vindkraftspark på mitten ianspråktar en stor del av handelskapaciteten på förbindelsen. NordBalt – (2016)

Ökad integration med Europa Ersätta själlandskablarna (Eons) –ingen kapacitetshöjning (vi ersätter kablarna med samma kapacitet som de gamla) - Mellan Skåne och Jylland finns i dag två kablar som Eon driver. De är nu gamla och Eon är beredda att avveckla dessa. Vi kan inte medverka till att handelskapaciteten minskar mellan Sverige och Danmark. Det slås därför fast i perspektivplanen att vi är beredda att bygga nya förbindelser motsvarande den kapacitet som finns i dag. Vi är dock inte beredda att öka överföringsförmågan till Danmark. Systemmässig förlängning av SVL   Vi slår också fast att vi är beredda att öka överföringsförmågan till kontinenten med ytterligare en förbindelse. Här avses den systemmässiga förlängningen av SVL till Tyskland.

Planerade projekt i SE4

Illustration – siffor över vad investeringarna medför   Ekonomiska konsekvenser av perspektivplanen: Höjd lånegrad, ökad stamnätstariff. Det är dock inte en fråga för SvK utan för regering och riksdag att avgöra.