Amplitudmodulering (AM)

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Elektroniska filter William Sandqvist En verklig signal … Verkliga signaler är svårtolkade. De är ofta störda av brus och brum. Brum.
Advertisements

Introduktion till växelström
EHL Jane Bjurman GAF Medarbetarsamtal EHL Jane Bjurman EHL Jane Bjurman.
Illustrationer till kursen I endimensionell analys
Kom igång med DSO-X 2014A Oscilloskopet har inbyggda ”tränings-spänningar” Anslut två mätsladdar med prob till Demouttagen. Starta oscilloskopet. Tryck.
Telestörningsnämnden TSN
Funktioner och programorganisation
1 Ingenjörsmetodik IT & ME 2007 Föreläsare Dr. Gunnar Malm.
1 Ingenjörsmetodik IT & ME Dagens tema Att tänka rätt är stort att tänka fritt är större MATLAB programmering är väldigt kreativt men minsta tecken.
Ingenjörsmetodik IT & ME 2011
Ingenjörsmetodik IT & ME 2011 Föreläsning 12
Föreläsning 10 Kurvanpassning som en del av problemlösning med datorer
Dagens ämnen Linjära avbildningar
Föreläsning 15 Matlab överkurs KTH, CSC, Vahid Mosavat.
Samband mellan kvalitativa variabler Sid
1 Ingenjörsmetodik IT & ME 2009 Föreläsare Dr. Gunnar Malm.
KEM A02 Allmän- och oorganisk kemi SYROR OCH BASER Atkins & Jones kap
Spolen och Kondensatorn motverkar förändringar
Spektrala Transformer för Media
Föreläsning 12 Matlab J-uppgiften.
Föreläsning 6 Referenser Objekt som parametrar public/private Klassvariabler och klassmetoder.
Hashing / Hash tabeller -- Kapitel 20. Hash? Varför en annan datastruktur? Konstant tid för både insert- och find- operationer.
Telekommunikation, Vt-05
Figure Types of analog-to-analog modulation
1 ITK:P1 Föreläsning 7 Algoritmer och datastrukturer DSV Marie Olsson.
Känslighet MDS och NF Dynamiskt område DR och BDR
William Sandqvist Digitalt oscilloskop William Sandqvist
Kommentarer F5 BE1 Några nyttiga exempel: Hur ser en enstaka puls ut i frekvensplanet? Pulsen är tidskontinuerlig och icke-periodisk, dvs vi använder FOURIER-transform.
1 Ingenjörsmetodik IT & ME 2010 Föreläsare Dr. Gunnar Malm.
Helsingfors Universitet Institutionen för fysik T. Ahlgren Växelverkningar och materia Upptäckt av en kärna inne i atomen Experiment: spridning av alfa.
TÄNK PÅ ETT HELTAL MELLAN 1-50
Introduktion till Matlab Föreläsning 2
MATLAB. Innehåll MATLAB Vektorer och matriser Elementoperationer Problem 1 Metoder Problem 2 Dataanalys Problem 3.
Telekommunikation, Kiruna
F1_C_be1 Telekommunikation,Kiruna Signalanalys F1_C.
1 Föreläsning 6 Programmeringsteknik och Matlab 2D1312/2D1305 Metoder & parametrar Array API och klassen ArrayList.
Ljud = vågrörelse En rörelse som sprids genom ett medium, tex luft
Nya hastighetsgränser I tätort – uppföljning Referensgruppsmöte Nya hastighetsgränser i tätort – uppföljning Beställare:
F3_be_03_PS1 Telekommunikation Amplitudmodulering (AM)
F14_B_be1 Telekommunikation, Kiruna Källkodning F14_B /BE /BE.
Akustik Läran om ljud.
F1-be-03_PS1 Telekommunikation F1. F1-be-03_PS2 INFORMATION KODNING MODULATION KANALEN tid frekvens.
Täthetsfunktion f(x) (”pdf”) Och fördelningsfunktion F(x) (”cdf”)
Spektrala Transformer
Spektrala Transformer
Grupp 4 presenterar projekt i TNE067 Systemutveckling Analog modulering.
Digitalitet.
Class VattenKraft{ public static void main(String[] args){ int num=150; int i, totflöde, maxflöde; int[] fall = new int[num]; //vattenflödet i vattenfallen.
Spektrala Transformer
William Sandqvist Lab 3 Några slides att repetera inför Lab 3 William Sandqvist
Matlab på klustret Lotka. Nya dataprogram som behövs Putty, terminalfönster därifrån startar man sina program. Vi börjar med ett enkelt exempel.
OOP F2:1 Stefan Möller OOP Objekt-orienterad programmering Föreläsning 2 Deklaration och tilldelning Programsatser Tilldelning Input/Output Selektion.
Diskret stokasticitet Projekt 2.3, Talltita
Föreläsning 2 programmeringsteknik och Matlab 2D1312/ 2D1305
F4_A_be1 Telekommunikation, Kiruna FM,PM F4_A. F4_A_be2 Frekvens-och fasmodulering (FM) (PM) Bärvåg: Bärfrekvens Fas Argument.
Mål Matematiska modeller Biologi/Kemi Statistik Datorer
Fysikexperiment, 5p1 Random Walk 36 försök med Random walk med 1000 steg. Beräknad genomsnittlig räckvidd är  1000  32. Visualisering av utfallsrum.
1 Ingenjörsmetodik IT & ME 2007 Föreläsare Dr. Gunnar Malm.
F4_be_03_PS1 Telekommunikation TDV F5. F4_be_03_PS2 Frekvens-och fasmodulering (FM) (PM) Bärvåg: Bärfrekvens Fas Argument.
Telekommunikation,Kiruna Digital modulation F7_A
1 Matlab, föreläsning 1 Oktober MATLAB Perspektiv på materialdesign Lina Kjellqvist Rum: K324 Telefon:
DT1130 Spektrala Transformer Jonas Beskow Spektrala Transformer Introduktion svängningar & fasvektorer.
Förra föreläsningen: Transformatorn
F5_be_D21 Telekommunikation F5 Forts. Digital Modulation.
Förändringsfaktor på svart nivå
Introduction to Information Technologies
Datornätverk A – lektion 4 MKS B – lektion 4
Figure Types of analog-to-analog modulation
Grundläggande signalbehandling
Amplitudmodulering (AM)
Presentationens avskrift:

Amplitudmodulering (AM) Telekommunikation Amplitudmodulering (AM) F2-be

MODULERING Bärvåg (”carrier”): Informationen skall på något sätt präglas på Bärvågen. Information: F2-be

Bärvåg har 3 karaktäristiska egenskaper: Amplitud Frekvens Fas F2-be

Amplitud – modulering (AM) Frekvens –modulering (FM) Vi talar därför om: Amplitud – modulering (AM) Frekvens –modulering (FM) Fas – modulering (PM) Vilken modulationstyp ? tid F2-be

Vilken modulationstyp ? F2-be

Amplitudmodulering ( AM ) f m(t) 0 fmax fc- fmax fc fc+fmax m(t) = message bärvåg (”carrier”) fc = bärfrekvens [Hz] c = bärfrekvens [rad/s] F2-be

Lite matematik: F2-be

Lite matematik forts: - A/2 Hur beskriva på motsvarande sätt? F2-be

Lite matematik forts: Re Im F2-be

W Basband W=bandbredd m(t) wc-W wc wc+W Typiskt: wc>>W F2-be

DSB-SC: Double sideband, Supressed carrier wc-W wc wc+W Upper side-band Lower side-band DSB-SC: Double sideband, Supressed carrier m(t) F2-be

kallas modulationsgrad,  m(t) carrier Lower side-band Upper side-band kallas modulationsgrad, wc-W wc wc+W Normal AM F2-be

Ett MATLAB-exempel, AM-modulering: F2-be %AM_1.m t=0:0.001:5; fc=20; Ac=2; %Carrier: sc=Ac*cos(2*pi*fc*t); fm1=1;fm2=2.4; %Message: m=cos(2*pi*fm1*t)+0.7*cos(2*pi*fm2*t); %Moduleringsgrad ny=0.5; %AM-signalen sam=(1+ny*m).*sc; subplot(2,1,1) plot(t,sam,'k'); %Frekvensplanet: subplot(2,1,2) %Funktionsanrop my_spec(sam,1/0.001); Ett MATLAB-exempel, AM-modulering: %my_spec.m function spec(x,fs) % X = in-data-vektor % Fs = samplingsfrekvens N=length(x); y=abs(fft(x)); y=y/(N/2);%Skalning df=fs/N; f=0:df:((N/2)-1)*df; stem(f,y(1:(N/2)),'k','filled'); grid F2-be

Bandpass-signal F2-be

Demodulering av en AM-signal dvs transformering av signalen från Passband till Basband kan utföras med en synkron detektor: m(t) m(t) ?? F2-be

Ett MATLAB-exempel, AM-modulering: F2-be %my_demod.m function demod(x,fc,fs) % X = in-data-vektor %Fc = bärfrekvens % Fs = samplingsfrekvens N=length(x); dt=1/fs; t=0:dt:(N-1)*dt; %Demodulera xde=x.*cos(2*pi*fc*t); subplot(2,1,1); plot(t,xde,'k'); xlabel('Tid [s]'); y=abs(fft(xde)); y=y/(N/4);%Skalning y(1)=0;%Remove DC-level df=fs/N; f=0:df:((N/2)-1)*df; subplot(2,1,2) stem(f,y(1:(N/2)),'k','filled'); xlabel('Frekvens [Hz]'); grid Ett MATLAB-exempel, AM-modulering: %AM_2.m t=0:0.001:5; fc=20; Ac=2; %Carrier: sc=Ac*cos(2*pi*fc*t); fm1=1;fm2=2.4; %Message: m=cos(2*pi*fm1*t)+0.7*cos(2*pi*fm2*t); %Moduleringsgrad ny=0.5; %AM-signalen sam=(1+ny*m).*sc; xlabel('Tid [s]'); %Frekvensplanet: subplot(2,1,2) %Funktionsanrop my_demod(sam,fc,1/0.001); xlabel('Frekvens [Hz]'); F2-be

Bas-bands- signal F2-be

Effektförhållanden i en AM-signal: Grundformel: P = Ueff2/R [W] Ueff = Effektivvärde (antag spänning) [V] R = Resistans [] Ex: F2-be

Bärvågens effektivvärde: Vardera sidbands effektivvärde: Motsvarande effekter: Bärvågens effekt: Vardera sidbands effektivvärde: F2-be

Föreslå någon åtgärd för att minska effektspillet 0 36 40 44 0.5w 12.5w 0.5w Bandbredd Föreslå någon åtgärd för att minska effektspillet (effekt kostar pengar, bandbredd kostar pengar) F2-be

Bilaga: Gauss-funktion F2-be

Sannolikheten för svans ? svans ”0” ”1” 97.72% Sannolikheten för svans ? svans >> x = 0;sigma=0.5;my = -1;arg = (x-my)/sigma; >> sannolikhet = 0.5*erfc(arg/sqrt(2)) sannolikhet = 0.0228 = sannolikheten att ”0” tolkas som ”1” F2-be

Ger typiskt svaret 2.28 (%) %gauss_2.m N=100000; x=0.5*randn(1,N); plot(x-1,'k'); y=length(find( (x-1)>0)); y*100/N Ger typiskt svaret 2.28 (%) F2-be