Sverige i den globala ekonomin

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Kreditmarknad, Arbetsmarknad, Aktiemarknad
Advertisements

Penning- och finanspolitik i den öppna ekonomin Kapitel 16
Samhällsekonomi 2.
Konjunkturer.
Kapitalmarknaden + utrikeshandeln och valutamarknaden
Inflation  Definition: Allmän stegring av prisnivån  Mäts genom KPI (konsumentprisindex)  Riksbankens mål är att hålla inflationen på 2 procent/år (Riksbanken)
och hur den påverkar och påverkas av din privatekonomi
FL 4 (forts FL3) Utrikeshandel, valutor, BNP och tillväxt Fokus:
Den offentliga sektorn i en marknadsekonomi
För att kunna göra varor och tjänster behöver man produktionsfaktorer.
Ränta och inflation Företagen Ränta Konsumenter
Ränta och inflation Företagen Konsumenter Ränta
Förvaltningshögskolan Makroekonomi Osvaldo Salas
Förvaltningshögskolan Makroekonomi Osvaldo Salas
Kapitel 12 VALUTAMARKNADEN.
Internationell Ekonomi
KONJUNKTURLÄGET 19 december 2012 Jesper Hansson. Sammanfattning BNP faller fjärde kvartalet Återhämtning inleds mot slutet av 2013 Arbetslösheten stiger.
Föreläsning 12 Sammanfattning
Blanchard kapitel 20 Växelkurser, räntor och BNP
Stabiliseringspolitik
Föreläsning 11 Växelkurser, räntor och BNP
Samhällsekonomi Del 1.
SUOMEN PANKKI | FINLANDS BANK | BANK OF FINLAND 1 Likheter och skillnader mellan de nordiska EU-ekonomierna Erkki Liikanen Stockholm
Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi Den öppna ekonomin: en kort introduktion.
Ekonomiska kretsloppet
Riksbankschef Stefan Ingves Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 18 september 2012.
KONJUNKTURLÄGET 26 augusti 2009 Kerstin Hallsten.
Blanchard kapitel Växelkurser, räntor och BNP
Jesper Hansson KONJUNKTURINSTITUTET 18 december 2014 Konjunkturläget, december 2014.
Samhällsekonomi It´s all about the money!
Inledning om penningpolitiken Riksdagens Finansutskott 26 februari 2009 Riksbankschef Stefan Ingves.
Penningpolitik Bo Sjö The MOney Market Penningmarknadsinstrument Vad är penningmarknaden? – Internbank marknaden nästa Löptid up till och.
FINANS- OCH Penningpolitik
Penningpolitisk uppföljning december Reporäntan sänks till 2 procent Reporäntan bedöms ligga kvar på samma nivå under 2009 En kraftig sänkning av.
Konjunkturer.
Marknadsekonomins grunder Mikroekonomi studerar enskilda marknader VAD HUR FÖR VEM ska det produceras hur bestäms resursfördelningen: -ekonomiskt system.
Penningpolitik med inflationsmål
Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi Centralbanker och det monetära systemet.
BNP (BruttoNationalProdukt):
Marknad och politik: makroekonomi
Presskonferen s 20 januari Stark konjunktur, låg men stigande inflation Något starkare tillväxt i omvärlden Något starkare tillväxt i Sverige Ökad.
1 Klas Eklund SNS, 19 november 2002 TIO ÅR MED RÖRLIG VÄXELKURS OCH INFLATIONSMÅL: BARA ETT KVAR VAD KAN VI LÄRA FÖR FRAMTIDEN?
Presskonferen s 26 okt God konjunktur och stigande inflation Stark tillväxt i omvärlden och i Sverige Tydlig förbättring på arbetsmarknaden Utlåning.
Penningpolitisk rapport februari Kraftig försämring av konjunkturen – reporäntan sänks till 1 procent Återhämtning inleds 2010 Osäkerheten stor.
KONJUNKTURLÄGET 31 MARS 2011 Jesper Hansson. Sammanfattning Tillväxten dämpas från rekordhög nivå Konsumtion och investeringar drar efterfrågan Arbetslösheten.
Föreläsning 3 Varu och penningmarknaderna tillsammans IS-LM modellen
Föreläsning 11 Växelkurser, räntor och BNP
Samhällekonomi.
Erik Höglin Konsekvenser av att införa ett balansmål för finansiellt sparande i offentlig sektor 14 augusti 2015.
N ATIONALEKONOMI OCH EKONOMISK TILLVÄXT. B EHOV, PRIS OCH EKONOMISK TILLVÄXT.
Kort ekonomisk historia. Vad krävs för att en vara ska tillverkas?
Förändringar i samhällsekonomin. Den offentliga ekonomin Offentliga sektorn ansvarar för de gemensamma uppgifterna i samhället. Ge exempel! För att klara.
Del 1. Exempel på svar på frågor Del 2. De samhällsekonomiska målen (politisk ekonomi)
K11: sid. 1 Kapitel 11 En öppen ekonomi på medellång sikt Real växelkurs under fast resp. flytande växelkurs. AS-AD för den öppen ekonomi med fast växelkurs.
Jesper Hansson KONJUNKTURINSTITUTET 22 juni 2016 Konjunkturläget, juni 2016.
K10: sid. 1 Kapitel 10 Inflation, penningmängdens tillväxt och realränta Effekter av penningpolitik. Tre samband: Phillipskurvan, liksom som tidigare 
Ekonomisk politik Finanspolitik Penningpolitik Valutapolitik Arbetsmarknadspolitik.
K6: sid. 1 Kapitel 6 Produktion, ränta och växelkurs Vad händer med jämvikten om inhemsk eller utländsk efterfrågan påverkas? Vi börjar med en motsvarighet.
Kap 16 Centralbanken och penningpolitiken Finanspolitiken handlar om skatter och utgifter och sköts av regering (och riksdag). Penningpolitiken handlar.
Ekonomi & Handel Genomgångar.
SAMHÄLLsekonomi.
Ekonomisk utveckling & Samhällsekonomiska målen
Ekonomisk tillväxt Produktion och levnadsstandard
Kap 15 Avvägningen inflation-arbetslöshet
Tips Kap 12 viktigast i hela boken. Fig 12.5 (eller ord)
Kap 11 Pengar och inflation
Ekonomisk tillväxt Mäta ekonomin Konjunktur Arbetslöshet
HANDEL I VÄRLDEN.
Makroekonomi med tillämpningar
Konjunkturer och inflation
Presentationens avskrift:

Sverige i den globala ekonomin Julia Brandt IEI/Nationalekonomi Föreläsning 10 2014-04-04

Sverige i den globala ekonomin Den öppna ekonomin – kapitel 17 Finanskris och omprövning – kapitel 21

Den öppna ekonomin Öppen ekonomi: Internationella aspekter Utrikeshandel Valutaflöden Växelkurssystem  Prisbildningen på världsmarknaden påverkar de nationella förutsättningarna för sysselsättning, inkomstfördelningar och den ekonomiska politikens möjligheter och utrymme

Den öppna ekonomin Bytesbalansen: Export – Import Om Export < Import  Utlandsskuld Utlandsskuld måste betalas för med ränta Stora utlandsskulder = högre ränta och större finansiell osäkerhet  Mål: ”extern balans”: underskott ska utjämnas av överskott över tiden, eller en maxgräns för underskott i bytesbalansen

Den öppna ekonomin Extern balans inskränker möjligheten till stabiliseringspolitik: Skapa inre balans genom att vid lågkonjunktur sänka reporäntan eller öka offentliga utgifter:  Ökad aggregerad efterfrågan  ökad sysselsättning  högre löner  prisstegringar Prisstegringar  inhemska varor dyrare relativt utländska  minskad export och ökad import  försämrad bytesbalans och ökad skuldsättning

Den öppna ekonomin Yttre balans Upprätthålla god internationell konkurrenskraft för att möjliggöra att exportintäkterna täcker importkostnaderna Hur? Naturtillgångar som andra inte kan avvara Konkurrera med kvaliteten på exportvarorna Konkurrera med priset på exportvarorna Alternativ 2: inte lika resurskrävande eftersom en mindre exporterad kvantitet kan generera lika stora exportintäkter som en större kvantitet till lägre pris

Den öppna ekonomin Konkurrera på världsmarknaden med kvalitet Incitament och möjligheter för kapital och högutbildad arbetskraft att stanna i landet - attraktionskraft Bra utbildningssystem Bra kommunikationer  rörlighet En bred och flexibel arbetsmarknad Låg inflation (bra köpkraft och stabilitet) Politisk stabilitet ”Skattesystem som premierar arbete och investeringar i landet” – förhindra brain drains Konvergens mellan olika länders skattesatser och löner Effekter på den socioekonomiska tryggheten?

Den öppna ekonomin Kapital rörligare än arbetskraft  Kapitalflöden över landsgränserna är stora och kräver att man växlar till sig valutan för det land man ska investera i Ränteparitetsvillkoret: inhemsk ränta = utländsk ränta + förväntad växelkursförändring Upprätthålls via arbitrage: Om r < r* + förväntad växelkursförändring  låna hemma, växla till utländsk valuta, investera i utlandet Om r > r* + förväntad växelkursförändring  låna utomlands, växla till inhemsk valuta, investera hemma  Utjämning av räntorna via efterfrågan och utbud på krediter

Den öppna ekonomin Förutsättning för att hålla låg ränta och stimulera efterfrågan och sysselsättning: Låg inflationstakt Ekonomisk-politisk trovärdighet och stabilitet Inte för stora statsskulder Om inte: uteblivet kapitalinflöde  ingen finansiering av lån Alltså påverkar räntebeslut inte bara aggregerad efterfrågan och kreditmarknaden, utan också valutamarknaden  påverkan på bytesbalansen, som driver upp/ner aggregerad efterfrågan

Den öppna ekonomin Importerad inflation/deflation Om SEK deprecieras (pga räntesäkning) blir import från andra länder dyrare i termer av det andra landets valuta  priset på import ökar Om SEK apprecieras (pga ränteökning) blir import i termer av utländsk valuta billigare – priset på import går ner

Den öppna ekonomin Rörlig växelkurs: svängningar fram och tillbaka ger inga enorma effekter på lång sikt om uppgångar och nedgångar tar ut varandra Om valutan försvagas eller förstärks så pass mycket att inflationsmålen hotas kan man vilja påverka växelkursen för att upprätthålla internationell konkurrenskraft  Fast växelkurs: Kontrollera växelkursutvecklingen genom att köpa/sälja utländsk valuta, eller devalvera (skriva ner sin valuta), eller genom att höja/sänka reporäntan

Den öppna ekonomin Fast växelkurs Styrräntan som medel för att öka eller minska valutainflödena via kapitalmarknaden  Eventuella oönskade effekter på den inhemska marknaden: Höja räntan för att öka valutainflödet och motverka depreciering  minskad aggregerad efterfrågan  arbetslöshet Sänka räntan för att minska valutainflöden och motverka appreciering  ökad aggregerad efterfrågan  inflation Alltså: trade-off mellan yttre och inre ekonomisk stabilitet  ekonomiska och politiska risker

Den öppna ekonomin Liten öppen ekonomi med fast växelkurs: begränsat utrymme för monetär stabiliseringspolitik pga räntans roll i att hålla inflationen och därmed växelkursen fast Eklund, figur 17.1

Den öppna ekonomin Rörlig växelkurs Hög inflation kan kompenseras genom att den deprecierade valutan leder till förbättrad bytesbalans och därmed upprätthåller sysselsättningen, på kort sikt På lång sikt: hög inflation  försvagad konkurrens på världsmarknaden  minskad produktion, minskad BNP och ökad arbetslöshet Därför: inflationsmål inte bara för inhemska marknadens skull, men för att hålla växelkursutvecklingen stabil Förutsättning: ungefär samma inflationstakt i alla länder  de flesta har inflationsmålet 2 %

Den öppna ekonomin Val av växelkurssystem: 3 mål Valutasystemet ska ge stabilitet Förse marknaden med likvida medel Tillåta att bedriva stabiliseringspolitik vid svåra ekonomiska störningar Typ 1 Fasta, justerbara växelkurser (Bretton Woods-systemet)  Stabilitet, men begränsade valutaflöden och likviditet, och begränsat handlingsutrymme för nationell stabiliseringspolitik Typ 2 Rörliga växelkurser och avreglerade marknader  likviditet och möjlighet till stabiliseringspolitik, men valutavolatilitet

Den öppna ekonomin För en liten, öppen ekonomi utan fast växelkurs: 2 alternativ Egen valuta och rörlig växelkurs Ingå i en valutaunion Valutaunion: t ex Skandinavien på 1800-talet, dagens EMU

Den öppna ekonomin Förutsättningar för en fungerande valutaunion: Homogena ekonomier med samma behov och liknande konjunkturcykler Likartade produktionsförutsättningar Liknande sociala normer Konvergenskriterier med syfte att göra länderna så likartade som möjligt Låg inflation Låg ränta Litet budgetunderskott Låg statsskuld Stabila valutor

Den öppna ekonomin EMU i praktiken Avvikelser från konvergenskriterierna straffas inte hårt  inga incitament att följa dem Medlemsländerna heterogena med olika normer och kultur  en politik inte lämplig i alla länder?

Den öppna ekonomin Så varför EMU? Fördelar Kostnaderna för valutaväxling försvinner – kapitalrörlighet Ökad stabilitet på valutamarknaden Ökad handel mellan länderna i unionen Skärpt konkurrens när jämförbarheten mellan ländernas varupriser blir större  Snabbare produktivitetstillväxt – lägre prisnivå och ökad BNP

Den öppna ekonomin EMU – nackdelar Ingen självständig penningpolitik – problem när länderna är heterogena Avsaknad av växelkurs omöjliggör valutaeffekter av penningpolitiska åtgärder Om arbetsmarknaden inte är helt rörlig och utvecklingsnivån varierar blir det kostsamt för de mindre utvecklade/svagare länderna Även gränser för finanspolitiska åtgärder då inflationen inte får variera för mycket Större konjunktursvängningar i länder med avvikande situation när räntan sätts centralt Ökad handel medlemsländerna emellan sker på bekostnad av utomstående länder

Finanskrisen och omprövning Optimism och tillväxt på 90- och 00-tal  hög tillväxt med låg inflation och fortsatt växande investeringar som drev på tillväxten Ökad kreditgivning, även till folk med lägre betalningsförmåga, med fastigheter som säkerhet Fallande fastighetspriser och undervärderad risk  r ner och kedjereaktion som signalerade instabilitet  brist på tillit gjorde att instabiliteten förstärktes  kraven på ersättning för att låna ut (räntan) ökade kraftigt  recession Amerikansk recession  mindre import = mindre export för andra länder  arbetslöshet även för exportländerna Ekonomisk-politiska motåtgärder: sänkt styrränta, stödåtgärder till banker för att förhindra ”bank runs”, expansiv finanspolitik – men lång väg att gå Oförutsedda ekonomiska händelser som förändrade synen på nationalekonomins uppgift och framtid – från rationalitetsantagande till tvärvetenskaplighet