Blodet och blodomloppet

En människa har ca 5 liter blod Hjärtat är en muskel som pumpar runt blodet i kroppen

Två kretslopp Blodet hämtar syre och lämnar koldioxid DET LILLA KRETSLOPPET Blodet hämtar näring DET STORA KRETSLOPPET Blodet lämnar avfall Blodet lämnar syre och Näring och hämtar avfall

Artärer Blodkärl som leder blodet från hjärtat ut till muskler och organ. Artären närmast hjärtat heter aortan. Varje gång hjärtat slår stöts blod ut i aortan och sprider en tryckvåg genom artärena- detta är pulsen. Innehåller syrerikt blod och brukar ritas röda.

Kapillärer Artärerna förgrenar sig till jättesmå tunna kärl som kallas kapillärer. Dessa genomkorsar alla vävnader och organ. Här lämnas syre och närning till cellerna medans koldioxid plockas upp och transporteras bort.

Vener Kapillärerna strålar sedan samman till vener. Dessa leder blodet tillbaka till hjärtat. Hjärtslagen är inte tillräckligt kraftiga för att leda tillbaka blodet. Musklerna hjälper

Känns när hjärtat dras samman och ett tryckvåg uppstår. Puls: Känns när hjärtat dras samman och ett tryckvåg uppstår. Det varierar men när man vilar är normalt värde 60 – 80 slag/min Blodtryck: Systolisk: Uppstår när blodet trycks ut i artärerna. Normalt värde 120 mm Hg Diastolisk: Uppstår när hjärtat ”vilar” och blodet strömmar i hjärtat. Normalt värde: 80 mm Hg

Blodet Blodets celler kallas blodkroppar. Röda och vita blodkroppar och blodplättar. Blodkroppar bildas i ryggmärgen. Blodkropparna svävar omkring i blodplasma.

Röda blodkroppar Transporterar syre med hjälp av hemoglobin. Hemoglobin gör blodet rött Kallas erytrocyter med ett finare namn

Blodplättar Om man får ett sår slutar det att blöda efter ett tag, såret täpps igen av en sårskorpa. Blodplättarna bildar denna skorpa genom att starta en reaktion som gör att proteiner i blodet stelnar till ett nät av tunna trådar. Sedan fastnar blodkroppar i nätett och täpper igen.

Vita blodkroppar Försvarar oss mot virus och bakterier. Bildar antikroppar. Antikropparna kan liknas vid små klor som fastnar på fiendens yta och gör så att dessa dör. ”Nyckeln i låset” Tar tid för blodkropparna att hinna tillverka tillräckligt med antikroppar så ibland blir vi sjuka ändå.

Vita blodkroppar Vita blodkroppar bildar även minnesceller som kommer ihåg smittan. Tack vare dessa kan tillverkningen av antikroppar starta snabbare nästa gång samma bakterier/virus kommer in i kroppen, då hinner dessa inte göra någon skada. På detta sätt kan man bli immun mot en sjukdom.

Vaccination När du vaccinerar dig får du en spruta med döda eller försvagade bakterier/virus. Dessa kan inte föröka sig och är därför ofarliga. De påverkar de vita blodkropparna till att tillverka antikroppar och minnesceller.

A RhD+  37 %  O RhD+  32 %  B RhD+  10 %  A RhD-  7 %  O RhD-  6 AB RhD+  5 %  B RhD-  2 %  AB RhD-  1 %  Givaren har blodgrupp  Mottagaren måste ha blodgrupp  A  A eller AB  O  A, B, O eller AB  B  B eller AB  AB  Följande kombinationer gäller för Rh-systemet: RhD+ RhD- RhD- och RhD+