Stabiliseringspolitik Hur påverkar stabiliseringspolitiken konjunkturen? Används stabiliseringspolitiken effektivt? Behövs diskretionär finanspolitik? Behöver ramarna för finanspolitiken förändras?

Tankeram: IS-LM Tre relationer (marknadsjämvikter) som tillsammans bestämmer produktion, ränta och växelkurs: Varumarknadsjämvikt, produktion (samt lagerförändringar) är lika med aggregerad efterfrågan på inhemska produkter, som beror på: inkomst och skatter hemma och i utlandet. räntan, växelkursen, offentlig konsumtion.

Tankeram: IS-LM Tre relationer: Varumarknadsjämvikt Penningmarknadsjämvikt Efterfrågan på pengar (som beror på produktion, prisnivå och ränta) är lika med utbudet.

IS-LM Tre relationer: Varumarknadsjämvikt Penningmarknadsjämvikt Öppen ränteparitet Givet inhemsk och utländsk ränta samt förväntad framtida växelkurs bestäms växelkursen så att den förväntade växelkursförändringen kompenserar för ränteskillnaderna. Hög inhemsk ränta måste kompenseras av fallande växelkurs. En ränteökning leder då till apprecierande valuta så att den senare kan falla tillbaks till en lägre nivå.

Ränteparitet, givet i* och Ee IS-LM Produktion i innevarande period, Y Ränta innevarande period, i Växelkurs (pris på utländsk valuta), E IS Ränteparitet, givet i* och Ee LM E Y i E

Ränteparitet, givet i* och Ee Effekter av Policy Kvalitativa effekter av expansiv penningpolitik: LM-kurvan skiftar nedåt. Växelkursen försvagas (E ökar). IS-kurvan skiftar utåt eftersom växelkursen faller (penningpolitiken mer effektiv under flytande växelkurs). Produktion (och sysselsättning) ökar. Ränta innevarande period, i IS Ränteparitet, givet i* och Ee LM E Produktion i innevarande period, Y Växelkurs (pris på utländsk valuta), E

Ränteparitet, givet i* och Ee Effekter av Policy Kvalitativa effekter av expansiv finanspolitik IS-kurvan skiftar utåt. Växelkursen stärks (E faller). Starkare växelkurs skiftar tillbaka IS-kurvan till en del. Oklara effekter på investeringarna, positiv effekt via högre efterfrågan, negativ via högre ränta. Ränta innevarande period, i IS Ränteparitet, givet i* och Ee LM E Produktion i innevarande period, Y Växelkurs (pris på utländsk valuta), E

Stämmer verkligheten med IS-LM? Effekterna på output, konsumtion och räntor av finanspolitik och penningpolitik stämmer (för det mesta, investeringar?) med IS-LM modellen. Positiva men inte alltför stora multiplikatorer. Fatas & Mihov (2000)

Kvantitativ modellosäkerhet Effekten på BNP av en monetär expansion: Prediktioner från 12 olika modeller. Med större osäkerhet om politikens effekter och vad som är rätt politik är det ofta bättre att göra mindre, ”försiktighetsprincipen”. Fine tuning, vansklig.

Finanspolitiken fungerar inte alltid enligt IS-LM Kraftiga åtstramningar i finansiellt ohållbara situationer har ibland stimulerat ekonomin (bl.a. Danmark 1983-86, Irland 1987-89). Perotti, QJE 1999, analyserar förändring i privat konsumtion efter en ökning av offentlig konsumtion i 19 OECD länder 1965-94. Normal offentlig skuld Hög offentlig skuld

Skift i förväntningar Inkludera förväntningar i IS-kurvans komponenter. Effekter på finanspolitikens effektivitet Om förväntade framtida skatter och räntor ökar efter en fiskal stimulans motverkas skiftet i IS-kurvan. Inte säker att den skiftar alls. Finanspolitiken blir då verkningslös. Om förväntningar om framtida inkomster och produktion ökar skiftar IS-kurvan ännu mer utåt, vilket ger extra skjuts åt finanspolitiken. Kan även förklara att att kontraktiv finanspolitik får expansiva effekter. Effekter på penningpolitikens effektivitet Inga förväntningar i LM kurvan. Penningpolitiks expansion kan påverka förväntad växelkurs, detta förstärker skiftet i växelkursen. Penningpolitik kan påverka övriga variabler i IS-kurvan. Förväntningar har stor betydelse för förväntad inflation och därmed realränta. Effekter via tillgångspriser påverkas mycket av förväntningar.

Direkta effekter av en finanspolitisk sanering Vad händer med produktionen efter en finanspolitisk sanering? IS LM Slutsats: När vi tar hänsyn till att förväntningarna om framtiden förändras när budgeten förstärks är det inte säkert att de direkta negativa effekterna dominerar. Produktionen kan faktiskt öka och arbetslösheten falla! Ränta innevarande period, r Y’e ökar, i’e minskar T ökar, G minskar Produktion i innevarande period, Y

Finanspolitiken kan i princip medverka till att stabilisera konjunkturen. Åtminstone om den är bedrivs på ett sätt som uppfattas som hållbart på medellång och lång sikt. Nästa fråga: Har i praktiken finanspolitiken använts på ett sådant sätt att den bidragit till att stabilisera konjunkturen? Svårt att svara på, men i länderstudier (både OECD och bredare) förefaller en volatil och oförutsägbar diskretionär finanspolitik leda till högre volatilitet i produktionen (och lägre tillväxt). Stor offentlig sektor och därmed stora automatiska stabilisatorer verkar minska volatilititeten i produktionen. Figur Figur

Penningpolitiken Teori och praktiska erfarenheter säger: om penningpolitiken inriktas för mycket på sysselsättning och produktion så blir inflationsbekämpningen besvärlig, först etablera stark trovärdighet för inflationsmål, därefter kan penningpolitiken också använda för att stabilisera produktion och sysselsättning. En god trovärdighet har nu etablerats och Riksbanken borde kunna ta ut svängarna något mer. Bör kodifieras explicit. Förändring av mandat till riksbanken måste ske försiktigt. Viktiga steg har redan tagits. Riksbanken motiverar att målet är inflationen på två års sikt med omsorg om den reala ekonomin.

När behövs diskretionär finanspolitik? Finanspolitiken har fördelen att den kan skräddarsys bättre. Kan t.ex. stimulera konsumtion genom tillfällig momssänkning utan stora effekter på tillgångspriser. Diskretionär stabiliseringspolitik kan också behövas. Tex. vid Stora avvikelser från full sysselsättning/produktion. Likvididetsfällor. Utbudschocker? vid en utbudschock stiger priset och produktionen minskar. Men detta innebär inte nödvändigtvis en målkonflikt. Exempel: Oljeprischock. Arbetslösheten ökar och prisnivån går upp. Efter prisNIVÅNS ökning, bör inflationen falla. Tas upp i riksbankens eget förtydligande av inflationsmålet. Negativ arbetsutbudschock. Högre löner/priser och lägre produktion. Men om potentiell produktion fallit bör man inte bedriva expansiv politik. Behovet av ”fine tuning” minskar när penningpolitiken också tar hänsyn till den reala ekonomin. I normalfallet bör detta tillsammans med de automatiska stabilisatorerna räcka.

Behövs nya ramar för finanspolitiken? En centraliserad budgetprocess viktig. Fragmentering (många beslutsfattare) verkar leda till underskottsbias och stora utgifter (t.ex. Perotti & Kontopoulos, JPub2002). Delegering är en lösning för tidsinkonsistensproblem. Är detta problemet? Fullständig delegering orimlig. Partiell, t.ex. för budgetsaldot, är kanske möjlig men enligt min mening inte uppenbart en förbättring. Omöjligt att perfekt separera finanspolitikens stabiliseringspolitiska effekter från andra effekter. Kan leda till ökad fragmentering och ett spel mellan den stabiliseringspolitiska kommittén och andra beslutsfattare. Transparens och förutsägbarhet bra även i finanspolitiken. Av regeringen självpåtagna (eller kanske av riksdagen fastlagda) ”fiscal rules” som anger vilka instrument bör användas i vilka situationer bör bidra till detta och kanske också till politisk acceptans.

Fatas & Mihov (2003)

Fatas & Mihov (2003)