Budget och buffert Det här är en typbudget från Swedbanks Institut för Privatekonomi. Den kan vara en vägledning för att ta reda på ungefär vad som är rimliga kostnader. År 2014 kommer garantipensionären att ha omkring 100 kronor mer i månaden efter skatt. I Konsumentverkets broschyr Koll på Pengarna finns liknande budgetar, fast på mer detaljerad nivå som du kan ha hjälp av när du planerar din ekonomi. Försök att göra en översiktlig budget på kort sikt. Bra budgetmallar hittar du här: http://www.konsumentverket.se/Vara-omraden/Privatekonomi/Budget/Budgetkalkylen/ Om möjligt, se till att bygga upp en sparbuffert när du fortfarande arbetar. De oförutsedda utgifterna försvinner inte för att du blir pensionär.

Hur ska jag få mer pengar? Ansök om bostadstillägg för pensionärer hos Pensionsmyndigheten. Du kan då stöd till bostadskostnaden även om du äger din bostad. Äldreförsörjningsstödet finns också som ett extra stöd för dig som inte bott i Sverige så länge. Om du har en sommarstuga- kan du hyra ut den för att öka dina inkomster? Många pensionärer med låg pension söker inte bostadstillägg fast de har rätt till det stödet. Bostadstillägget är skattefritt och ska vara ett stöd till bostadskostnaden. En del äldre kan ha möjlighet att tjäna lite extra pengar vid sidan av pensionen. Den som har en bostad eller sommarstuga kan hyra ut den. Skattereglerna är generösa. Ni kan kanske själva komma på fler sätt att förbättra ekonomin på äldre dar. Budget- och skuldrådgivarna, som finns i varje kommun och nås om du ringer kommunen, kan hjälpa dig att få ordning på din budget. De kan även hjälpa dig att omförhandla skulder som du har svårt att betala. Hjälpen är alldeles gratis, men ofta behöver du beställa tid.

Klicka på Räkna ut om du kan få bostadstillägg. En ålderspensionär med låga inkomster kan få extra stöd för bostadskostnaderna. Ansökan gör du hos Pensionsmyndigheten. Här kan du ladda ner blanketter och starta din beräkning för att se om det är någon idé för dig att söka: Klicka på Räkna ut om du kan få bostadstillägg. Det är ett beräkningsverktyg som kan ge dig vägledning så du ser om det är någon idé att ansöka om bostadstillägg. När du fått ett slutresultat finns länkar till blanketten under resultatet. Det resultat du får är en fingervisning om hur mycket pengar det skulle kunna handla om. Men du måste ansöka för att få bostadstillägget. Du måste ha fyllt 65 år och tagit ut hela din pension för att vara berättigad till stödet. 3 3

Mycket pengar blir det… Om man tar bort återbetalningsskyddet blir den egna pensionen högre. Hör med det bolag som har hand om din tjänstepension. Exempel för en privatanställd tjänsteman som har en premiebestämd lösning och tar bort återbetalningsskyddet: 40-talist +16 procent högre pension 50-talist +18 procent högre pension Många som har tjänstepension har valt att ha ett återbetalningsskydd kopplat till pensionen. Det innebär att anhöriga ärver pengarna när du dör. Hur mycket det blir just för dig kan det bolag som förvaltar pensionen svara på. Den som inte har några anhöriga eller barn/make som klarar sin ekonomi bra kan fundera på att välja bort återbetalningsskyddet och på så sätt få högre pension. Tar du bort återbetalningsskyddet under utbetalningstiden kan du inte ändra dig och få tillbaks det. GDE Senior 2013-05-10

Seniorlån FÖRDELAR Möjlighet att upprätthålla levnadsstandard, förverkliga drömmar (”guldkant”) Möjlighet att bo kvar i sin bostad (även som ensamstående) Kan vara svårt att få andra lån när man är äldre NACKDELAR Dyrare än ”vanliga” fastighetslån Ingen buffert kvar om man konsumerat pengarna; Svårt att överblicka framtiden och konsekvenserna; De flesta kreditinstitut marknadsför någon form av s k seniorlån (Bolån 60+, Seniorkapital, Hypotekspension etc.) Den gemensamma nämnaren är man som ägare till en obelånad eller lågt belånad fastighet eller bostadsrätt belånar denna utan att behöva betala löpande räntor och amorteringar. Dessa regleras i stället när lånet förfaller eller fastigheten säljs.

ATT TÄNKA PÅ - SENIORLÅN - Hur mycket behöver jag låna? - Läs villkoren noga och var säker på att förstå dessa. - Kostnader/avgifter utöver ränta, värdering, pantbrev mm. Jämför ! - Låna inte för att spekulera i aktier eller andra värdepapper. - Har jag pengar om fastigheten behöver repareras? - Vad händer om/när lånet förfaller? - Vad händer om fastighetens värde sjunker? 1. Hur mycket behöver jag låna? Lån innebär alltid en kostnad och en risk om man inte kan betala. 2. Villkoren skiftar från kreditinstitut till kreditinstitut. På konsumenternas.se finns jämförelsetabeller 3. Räkna på totala kostnaden 4.En variant på seniorlån innebär att man får lån som ska användas till försäkringar eller placeringar. Tänk noga på risken. 5. Om jag har utnyttjat låneutrymmet och behöver reparera, köpa nya vitvaror eller investera i villans värmesystem, hur löser jag det? 6. Om lånet löper på t ex 10 år, är det säkert att jag får förlänga lånet, eller måste jag sälja`? 7. Blir det några pengar över när jag löst lånet vid försäljning. Eller blir det skuld kvar. Reavinst ska betalas och kanske behöver jag till insats eller handpenning för en ny bostad. 8. Ränteavdrag i samband med deklaration får bara göras för ränta som verkligen betalats under året. Ackumulerad ränta som betalas som en engångssumma i samband med försäljning av fastigheten. Hög ackumulerad ränta under många år innebär stora belopp. Det fordrar då att man kommer upp i en inkomstskatt däer man kan utnyttja ränteavdraget..

forts. - Vad händer om jag säljer fastigheten? - Blir det pengar över till reaskatten? - Blir det pengar över till att investera i en ny bostad? - Hur påverkas bostadsbidrag bostadstillägg m m? -Kan jag göra ränteavdrag varje år eller först när lånet ska lösas ? - Kan jag utnyttja ränteavdraget? - Hur ska lånet betalas ut, engångsbelopp eller periodiskt (t ex månadsvis) ?

När ” rådgivaren” hör av sig Köp inget du inte förstår. Ställ frågor! Var tydlig med vilken risk du vill ha med ditt sparande. Är du beredd att förlora hela eller delar av din placering? Du ska få med dig skriftlig dokumentation från rådgivningen. Skriv inte under något vid sittande bord. Gå hem och läs igenom innan du tar något beslut. Många kommuner i Sverige har konsumentvägledare som hjälper dig som konsument. Här är några av deras råd till seniorer: Många seniorer blir inbjudna till ”rådgivare” av olika slag som vill ge råd om sparande och annat. Glöm inte att det i första hand handlar om försäljning! Rådgivningen ska dokumenteras och du ska få en kopia av dokumentationen. Av dokumentationen ska bland annat framgå vilken risk du är beredd att ta med dina pengar och hur länge du kan tänka dig att binda pengarna. Läs igenom dokumentationen och kontrollera att det som står där stämmer. Läs också noga igenom all annan information du får om själva produkten/placeringen innan du bestämmer dig. Ställ frågor om det är något som du inte förstår. Det är sällan bråttom att fatta ett beslut!

Distans- och hemförsäljningslagen Om ångerfristen KONSUMENTVÄGLEDNING Distans- och hemförsäljningslagen Om ångerfristen Ångerfristen är 14 dagar och börjar vid - köp av en vara: då konsumenten tar emot varan, eller en väsentlig del av den. - köp av en tjänst: då avtalet ingås. Konsumenten ska få skriftlig information om ångerrätten både före och efter köp. Även om du handlar en vara på internet,telefon eller på ett så kallat ” home-party” så gäller ångerrätten. Men det finns undantag från regeln. Det gäller t ex köp av tidningar, saker som har en personlig prägel, t ex tillverkats för dig, idrottsevenemang, boende mm.

Vilken typ av försäkringar behöver jag? Vilken typ av försäkringar behöver jag ha som senior? På www.konsumenternas. se hittar du bra och oberoende information om olika försäkringar. Har du fått ett beslut från ett försäkringsbolag och är missnöjd? På webbplatsen får du tips om hur du kan gå vidare för att få ditt beslut omprövat.

Viktigt att veta om försäkringar Se regelbundet över ditt försäkringsskydd. Hemförsäkringen är basen och är en paketlösning. Dokumentera din egendom med kvitton och foton. Glöm inte reseförsäkring annars kan det bli dyrt om du blir sjuk eller råkar ut för olycksfall på resan. Trafikförsäkring är obligatorisk och måste gälla från dag ett. Försäkringsbeloppet och ersättningar i olycksfallsförsäkring kan sänkas från viss ålder. Livförsäkringsbeloppet kan utbetalas från flera försäkringar. Det är viktigt att du är rätt försäkrad så att du kan känna dig trygg om något händer. Hemförsäkringen är basen i ditt försäkringsskydd och där ingår också ofta ett reseskydd, rättsskydd, överfallsskydd och du kan även teckna andra typer av tilläggsskydd. Ett tips är att dokumentera din egendom med kvitton och foton. Har du reseskydd så tänk på att det vanligtvis inte räcker längre än 45 dagar. Är du borta längre får du komplettera med andra försäkringar. Har du bil så är trafikförsäkringen obligatorisk och måste gälla från dag 1. Har du en olycksfallsförsäkring kan ersättningsbeloppen sänkas när du blir äldre. Livförsäkringsbelopp kan utbetalas från flera olika försäkringar. Ett bra sätt att spara pengar är att regelbundet se över sitt försäkringsskydd. Kolla vad det kostar – och vad du får för pengarna.

Sparkonton med insättningsgaranti Jämför aktuella räntor och villkor för sparkonton på vår webbplats. Alla konton i vår jämförelse har insättningsgaranti. Om du binder pengarna under en viss tid kan du ofta få högre ränta än om du väljer ett konto med fria uttag. På www.konsumenternas.se hittar du även bra jämförelser av bankkonton. Du kan ha ett sparkonto hos en bank eller hos ett kreditmarknadsbolag. För att få ta emot pengar från privatpersoner och företag för insättning på konto måste de ha tillstånd av Finansinspektionen. Sparandet på dessa sparkonton skyddas av en statlig insättningsgaranti. Det betyder att om företaget går i konkurs får du ut dina pengar från Riksgälden.

Så sparar vi idag Bankkonto Globalfonder Sverigefonder Pengar 65+ En hel del seniorer har det ganska bra ställt och har ett sparkapital. Det kan löna sig att se över hur det är placerat. Första steget när vi nu ska börja ställa krav på pengarna är att ta reda på vad vi får ut av dem idag. Så här sparar svenskarna sina pengar idag: 1 600 mdr i räntor 500 mdr i globalfonder 500 mdr i Sverigefonder Räntan här är ungefär: Räntor: 1-3% Globalfonder 4-6% Sverigefonder 7-8% Totalt ger detta 3,5%! Är det bra? Ja, det kan vi tycka känns bra. Det växer ju. Men sanningen är att många äldre tyvärr har lägre totalränta, eftersom de har långt mer på sparkontot. Men förresten växer det verkligen? Får vi verkligen så mycket pengar som 2% av sparkontot direkt i handen? 1% 2 3 4 5 6 7 8

1) Balans efter 5-års-planer Pengar 65+ 1) Balans efter 5-års-planer Hur ska seniorer spara då? Utifrån att många seniorer har en bra bild av sin ekonomi, så kan de också planera enklare än många andra. Ett sätt är att se sin ekonomi som femårsplaner. Vilka pengar behöver vi mellan åren 65-70, mellan 70-75 osv. Med det tankesättet kan vi alltid ha närmaste 5 årens pengar på ett säkert ställe. Det enklaste är ett sparkonto. Där kan du när som helst kan ta ut pengarna och där behöver att vara oriíg för att pengarna har fallit i värde. Pengarna du däremot inte ska använda närmaste 5 åren kan du låta växa vidare. Du behöver ju inte pengarna nu, så då gör det ingenting om de växer varje kvartal eller varierar lite i värde. För 60-åringen så kan pengarna som vi ska spara i näst 5- och 10-årsperioden passa i skafferiet – där enklaste valet är Globalfonder. Det gör att värdet på dessa pengar varierar lite mer, men det gör ingenting. Idén är ju att de ska växa. För pengar du ska spara säg 15 år bort i tiden så tål du ännu lite mer variation. Och du ska rimligtvis se att de växer ännu lite mer. Här i den så kallade trädgården – är den enklaste sparformen som många är vana vid just Sverigefonder. När vi sedan fyllt 65 år; flyttar vi fram hela tankesättet. Närmaste fem åren är fortfarnade på sparkontot. Pengarna som du ska använda först om 5 och 10 år, passar fortfarande bäst i globalfonder. Så får du en plan, som bygger på att du själv alltid ska ha pengar redo. Global fonder Global fonder Sverge fonder Sverge fonder 60 år 65 70 75 80 85 90

Välj skafferi Billiga fonder Inga kontoavgifter På ISK-konto Pengar 65+ Välj skafferi Billiga fonder Inga kontoavgifter På ISK-konto * Ger låg skatt på sparpengar * Bäst för aktiefonder och aktier *Skatt 1% per år, istället för vinstskatten (30%) ISK-kontot är nytt sedan 2012. Här vill staten inspirera oss till att spara mindre på sparkontot och mer med tillväxtfokus. Den som sparar i aktiefonder eller aktier kan här räkna med lägre skatt. Skatten är på ca 1% per år istället för den gamla skatten på 30% på vinsten. Och det ger en hel del. Ett räkneexmpel. Sparar du i en Sverigefond så får du efter 10 år ut 15% mer i handen, om du väljer att spara på ett ISK-konto istället för ett traditionellt aktiefondkonto. En variant är kapitalförsäkringen, som funnits i många år. Den fungerar på ett snarlikt sätt, med låg skatt. Men där kan det ofta kontoavgifter och inlåsning på pengarna i 3-4 år. ISK-konto kan du fråga efter hos banken.

Olika fondtyper Risk/ Spartid Låg Hög Lång Branschfonder Länderfonder Möjlig avkastning Spartid Branschfonder IT-fonder Länderfonder Indienfonder Regionala aktiefonder Europafonder Globala aktiefonder Blandfonder Räntepapper Bland Aktier Generationsfonder Långa räntefonder Obligationsfonder OLIKA FONDTYPER Även om fonder per automatik har en inbyggd riskspridning, kan du själv styra hur mycket risk du kan tänka dig att ta genom att sortera och välja bland de olika fondtyperna. Risknivån bestäms först och främst utifrån andelen räntepapper i fonden. Rena räntefonder har lägst risk, i dem kan möjligen löptiden på räntepapperen och eventuella valutarisker spela roll. Aktiefonder har generellt högst risk. Blandfonder utgörs av en blandning av räntor och aktier, varför risknivån generellt ligger mellan räntefonder och aktiefonder. Räntefonder En räntefond är en fond som enbart placerar i räntebärande värdepapper, exempelvis obligationer och statsskuldväxlar. Det finns både korta och långa räntefonder. Korta räntefonder kallas även penningmarknadsfonder eller likviditetsfonder och placerar främst i värdepapper som är garanterade av staten, såsom statsskuldväxlar. Korta räntefonder har en löptid på mindre än ett år. Räntan på sådana värdepapper är relativt förutsägbar. Därför är risken liten att de värdepapper som fonden investerar i ska sjunka i värde. De långa räntefonderna kallas även för obligationsfonder och placerar i värdepapper som har en återstående löptid på mer än ett år. En ränteförändring i ekonomin får därför större effekt på en lång räntefond, och risken är således något högre än i en kort räntefond, men avsevärt mindre än i en aktiefond. Aktiefonder En fond som till största delen innehåller aktier kallas aktiefond. Aktiefonder sprider risken genom att placera i minst 16 olika aktier, men oftast innehåller fonderna betydligt fler aktier än så. Aktiefonder är mycket vanliga och kan ha en mängd olika inriktningar, exempelvis mot en viss region, ett land eller en bransch. Breda fonder som placerar i olika aktietyper (it-företag, dagligvaruhandel, läkemedel, verkstadsbolag) på flera olika marknader (till exempel Europa, USA, Asien) och med flera olika valutor inblandade anses ha en lägre risk än till exempel fonder som specialiserar sig på enskilda länder eller enskilda branscher. Ju mer specialiserad fonden är, desto högre risk antas den ha. Blandfonder En blandfond är en fond som investerar i både aktier och räntebärande värdepapper. Fördelningen mellan aktier och räntesparande kan variera, läs därför på om fondens uppbyggnad i fondfaktabladet. En vanlig form av blandfond är de så kallade generationsfonderna. Dessa är anpassade efter hur lång tid olika årskullar har kvar till pension. De generationsfonder som riktar sig mot dagens unga placerar det mesta av kapitalet i värdepapper med hög möjlig avkastning och hög risk. Ju närmare pensionen generationen kommer, desto mer av kapitalet investeras i räntebärande papper.   >> Korta räntefonder Penningmarknasfonder Kort