För att kunna göra varor och tjänster behöver man produktionsfaktorer.

Produktionsfaktorer delas in i fyra huvudgrupper. Arbetskraft: Människor i arbetsför ålder (15-64). Naturtillgångar: Råvaror som behövs för tillverkning. Realkapital: Utrustning som människor har tillverkat med hjälp av naturtillgångar som t.ex. maskiner, byggnader, transportmedel. Humankapital: Kunskap, tekniskt kunnande som är nödvändigt vid produktion av varor och tjänster.

Det ekonomiska kretsloppet

Samhällsekonomins tre frågor Ekonomi handlar om att välja då våra behov är obegränsade samtidigt som resurserna är ändliga. Samhället ställs därför inför ett antal frågor: Vad skall produceras? Hur skall dessa varor och tjänster tillverkas och med vilka produktionsfaktorer? Hur skall allt fördelas, dvs. för vem äger produktionen rum? Svaren på ovanstående frågor varierar men hänger ihop med de regler som styr marknaderna som i sin tur hänger ihop med landets ekonomiska system!

Olika ekonomiska system Planekonomi Marknadsekonomi Staten bestämmer vad som ska produceras, hur mycket som ska produceras och vad det ska kosta. Problemet var mängden information som måste samlas in. Total planekonomi anses idag vara ett ”förlegat” och ineffektivt system. Produktionen och prissättningen bestäms av köpare och säljare på marknaden. Problem i form av ”marknadsmisslyckanden” Alla ”utvecklade” länder har något inslag av marknadsekonomi idag.

Utbud & Efterfrågan

Utbud: De varor och tjänster som är till salu till ett visst pris Utbud: De varor och tjänster som är till salu till ett visst pris. Påverkas av förändringar i produktionsfaktorerna. Efterfrågan: De varor och tjänster som folk vill köpa till ett visst pris. Påverkas bla. av förändringar i disponibel inkomst, trender och substitutvaror.

Prissättningsmekanismen på en fri marknad

Marknadsmisslyckanden

Marknadsmisslyckanden Extern negativ effekt: Ett marknadsmisslyckanden är när företagen orsakar dåliga konsekvensser när de producerar sina varor. Ex: miljöförstöring eller missbruksproblem. Kollektiva varor: Varor och tjänster som används av alla och är svåra att sätta ett pris på, t.ex. polis, brandkår och domstolar

Om man öppnar en fabrik som går väldigt bra, då ökar utsläppen och dom utsläppen rinner ner i tillexempel en bäck. Dessa utsläpp förstör vår miljö.

BNP - begreppet Mäter den totala ekonomiska aktiviteten i ett land. Det sammanlagda värdet av de varor och tjänster som produceras under ett år. BNP/Capita Produktionen används till konsumtion eller investeringar och kan vara privat eller offentlig. Används som ett mått på ett lands välfärd. Finns det några problem med detta mått?

Konjunkturer och inflation Konjunkturer – ekonomisk tillväxt varierar från år till år. Detta kallas konjunktursvängningar. Högkonjunktur – BNP ökar och det är god tillväxt. Optimism, ökade löner och prisnivåer. Lågkonjunktur – omvänt förhållande. Pessimism, arbetslöshet och låg tillväxt. Mönster av hög- respektive lågkonjunkturer - konjunkturcykler Inflation – penningvärdet minskar och prisnivån stiger. Vi kan ni köpa färre varor och tjänster för våra pengar vilket skapar en osäkerhet – påverkar den ekonomiska tillväxten negativt. Efterfråge-, kostnads-, importerad- samt via ”sedelpressarna” är exempel på typer av inflation. Vad göra? - överbalanserad budget (Finanspolitik) eller höjd reporänta (Penningpolitik).

Inflation Allmän prisstegring på varor och tjänster Värdet på pengar minskar Hög inflation minskar konsumtionen och skapar osäkerhet i ekonomin. Inflationen räknas ut genom KPI, konsumentprisindex

Finanspolitik

Vad är finanspolitik? Finanspolitik är hur skatter och offentliga utgifter används för att påverka efterfrågan i ekonomin så att produktion, arbetslöshet och inflation stabiliseras. Syftet med finanspolitik är att minska arbetslöshet och undvika allmän prisökning. Genom att sänka skatter eller höja de offentliga utgifterna ökar hushållens disponibla inkomst, vilket leder till ökad efterfrågan på varor och tjänster. Minska arbetslösheten: Ökar utgifterna och sänker skatten för att det ska bli en större efterfrågan på varor och tjänster och därmed ökar konsumtionen och företagen måste därför anställa fler. Högkonjunktur: Höjda skatter och minskade offentliga utgifter Lågkonjunktur: Sänkta skatter och ökade offentliga utgifter.

Penningpolitik

Sveriges riksbank Det är Riksbanken som bedriver penningpolitiken i Sverige. Målet för penningpolitiken är att hålla nere inflationen

Reporäntan Riksbanken har ensamrätt på att ge ut sedlar och mynt, vilket innebär att affärsbanken vänder sig hit för att låna pengar. För det får bankerna betala en ränta, reporäntan. Förändringar i reporäntan får direkt effekt på marknadsräntorna och därför kallas den ofta styrränta.

Penningpolitik Om styrräntan höjs, höjs även bankernas räntor. En höjd ränta får till följd att lån till konsumtion och investeringar blir dyrare medan avkastningen på sparandet ökar. - Detta leder till lägre konsumtion, lägre investeringar samt lägre sysselsättning. När styrräntan är låg sker det omvända, det vill säga att, - Det blir billigare att låna, konsumtionen ökar, investeringarna ökar och sysselsättningen ökar.