Explicita funktioner Explicita funktioner är definierad och kontinuerligt i alla punkter. Vid max 3 variabler kan man representera dem i en kartesisk graf.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
DERIVATAN – ETT EXEMPEL
Advertisements

Föreläsning 3 25 jan 2010.
Allmänna gaslagen Hur varierar tryck, temperatur och volym i en gas
Kemdykare och kemdykning
Linjära funktioner & ekvationssystem – Ma B
R är allmänna gaskonstanten
Numeriska beräkningar i Naturvetenskap och Teknik
Kemilärares reflektioner kring användning av visuella representationer
MaB: Andragradsfunktioner
Reactions an Equilibrium
Värmelära.
Transienta förlopp är upp- och urladdningar
Årskurs 8 Fysik – Energi.
Energiteknik Kondensor, värmeväxlare, turbin och generator
Dagens ämne Kvadratiska former Andragradskurvor Matrisform
Föreläsning 2 21 jan 2008.
Matematik Kurs C Grafer och derivator.
Hur beror entropi av inre energin
Rena ämnen och blandningar
vid kemiska reaktioner
Arv.
Blanchard kapitel 8 Medellång sikt – AS-AD modellen
Kontinuerliga system: Differentialekvationer
Kapitel 6 Kraft och tryck
(Några begrepp från avsnitt 14.2)
Fermi - Dirac fördelning vid olika temperaturer Fermi-Diracstatistiken vid olika temperaturer Hög T Låg T T=0 FF  F = Fermienergin.
Grundläggande brandteori
TRYCK.
Grundläggande kemi För att kunna skilja på olika ämnen så talar man om ämnens olika egenskaper. Till exempel syrgas och kvävgas. Dessa båda gaser är osynliga.
DU = DQ + DW Inre energi av en gas Från första lagen:
Ekvationer Det är inte så svårt?.
Rudolf Diesel: The End of the Beginning. Paris-tiden Började med ångmotorer. Ökad temperaturgradien genom överhettad ammoniakånga(Carnotprincipen) Genom.
Grundlägande statistik,ht 09, AN1 F5 Kombinatorik (KW 1.6) Ex.: På en matsedel finns tre förrätter, två huvudrätter och två efterrätter. På hur många olika.
Mat, myter och molekyler
Förmågor och centralt innehåll
olika tillstånd av dessa system”
Fördelning på olika energinivåer
Störning i system av reversibla reaktioner En datasimulering Tobias Carlsson.
Linjära funktioner & Ekvationssystem
Uppg. 201 I en 500 m 3 stor behållare finns 150 m 3 syralösning med syrakoncentrationen 21 vikt-%. Koncentrationen i behållaren skall sänkas till 1 vikt-%.
Kemi - Materia Begrepp inom Kemin.
Gibbs energi vid blandning
Dagens ämnen Matriser Linjära ekvationssystem och matriser
KAP 6 – GRAFER OCH FUNKTIONER
Resistans Resistorsymbolen skrivs på två sätt:
Kom ihåg!! Vektoradditionside'n: “spets mot ända”.
TATA31 Linjär algebra Examinator, föreläsare: Ulf Janfalk
F2 1 Programmeringsteknik, 4p vt-00 Kommentarer Allt mellan /* och */ Varje kommentar byts ut mot en blank av kompilatorn /* Exempel på uttryck, tilldelningsoperatorn.
Föreläsning 2, Vektorer! (I vanliga fall är boken vår primära litteratur, men för just detta avsnitt är dessa bilder tänkt att ersätta bokens kapitel.
Institutionen för matematik, KTH Mats Boij 5B1200 Differentialekvationer och transformer 13 maj B1200 Differentialekvationer och transformer I, 4.
Högersystem Vektorerna u, v, w i rummet säges vara ett högersystem (positivt orienterat) om den minsta vridning som överför u i v ses moturs från spetsen.
Farmakologi Farmakokinetik:
Manada.se Förändringshastighet och derivator. Förklara och använda begreppet lutning ändringskvot manada.se.
Lars Madej  Talmönster och talföljder  Funktioner.
Reaktioners riktning och hastighet
Kap 1 - Algebra och funktioner
Mol och Avogadros tal En mol av en substans innehåller lika många enheter (atomer, molekyler, bilar, …) som det finns atomer i kg kol-12, och det.
ÖSlJ Ångans arbete Dag Bonnedal 2016.
Teorier/modeller/problemlösning:
Rankine cykel.
Första huvudsats, värme och arbete
KAP 6 – GRAFER OCH FUNKTIONER
Vetenskapsprojekt, rubrik
Aktiveringsenergi Med aktiveringsenergi menas den energi som krävs för att starta en förbränningsprocess. I brännbara ämnen finns kemisk energi lagrad.
Processriskanalys Reaktorsäkerhet.
Simulering av preparativ kromatografi
Kapitel 20 Vi lär oss om: Skillnaden mellan reversibel och irreversibel process. Förbränningsmotorer. Hur kylskåp och motorer hänger ihop. Hur termodynamikens.
Hit har vi kommit! Nu går vi vidare!.
KAP 6 – GRAFER OCH FUNKTIONER
Datalängd och datatyper
Presentationens avskrift:

Explicita funktioner Explicita funktioner är definierad och kontinuerligt i alla punkter. Vid max 3 variabler kan man representera dem i en kartesisk graf. Om en funktion z=f(x,y) ör explicit gäller (Schwarz): Ordningen av partiella derivationer är obetydlig. T.ex. är U, G, H, F och S explicita för U, G, H, F, S > 0 eller = 0.

Maxwell-relationer Dessa equationer kallas Maxwell-relationer.

Quotient-och cykelregeln Implicita funktioner Quotient-och cykelregeln När man har en explicit funktion f(x,y,z), var z beror av x och y, kalla man den funktionen implicit. För sådana funktioner gäller: Quotientregeln Cykelregeln

Exempel: Joule-Experiment Vi betraktar en gas som strömmer genom ett diafragm i ett vakuum. Ändras temperaturen i gasen ? Efter cykelregeln: Isolerad system Gas Vakuum Diafragm Quotient- regeln !

Joule-Experiment vid reala gaser Vi utgår från Van der Waals ekvationen: Vid ideala gaser är a=0, temperaturen ändra sig inte. Vid reala gaser sjunker den vid utströmmning. Gasen måste arbeta mot dragningskraften mellan partikler.

Exempel: Siemens-kylning Expansion (kylning) Kompression (uppvärmning)

Joule-Thomson-effekt En gas diffunderar adiabatisk genom ett diafragm vid konstant volym. Adiabatisk system Gas P2,T2,V P1,T1,V Diafragm dQ = 0 vid adiabatisk process Processen är isentalpisk, H är konstant

Hur ändrar sig temperaturen med trycket i en isentalpisk process? Cp Isentalpisk temperatur- ändring

Vid en ideal gas gäller: efter Maxwell-relationen Vid en ideal gas gäller: En real gas svalnar vid samma processen

Exempel: Linde-kylning Isentalpisk expansion (kylning) Kompression (uppvärmning)

Kemisk potential vid reaktioner t. ex Vid jämnvikt gäller:

= = Jämnviktskonstanten K betecknas som jämviktskonstanten 2 = 2 = K betecknas som jämviktskonstanten I lösningar används ofta Kc

Jämnviktskonstanten för gaser Vid gaser är det lite otrevligt att räkna med x:

Hur beror K av T J. H. van ‘t Hoff Ekvation av van ´t Hoff