Belysning i hemmen Energi och kostnader Bra begrepp att känna till Funktionell belysning Ljuskällor Armaturer Ljusreglering Märkning 3
Visste du att… Sverige är sämst i EU på att spara belysningsel i hemmen. Belysningen står för hela 20 % av hushållselen, vilket är mest i Europa. De svenska hushållen har cirka 60 procent glödlampor och 20 procent halogenlampor? Endast 20 procent är lysrör och lågenergilampor. 4
Visste du att… Belysningen i en vanlig villa drar ungefär 1 240 kWh per år. Du sparar runt 500 kWh per år om du byter ut de tio mest använda glödlamporna mot lågenergilampor? Termen energisparlampa, energy saver eller motsvarande, får bara användas för lampor i energiklass A.
Belysning påverkar miljön Tillverkning 5% Drift 90% Skrotning 5% 6
Energi = Effekt x tid Effekt Tid Val av ljuskälla Beteende Val av armatur Placering av belysning Lokalens färg och utformning Spänningsreglering Dagsljusreglering Tid Beteende Tidstyrning Närvarostyrning 7
Minska din energianvändning Anpassa belysningen till behovet Reglera belysningen Rätt val av ljuskälla Välj effektiva armaturer Underhåll belysningen 8
Bra begrepp att känna till Ljusflödet mäts i lumen (lm) och är ett mått på hur mycket ljus en ljuskälla avger Belysningsstyrkan mäts i lux och är samma sak som lm/m2. 9
Bra begrepp att känna till Färgåtergivning Ra-index är ett mål på ljuskällans förmåga till att återge färger korrekt och graderas från 0 -100. Glödlampan är referens med Ra-index 100 Färgtemperatur mäts i Kelvin och beskriver ljusets färgintryck varmt ljus < 3300 K neutral 3300-5400 K kallt ljus > 5400 K dagsljus 6000 K glödlampa 2700 K 10
Olika färgtemperaturer varmt ljus < 3300 K neutral 3300-5400 K kallt ljus > 5400 K dagsljus 6000 K glödlampa 2700 K 11
Ljusdesign 12
Testa din belysning Styrka Bländning Solljus Flimmer Blänk Skuggor Färger 13
Lita på din egen förmåga Du är den som bäst kan avgöra om belysningen är bra
Bländning När skillnaden blir för stor När ljuskällan är för stark När reflexer uppstår När ögonen blir gamla
Ljuset måste alltid reflekteras mot någonting
Tänk på vad du lyser på Går det att ”lura” ögat? Med belysta väggar upplevs rummet mycket ljusare.
Dåligt exempel – lyser inte på någonting
Dåligt exempel – lyser inte på någonting
Ytors förmåga att reflektera ljus Ljusa ytor reflekterar mer Måla om i stället för en lampa till?
Många ljuskällor ger flexibilitet Planera ljuset för olika behov i rummet Mörka väggar kräver mer ljus Ljusreglera främst accentljus och allmänljus Ljuset i ett rum påverkas av flera olika faktorer och det är därför viktigt att du tar hänsyn till väderstreck, fönsterstorlek, väggfärg och golv samt vad rummet ska användas till när du planerar belysningen. Samspelet mellan ljus och skugga gör att vi upplever rummets och möblernas former, färger och strukturer. Med många ljuspunkter i ett rum får du ett flexibelt ljus eftersom du kan tända där du är och enkelt ändra ljuset på olika sätt. Tänk på detta när du inreder vardagsrummet Räkna armaturerna i dina rum. - Varje rum bör ha mellan 5 och 10 ljuspunkter med olika funktioner. Titta på dina armaturer och se till att du har med minst tre olika sorters funktioner i varje rum. Rum med mörka väggar - Dessa kräver mycket ljus. Om kontrasten mellan ljus och mörker är för stor är det lätt att bli bländad. Välj armaturer med väl avskärmad ljuskälla. Stora fönster - Mycket ljus kan behöva skärmas av. Belys gärna väggar med fönster för att mjuka upp ljuset utifrån. Reglera ljuset med dimmer - Armaturer med glödljus och halogen kan dimmas/ljusregleras. När ögonen blir trötta är det skönt att sänka ljusnivån och för storstädning vrider du upp till högsta nivå. Framförallt allmänljuset och accentljuset är bra att kunna ljusreglera. Lågenergilampor - Dessa har relativt god ljusfärg idag. Sätt dem helst i armaturer med textilskärm eller i armaturer som ska vara tända länge. Belys gärna gröna växter med lysrörsljus eftersom det inte avger någon värme. Undvik att använda lågenergilampor som accentljus och i vita glaskupor där de kan ge ett allt för vasst och kallt ljus. Flexibel ljussättning - I vardagsrummet är det viktigt att du enkelt kan ändra ljuset beroende på vad du ska göra, som till exempel se på teve eller äta middag. Att belysa hörn och ljusa väggar får ett litet rum att kännas större. Sätt ljus på en liten skulptur eller tavla du tycker om så ser du dem bättre, samtidigt som rummet blir ljusare. Lågt placerat ljus ger en vilsam känsla. Belys gärna väggen bakom teven. Färga ljuset - Belys färgade ytor som till exempel en matta eller vägg. En armatur med färgad tygskärm utan vit insida ger ifrån sig färgat ljus. Läsljus - En bra läslampa ska ha en väl avskärmad ljuskälla, vara höj- och sänkbar samt enkelt kunna vinklas. Variera höjden på dina armaturer så känns ljuset i rummet mer levande. Källa: Vi i Villa nr 7/2008
Vardagsrum I vardagsrummet med alla dessa funktioner krävs olika typer av ljus och därmed många lampor. Vardagsrummet med alla dessa funktioner krävs olika typer av ljus och därmed många lampor. Välj därför lampa efter vad den ska användas till och hur den ska placeras. På teckningen här ser du ett antal lampor passade till olika funktioner. Meningen är att ljussättningen ska bli variationsrik, utan avkall på orienbarhet Källa: Vi i Villa nr 6/1995 23
Olika lampor för olika behov Riktbara spotlights är lämpliga för belysning av dekorativa föremål. De skapar omväxling i rummets ljussättning och är viktiga i inredningen Lampan över matbordet får inte sitta så högt att lampan bländar, och inte så lågt att vi får svårt att se varandra. Här är det lämpligt med ljusreglering, som ger möjlighet att minska ljusstyrkan vid festliga tillfällen när man tänder levande ljus. Vardagsrummet med alla dessa funktioner krävs olika typer av ljus och därmed många lampor. Välj därför lampa efter vad den ska användas till och hur den ska placeras. På teckningen här ser du ett antal lampor passade till olika funktioner. Meningen är att ljussättningen ska bli variationsrik, utan avkall på orienbarhet En bra läslampa ska ha en väl avskärmad ljuskälla, vara höj- och sänkbar samt enkelt kunna vinklas. Källa: Vi i Villa nr 6/1995 24
Belysning i trädgården Punktbelysning i form av lysdiodslampor med varmt ljus på varannan trappavsats markerar trappan väl. Arrangemanget är trevligt och inbjudande. På var sida om trappan lyser pollare. Vad är syftet med belysningen? Ska lamporna skapa effekter eller främst lysa upp ett område? Vardagsrummet med alla dessa funktioner krävs olika typer av ljus och därmed många lampor. Välj därför lampa efter vad den ska användas till och hur den ska placeras. På teckningen här ser du ett antal lampor passade till olika funktioner. Meningen är att ljussättningen ska bli variationsrik, utan avkall på orienbarhet Källa: Aftonbladet 2007-11-01 25
Armaturer, ljuskällor och reglering 26
Val av armaturer Armaturer med blanka reflektorer riktar ljuset så att det ger mest nytta. Välj armaturer som är lätta att hålla rena. Anpassa val av armatur till miljön. 27
Olika ljuskällor Glödlampa Lysrör Lysrörslampor Kompaktlysrör Halogenlampor Lysdioder och fiberoptik
Jämförelse i watt
Glödlampor Brett ljusspektrum och ger således ett behagligt ljus med god färgåtergivning. Lätt att byta. Endast 5 % av energin blir synligt ljus resten är värmestrålning. Billig att köpa men dyr i drift. Ljusutbyte 6-13 lm/W. Färgtemperatur 2700K Ra-index 100 Livslängd ca 1000 timmar. 30
Ekodesigndirektivet Ny lag om ekodesign av energianvändande produkter infördes den 1 maj 2008. Lagen innebär att tillverkare måste ta hänsyn till energianvändning och andra miljöfaktorer redan när produkten formges. Ekodesignkraven i form av EU-förordningar gäller för alla medlemsländer i EU 31
Ecodirektiv för hembelysning September 2009 Förbud mot alla matta glödlampor + klara 100 watts glödlampor September 2010 Förbud mot klara 75 watts glödlampor September 2011 Förbud mot klara 60 watts glödlampor September 2012 Förbud mot klara 40 och klara 25 watts glödlampor September 2013 Skärpta krav på lågenergilampor och LED-lampor September 2016 Skärpta krav på halogenlampor 32
Förbudet mot glödlampor spar energi I Sverige beräknas utfasningen av glödlampor att spara 10 procent av hushållselen. Det är en minskning med hela 2 TWh per år. 33
Märkning av lampor På lampförpackningar ska det bland annat finnas Energiklass Medellivslängd Ljusflöde Färgtemperatur Färgåtergivning Upptändningstid Antal tändcykler Mått Om lampan är speciellt utformad för att klara kyla, till exempel utomhus, eller värme, till exempel i en bastu, ska det framgå av lampförpackningen. Det måste finnas en varning på lampförpackningen om lampan inte är dimbar. För lågenergilampor måste kvicksilverhalten anges i milligram (tusendels gram).
Välj lampor efter ljusflödet Effekt glödlampa (W) Ljusflöde (lumen, lm) Lågenergilampor (lysrörslampor) Halogenlampor LED-lampor (lysdiodslampor) 15 125 119 136 25 229 217 249 40 432 410 470 60 741 702 806 75 970 920 1055 100 1398 1326 1521 150 2253 2137 2452 200 3172 3009 3452
Alternativ till glödlampor - lysrörslampor Lysrörslampor utan/med yttre hölje, energiklass A Sparar 75-80% energi jämfört med en vanlig glödlampa. Livslängd 6000 – 15000 timmar. Färgtemperatur 2700-3000K Glödlampa Effekt Lågenergilampa Effekt Ljusflöde Lumen 15W 3-5W 90 25W 7-8W 220 40W 11W 415 60W 710 75W 18-20W 935 100W 23-27W 1360 36
Lysrörslampor innehåller kvicksilver Lysrörslampor innehåller mellan 1-5 mg kvicksilver per lampa. Driftdonet sitter i lampans sockel, vilket betyder att hela driftdonet kastas när lampan byts. 37
Alternativ till glödlampor - halogenglödlampa Halogenglödlampa Normallampor E27, E14 Energiklass C Cirka 30 procent mindre energi än en vanlig glödlampa. Ljuset är mycket likt en vanlig glödlampas ljus. Lampeffekt watt Ljusflöde lumen 28 W klar/matt kolv 340 42 W klar/matt kolv 630 53 W klar/matt kolv 850 60 W klar kolv 840 60 W matt kolv 800 70 W klar/matt kolv 1200 100 W klar kolv 1550 100 W matt kolv 1480 105 W klar/matt kolv 2100 140 W klar/matt kolv 2800 150 W klar kolv 2550 150 W matt kolv 2380 Lampeffekt watt Ljusflöde lumen 20 W klar/matt kolv 345 345 40 W klar/matt kolv 490 490 60 W klar kolv 840 840 I samband med förbudet har lamptillverkare tagit fram så kallade halogensparlampor (halogen energy savers) som fullvärdigt alternativ till glödlampan. I dessa glödtråden i glödlampan sägas ha ersatts av en energieffektiviserad halogenlampa, som ger mer ljus och upp till 30 % energibesparing (senare upp till 50 % när den mest effektiva modellen börjar säljas i Sverige)[3] [4] jämfört med glödlampan - utan att ljuskvalitén komprometteras såsom hos lågenergilampor eller LED-lampor. Eftersom halogenljus också är ett glödljus så liknar det kvalitetsmässigt glödlampans mer än vad lågenergilampornas ljus gör, både till ljusfärg och färgåtergivningsegenskaper. Nackdelar är högre stötkänslighet än de små kompakta halogenlamporna på grund av längre och tunnare glödtråd. Halogensparlampor är också känsliga för spänningsfluktuationer i strömtillförseln, vilket kan förkorta livslängden. Även lågvoltsspotlights ger mer ljus än motsvarande glödlampa; hur mycket varierar med lamptyp, spridningsvinkel och kvalitet. De bästa ger cirka 20 % mer ljus än en halogensparlampa. 38
Alternativ till glödlampor - halogenglödlampa Halogenglödlampor energiklass B Halogenlampa med vanlig skruvsockel avsedd för nätspänning Inbyggd transformator. Fullt dimbar. 50 procent mindre energi än en glödlampa. Den är stor som en vanlig glödlampa och kommer att vara tillåten med klart glas. Finns även som kronljus. Lampeffekt watt Ljusflöde lumen 20 W klar kolv 370 20 W matt kolv 365 30 W klar kolv 620 30 W matt kolv 615 Halogenlampor kan dimmas. Men när effekten minskar sjunker temperaturen och vid en viss punkt upphör halogenprocessen att fungera. Halogenlampan övergår nu till att fungera som en vanlig glödlampa. För att undvika svärtning av kolven bör halogenlampor inte vara permanent neddimmade. Läs mer om dimmning av halogenlampor i avsnittet om ljusreglering. 39
Halogenglödlampor (nät) Längre livslängd än en glödlampa. Högre ljusutbyte samt ett vitare ljus. Nackdelarna är att lampan har en hög värmeutveckling samt att den alstrar UV-strålning, vilken har en blekande effekt. Kan utrustas med reflektorsystem för att leda bort värmen samt filter för UV strålningen. Färgtemperatur 2500-3000K Ra-index 100 (om det är bra kvalité) Ljusutbyte 14 - 35 lm/W. Livslängd 2000 - 5000 timmar. 40
Alternativ till glödlampor – lysdiodslampor LED 41
Lysdiodslampor LED + Mycket energieffektiva, använder 1/5 el jämfört med en glödlampa + Lång livslängd. Upp till 50 gånger längre än en glödlampa - Dyra - Varierande kvalitet Byt ut spotlights Halogenspotlights är populära. Undersök om det går att byta ut halogenlampan mot en LED-lampa som drar mycket mindre el. LED-spottar, 3 x 1,8 W. Alternativet hade varit halogen-spottar på 3 x 20 W 42
Lysdiodslampor LED Utomhusbelysning, LED 3 W 43
Julbelysning Om en miljon hushåll har varsin fönsterstjärna, ljusslinga och juldekoration kan de tillsammans spara cirka 41 miljoner kWh på att välja belysning med lysdioder, LED, istället för glödlampor. Det motsvarar eluppvärmningen av 2 700 villor under ett helt år. Beräkningen baserar sig på att belysningen är tänd dygnet runt i en månad (30 dagar) och att varje villa drar 15 000 kWh el per år i eluppvärmning. Är belysningen igång 6 timmar per dygn under samma tid är besparingen 10 miljoner kWh om man väljer lysdioder, LED. 44
Styrning av belysning Dagsljusreglering. Närvarostyrning. Spänningsreglering. Sektionering. 45
Dimning Dimmer används för att variera ljusstyrkan på lampor. Genom att minska eller öka spänningen är det möjligt att variera intensiteten på ljuseffekten. Kan göras manuellt eller automatiskt. 46
Dimning av lågenergilampor Idag börjar dimbara modeller att komma ut på marknaden. De går fortfarande inte att dimma lika långt ner som en glödlampa, men fungerar bra i de flesta tillämpningar. Ta reda på vilka dimrar som passar för lågenergilampan. 47
Dimning av LED Alla LED-lampor är inte dimbara. Det är nödvändigt att veta vilken driftsteknik respektive dimmerteknik som måste användas för ett gott resultat. Matcha dimmern till den typ av LED-lampa samt den typ av driftdon som används. 48
Närvarostyrning Närvarodetektorer registrerar personer i rörelse inom bevakningsområdet. Det bevakade området belyses endast då någon är på plats. Passar bra utomhus eller exempelvis i garderober. 49
Mer information! www.ljusbanken.se www.energimyndigheten.se Kontakta kommunens energirådgivare Kontakta energi- eller elkonsulter med kunskap om belysning 50
Elräkningen består av 2 delar 1 Kostnaden för elnätet Elnätet lyder under ett monopol som övervakas av Energimyndigheten. Man kan inte förhandla om priset för elnätet. 2 Kostnaden för den energi du använder Din elenergi köper du via en elhandlare och här kan du förhandla om priset. Elhandeln lyder under konkurrenslagstiftningen. Moms Ovanpå dessa kostnader tillkommer moms. 52
Kostnaden för elnätet Elnätsavgiften påverkas av: • Storleken på din huvudsäkring i ampére (A). • Mängden energi du köper. • En överföringsavgift i öre/kWh. (alt. det utrymme i elnätet du använder i kr/kW). I nätavgiften ingår även nätägarens egna rörelsekostnader: Avgift för anslutning till det rikstäckande stamnätet Elsäkerhetsavgift Nätövervakningsavgift samt Elberedskapsavgift som finansierar Svenska Kraftnäts arbete med att säkerställa det svenska elnätets uthållighet i krig. 53
Kostnaden för den energi du använder I den del av elfakturan som tar upp energikostnadeningår: • Elpriset - baserat på tillgång och efterfrågan av elenergi. Den producerade elen säljs och köps till gällande dagspriser på den nordiska elbörsen ”Nordpool”. • Elhandlarens kostnader för inköp och försäljning. • Elcertifikatpriset - en kostnad för att ge stöd till elproduktion från förnybara energikällor. (Kostnaden för elcertifikat är numera en del av det totala elpriset) • Statlig energiskatt (2011 – 35 öre/kWh). 54
Elkostnader Faktura för elnät januari-februari Abonnemang 16 A 59 dagar (2905 kr/år) 469 kr Elöverföring 1271 kWh á 0,39 kr/kWh 498 kr Summa 968 kr Faktura för elhandel februari Rörligt elpris 701 kWh á 0,80 kr/kWh 564 kr Energiskatt 701 kWh á 0,35 kr/kWh 248 kr Månadsavgift 15 kr Pappersavgift 19 kr Summa 846 kr Rörlig kostnad: 1,54 kr/kWh. Faktiska uppgifter jan-feb 2011. Villa med ber årsförbrukning 9 500 kWh Total kostnad: 1,96 kr/kWh 55
Minska elkostnaden Rätt abonnemang? Huvudsäkring (A) Årlig energiförbrukning (kWh) Samtidigt effektuttag Max (kW) 16 0 – 25 000 11 20 20 000 – 35 000 14 25 30 000 – 50 000 17 56
Minska elkostnaden Teckna avtal Jämför priser: www.elpriskollen.se Eon Normalpris 135,25 öre/kWh + årsavgift 480 kr Eon Avtal Fast pris 1 år: 112,75 öre/kWh + årsavgift 325 kr 57
”Den billigaste och miljövänligaste Minska elkostnaden ”Den billigaste och miljövänligaste kilowattimmen är den man inte använder.” 58
Ta hand om ditt hus - Checklista Vår Rensa silar i hängrännor och stuprör Se till att smältvatten kan rinna undan och att inte brunnar är igentäppta. Kontrollera om fönstren behöver kittas om eller målas. Kontrollera om fasad, fönsterkarmar eller vindskivor behöver målas om eller bytas ut. Kontrollera om någon takpanna spruckit under vinter och byt ut. Kontrollera samtidigt att underlagstaket är tätt och att läkten inte börjat ruttna. Du som eldar med ska se till att veden är kluven till påsk så att den kan torka under den torra väderleken fram till midsommar. 59
Ta hand om ditt hus - Checklista Sommar Måla utomhus, försommaren är bästa tiden. Olja in trägolvet på altanen Byt till sommarkasett om du har ventilation med värmeåtervinning. Öppna springventiler i fönsterkarmarna helt. Klätterväxter är vackra men kontrollera att det inte skadar fasaden. En vikbar spaljé kan lösa framtida problem med fasaden. Sensommaren kan vara fuktig och en luftavfuktare kan behövas för att begränsa fuktnivån i källaren. Var extra observant om du torkar kläder i källaren. Vid midsommar är det dags att flytta in veden i vedboden. 60
Ta hand om ditt hus - Checklista Höst Rensa hängrännor från löv och barr när träden tappat löven. Sätt tillbaka värmeväxlaren och passa på att byta filter. Ställ springventiler i fönsterkarmarna i vinterläge (mindre spalt för luftintag). Se över tätningslister i fönster och dörrar. Kontrollera att ytterdörrar och garageportar stänger till ordentligt. Boka in den årliga servicen av pannan. När det blir mörkare ute tänder vi fler lampor. Ersätt glödlamporna med lågenergi- eller LED-lampor. En timer eller närvarostyrning kan hålla ner tiden då lamporna är på. 61
Ta hand om ditt hus - Checklista Vinter Kontrollera hur varmt är det är inne. En grad extra ökar uppvärmningskostnaden med ca 5 %. Frosta av frysen. Dammsug baksidan av kyl och frys. Rengör luftfiltret på luftvärmepumpen. Rengör ventilationsdonen. Kontrollera skarvar och tätningar i våtrum och åtgärda vid behov. Bildas det mycket istappar från husets tak? Då det läcker ut mycket värme genom taket som smälter snön. Risk för frostskador och dålig energihushållning. Bildas imma på fönstren, kontrollera och åtgärda. Kontrollera att brandvarnare finns på plats och fungerar. 62