Allmän kemi för BI.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Atomer, molekyler och kemiska reaktioner
Advertisements

Talföljder formler och summor
KEMISK BINDNING Krafter som håller samman materia.
Atomer och kemiska reaktioner
Syror, baser och indikatorer
Syror och baser Syror och baser.
Syror och baser.
Atomfysik.
1 Logikprogrammering ons 11/9 David Hjelm. 2 Repetition Listor är sammansatta termer. De består av en ordnad mängd element. Elementen i en lista kan vara.
Kemisk bindning del 2 Kovalenta bindningar Niklas Dahrén.
Kemins grunder Föreläsning nr 1 Sid 6-15.
Atomen och periodiska systemet
Periodiska systemet Periodiska systemet Periodiska systemet
Atomens byggnad Joner Bindningar
VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad
Jonföreningar och molekyler
Kolföreningar Organisk Kemi Kallas även ”livets kemi”
Göran Sellberg och Annika Adolfsson
Kemisk Bindning Göran Stenman, Ursviksskolan 6-9, Ursviken –
Elektronskal och valenselektroner
Kap 12.1 s  En genomsnittlig atom är kring 0, mm i diameter, vilket är det samma som en tiomiljontedels millimeter.  En rad av 12 miljoner.
Grundläggande kemi För att kunna skilja på olika ämnen så talar man om ämnens olika egenskaper. Till exempel syrgas och kvävgas. Dessa båda gaser är osynliga.
Tänk på!!!!!!!!! Läs på etiketter Använd sked Använd skyddsglasögon
Periodiska systemet.
KEMISKA FÖRENINGAR MOLEKYLFÖRENINGAR eller JONFÖRENINGAR
Periodiska systemet Historia Atomens byggnad Periodiska systemet
Metaller Jonföreningar Minsta enhet Bindning inom minsta enhet Fe-Fe
Atomen Trådkurs 7.
Materia "allt som har både massa och volym"
Materia del 2.
Föreningar Kemi.
Atomens inre Förra veckan lärde vi oss att atomen bestod av tre partiklar. Protoner, neutroner och elektroner.
Naturvetentskapliga upptäckter
Föreningar.
Materia Sammanfattning.
Atomer, molekyler, grundämnen och kemiska föreningar
KEMI VAD ÄR KEMI? NO år 7 Källängens skola KEMINS GRUNDER 1.
Grundämnen Består endast av ett slags atomer Metaller Icke metaller.
Grundämne byggnad.
- Atommodellen & periodiska systemet
Logikprogrammering 21/10 Binära träd
"Much to learn, you still have."
Farliga ämnen.
Ämnens olika faser.
Kemiska reaktioner & fysikaliska förändringar
Kemi - Materia Begrepp inom Kemin.
Repetition.
Marie Roslund, Rusksele skola, Rusksele –
1 Jan Lundström OV’s Hemsida Utbildning Ledare. 2 Jan Lundström OV’s Hemsida Standard Lagrum.
Kemisk Bindning.
KEMISKA REAKTIONER KAP.2
KEMI Vad är det egentligen?.
Joner En jon är en lika vanlig partikel som atomer.
Syror och baser.
KEMI NO år 6 Källängens skola KEMI.
Man kan ha nytta av detta men det kräver viss förförståelse
Atomfysik Mälarhöjdens skola Ht 15.
Salter och metalloxider Kap 5
Beskrivning av kemiska reaktioner med kvantitativa mått:
betyder odelbar är så liten att man inte kan se den
Syror och Baser. Syror och baser är frätande, det viktigaste att komma ihåg då vi laborerar är….. Skyddsglasögon.
Johan Karlsson, Pilängskolan, Lomma –
Respons från förra lektionen
Atomer finns överallt Supersmå Bygger upp allting
Marie Roslund, Rusksele skola, Rusksele –
Göran Sellberg och Annika Adolfsson
Atomen och periodiska systemet
Vad kan du om kemi?.
Atomer, joner och det periodiska systemet
Salter och metalloxider Kap 5
Presentationens avskrift:

Allmän kemi för BI

Schema Tisdag 21/2 (13-15) V:A Torsdag 23/2 (15-17) P1 och P2 Måndag 27/2 (15-17) E:1144 och E:1145 Tisdag 28/2 (13-15) Q1 och Q2 Onsdag 14/3 (15-17) R1 och Q2 Per Boström Martin Estlund Jan-Olle Malm Johan Reimer Lasse Stenberg

KemIgen www.lth.se/kemigen KemIgen

http://www.kilu.lu.se/cas http://www.kilu.lu.se/cas/education/undergraduate_education/brandingenjoersprogrammet/kooa05/

Namngivningsschema

Oxidationstal H2O H+ Cl- SO42- SO2 Oxidationstalet hos en atom eller molekyl är alltid 0 Summan av alla oxidationstal i en förening är 0 Summan av alla oxidationstal i en jon är lika med jonens laddning Oxidationstalet för väte är (oftast) +1 Oxidationstalet för syre är (oftast) -2 H2O H+ Cl- SO42- SO2

Grundämne Formel: Första bokstaven eller första bokstaven plus en till. Namn: Latinska/grekiska namnet det gavs i samband med identifikationen. Syftar ofta på utseende, egenskap eller land/område/stad. Vid enstaka tillfällen efter en berömd forskare.

Jon – Enkel jon (ett grundämne) Formel: Formeln ges av grundämnets namn med laddningen given upphöjt till höger. Namn: Alla enkla positivt laddade joner har samma (svenska) namn som grundämnet har,�följt av ändelsen “-jon“. Eventuellt läggs laddningens storlek till mellan ämnet och ändelsen “-jon". Alternativt kan för positiva joner (sk katjoner) oxidationstalet med romerska siffror (utan laddningsangivelse) användas. Alla enkla negativa joner skall ha ändelsen -id som följer efter grundämnets (svenska) namn. Undantag: hydroxidjon (OH-), cyanidjon (CN-), väteperoxidjon och peroxidjon (HO2- och O22-) och azidjonen (N3-).

Jon – Sammansatt jon (flera grundämnen) - Formel Skriv elementbeteckningar för vad jonen innehåller plus laddningen uppe till höger. Den positiva (minst elektronegativa) delen står först och är centralatom. �Övriga atomer kallas ligander. Sammansatta positiva joner: Det finns ett fåtal viktiga som: H3O+ (här är dock syre centralatom) och NH4+. Sammansatta negativa joner: Centralatomen (den minst elektronegativa delen) står alltid först och därefter liganderna.

Jon – Sammansatt jon - Namn Sammansatta negativa joner: Namnges genom att man först räknar upp antalet ligander i bokstavsordning (di-, tri-, tetra-, penta-, hexa- etc) följt av ligandnamnet �(är liganden negativ får den ändelsen –o). Centralatomens namn sätts sist och härstammar från elementets latinska/grekiska namn och skall�följas av ändelsen -at (eller ibland på svenska -it). Jonladdningen alternativt centralatomens oxidationstal anges inom parentes före ändelsen -jon. Sammansatta positiva joner: Därefter kommer centralatomens (svenska) namn utan ändelse. Namnet avslutas med laddningens storlek med arabiska siffror alternativt centralatomens oxidationstal med romerska siffror. Undantag: oxoniumjon (H3O+) och ammoniumjon (NH4+).

Förening - Binär Formel: En binär förening består av två atomslag, men kan innehålla flera atomer. Den positiva (minst elektronegativa) atomen kommer först och därefter den negativa. Sammansättningen anges med nedsänkta siffror (ettor utelämnas), t ex NaCl och Fe2O3. Namn: Det positiva (minst elektronegativa) atomslaget kommer först i namnet och är identiskt med det svenska elementnamnet. Därefter kommer det negativa atomslaget som namnges som en enkel negativ jon. Sammansättningen anges antingen med räkneprefixen di-, tri-, tetra- etc eller med hjälp av den positiva atomens oxidationstal.

Förening - Ickebinär Formel: Grundregeln är att den positiva delen kommer först och därefter den negativa. Den negativa delen är ofta en sammansatt jon. Sammansättningen anges som tidigare fast med ( ) runt den sammansatta jonen om det finns mer än en. Exempel: Na2SO4, Na2SO3, Ca3(PO4)2, NH4NO3. I formeln för oorganiska oxosyror (innehåller syre) sätts väten alltid först (dessa sitter på syreatomerna), t ex H2SO4, H3PO4 och HClO4. Namn: Den positiva atomens (svenska) namn (samma som elementets) kommer först och därefter den negativa sammansatta jonens namn (med ändelsen -at eller eventuellt -it).

Komplex - neutralt Består av elektropositiv centralatom och flera ligander. Formel I formeln kommer först centralatomen och därefter liganderna. Finns både laddade och oladdade ligander kommer de laddade först och därefter de oladdade. Dessa båda grupper ordnas i förekommande fall inbördes efter bokstavsordning. Namn Vid namngivning av komplex generellt gäller att först kommer ligandernas namn (med ändelsen –o för negativa) ordnade efter bokstavsordning oberoende av om de är laddade eller neutrala. Sist kommer centralatomens namn vilket, för neutrala och positiva komplex, är identiskt med elementnamnet.

Komplex - Positivt Formel I formeln kommer först centralatomen och därefter liganderna. Finns både laddade och oladdade ligander kommer de laddade först och därefter de oladdade. Dessa båda grupper ordnas i förekommande fall inbördes efter bokstavsordning. Namn Vid namngivning av komplex generellt gäller att först kommer ligandernas namn (med ändelsen –o för negativa) ordnade efter bokstavsordning oberoende av om de är laddade eller neutrala. Sist kommer centralatomens namn vilket, för neutrala och positiva komplex, är identiskt med elementnamnet.

Komplex - Negativt Formel I formeln kommer först centralatomen och därefter liganderna. Finns både laddade och oladdade ligander kommer de laddade först och därefter de oladdade. Dessa båda grupper ordnas i förekommande fall inbördes efter bokstavsordning. Namn Vid namngivning av komplex generellt gäller att först kommer ligandernas namn (med ändelsen –o för negativa) ordnade efter bokstavsordning oberoende av om de är laddade eller neutrala. Sist kommer centralatomens namn med ändelsen –at