Spatiella egenskaper hos trafiken i operatörsnät Anders Gunnar Spatiella egenskaper hos trafiken i operatörsnät Anders Gunnar Swedish Institute of Computer Science Computer and Network Architectures laboratory EvaluNet-workshop

Spatiella egenskaper hos trafiken i operatörsnät Anders Gunnar I denna presentation kommer jag...Tala väldigt lite om spatiella egenskaper Nedslag i resultatfloran  Trafikmatriser  Trafikstyrning med skattad indata  Lite spatiella egenskaper Framtida utmaningar  Varför trafikstyrning  Gamla och nya utmaningar

Spatiella egenskaper hos trafiken i operatörsnät Anders Gunnar Trafikstyrning steg för steg

Spatiella egenskaper hos trafiken i operatörsnät Anders Gunnar Nedslag i resultatfloran

Spatiella egenskaper hos trafiken i operatörsnät Anders Gunnar Skattning av trafikmatrisen Ofta svårt att mäta trafikmatrisen. Använd länklaster tillsammans med routing för att skatta trafikmatrisen. Problem: linjärt ekvationssystem kraftigt underbestämt, ● N noder i nätverket ● O(N 2 ) variabler ● O(N) länkar Routingmatris Vektoriserad trafikmatris Vektor av länklaster

Spatiella egenskaper hos trafiken i operatörsnät Anders Gunnar Skattning av trafikmatrisen Underrum av möjliga lösningar guesstimate Angreppssätt: Beräkna en gissning (“guesstimate”) hitta närmaste lösning i lösningsrum

Spatiella egenskaper hos trafiken i operatörsnät Anders Gunnar Resultat: trafikmatrisestimering Estimering med länklaster kan ge god precision i skattning!!

Spatiella egenskaper hos trafiken i operatörsnät Anders Gunnar Trafikstyrning med skattade trafikmatriser Hur påverkas prestanda i trafikstyrningen av fel i indata? Fel i skattningen av TM

Spatiella egenskaper hos trafiken i operatörsnät Anders Gunnar Trafikstyrning med skattade trafikmatriser: experiment Trafik- Matris Rs=tTM-est. Route -opt Perf- cmp t s’ R’

Spatiella egenskaper hos trafiken i operatörsnät Anders Gunnar Trafikstyrning med skattade trafikmatriser: resultat Våra expriment visar att styrning ofta är okänslig för fel i indata!!

Spatiella egenskaper hos trafiken i operatörsnät Anders Gunnar Kvantifiering av dynamiken i trafikmatrisen Vi vill fånga värsta fallen. Skillnaden mellan största och minsta möjliga trafikflöde Flertalet TM-element okänsliga. Ett litet antal TM- element kan orsaka stora skiftningar av lasten i nätet

Spatiella egenskaper hos trafiken i operatörsnät Anders Gunnar Summering av resultaten Genom enkla metoder är det möjligt att: ● Skatta aktuell trafiksituation ● Identifiera vilka trafikflöden som är käsliga för ändringar i topologi eller routing konfiguration ● Hitta routing som kan hantera större trafikflöden med samma resurser

Spatiella egenskaper hos trafiken i operatörsnät Anders Gunnar Framtida utmaningar

Spatiella egenskaper hos trafiken i operatörsnät Anders Gunnar Varför trafikstyrning (1) Trafikstyrning brukar motiveras med rent ekonomiska argument! Bättre utnyttjande av nätverksresurserna Behöver ej uppgradera nätet lika ofta Men: bandbredd i core-nät är förhållandevis billig Kostnader för utrustning står för endast en mindre del av totalkostanaden för att driva nätet

Spatiella egenskaper hos trafiken i operatörsnät Anders Gunnar Varför trafikstyrning (2) Trafikstyrning i framtidens nät: Nya tjänster i näten (telefoni, TV etc) kräver pålitlig service från nätet! Fyller näten med mer trafik Konvergens hos BGP för långsam för dessa tjänster Fler accesser  fler vägar även nära nätets kant Olika vägar med olika egenskaper

Spatiella egenskaper hos trafiken i operatörsnät Anders Gunnar Framtida utmaningar Ge slutanvändare större möjligheter att välja väg genom nätet: Bättre utnyttja möjligheterna med multi-homing Välj rätt access för rätt applikation Access selection integreras med routing Core IPv4/6 Net1 Net3 Net5 Net2 Nät med olika egenskaper: GSM UMTS WLAN Fiber

Spatiella egenskaper hos trafiken i operatörsnät Anders Gunnar Referenser finns på projektets hemsida: Denna presentation finns på: Frågor eller kommentarer?

Spatiella egenskaper hos trafiken i operatörsnät Anders Gunnar Quantifying the worst cases The worst case occurs when all traffic to a prefix announced by more than one router is routed to the same router. D max (s,t)=  p|t 2 E(p) T s (p) D min (s,t)=  p|t 2 E(p) Æ |E(p)|=1 T s (p) Difference: D(s,t)=D max (s,t)-D min (s,t)