Inmatning till databaser

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Fatta PHP - Din guide till en större värld Knut Hahnsskolan – Ronneby Virtuella miljöer (MUM1203, 100p) Fredrik JohanssonBild 1 av 10.
Advertisements

Formulär Tänkte nu gå igenom vad ett formulär är och hur man kan skapa dem i Access.
Databaser & databasdesign
Access med Sebastian och Robert
Programmering B PHP Lektion 1
”Ett sätt att distribuera Business Objects via webben”
Enkel dator teknik Tips och tricks.
Sweden SharePoint User Group WictorWilén
Programmeringsteknik Föreläsning 6 Skolan för Datavetenskap och kommunikation.
Funktionen SA10-Grupper. Följande typer av grupper finns: - Grupp i kurs hör alltid ihop med en kurskod - Grupp i program hör alltid ihop med en programkod.
2I1070 Lektion 2 KTH-MI Peter Mozelius Servlets och databaskopplingar.
Andreas Carlsson Barvefjord och Carlsson Datakraft AB Svarkråkev Värnamo Tel: Epost: Databasteknik 2 T-SQL Transactions.
Ajax Dynamiska webbsystem. AJAX och web 2.0 Web 2.0 är egentligen bara ett ”buzzword” för en modern webbsajt. Innehållet skulle till exempel vara: Rich.
Metoder i java Det finns två typer av metoder i java
Inkapsling.
Objektorienterad tänkande
Programmeringsteknik för K och Media
Programmeringsteknik för K och Media
NETinfo 2009–10-09 Magnus Persson Epost: Telefon: 046 –
Databasanslutning TDS- Tabular Data Stream (SQL) OLE DB- Data som kan representeras som rad och kolumn ODBC- Open Data Base Connectivity (Data Source Name.
Föreläsning 8 Appletprogram/fristående grafiska program Rita linjer, rektanglar mm Skriva text Byta färg Appletprogram html.
Databaser i B2KUNO Johan Eklund. Hur går jag vidare? Avancerade tillämpningar:  Analysera data  Generera information Utveckla följande färdigheter:
Mahmud Al Hakim Webmaster DAG 11 VT09 Mahmud Al Hakim
WEBMASTER DAG 13 Mahmud Al Hakim
1.Se till att ett objekt finns skapat i ProUnit, stäng av programmet. 2.Om Web version av ProUnit används se till att filen ProUnitWebCAD_MC.exe har installerats.
Jonny Karlsson INTRODUKTION TILL PROGRAMMERING Föreläsning 7 ( ) INNEHÅLL: -Klasser och instansvariabler -Tabeller av klassobjekt.
Programmering i C# 3. Klasser.
Programmering B PHP Lektion 1 Mahmud Al Hakim Folkuniversitetet
Från design till dynamisk webbplats | 2 Palle Zingmark  Webbkonsult på Hallvarsson & Halvarsson  Specialist på gränssnittsutveckling  Senior.
Tabeller.
Vektorer (klassen Vector) Sortering
1 Registrering och uppladdning shp-filer för geotekniska undersökningsområden - startläge.
Max start-guide Liten och väldigt snabbt ihopkastad.
Programmeringsteknik för Media1 & K1
PROCESSPROGRAMMERING Föreläsning ‏ Innehåll: Högnivå objekt för trådprogrammering: - Trådgrupper (”Thread pools”)‏ - Exekverare (Executor.
FRÅGEUTVECKLING INOM MSSQL Marcus Medina. Dagens visdomsord ” Det är inte vad som händer dig som räknas – utan hur du reagerar på det. ” - Epiktetos.
Jonny Karlsson INTRODUKTION TILL PROGRAMMERING Föreläsning 8 ( ) INNEHÅLL:Klasser: -Konstruktorer -Klassvariabler -Instansmetoder -Privata.
Databashantering MS Access 2003 Lektion 2
ASP.NET 2.0 André Henriksson Developer Evangelist Microsoft AB.
Flexicon – Din systempartner
UTVECKLING MED RAMVERKET.NET Marcus Medina. Dagens visdomsord “Det verkar alltid omöjligt tills dess att det är gjort” Nelson Mandela.
Java servlets och databaskopplingar
1 Föreläsning 6 Programmeringsteknik och Matlab 2D1312/2D1305 Metoder & parametrar Array API och klassen ArrayList.
Välkommen till Sommarkollo Windows Presentation Foundation och Expression Blend Robert FolkessonJohan Lindfors
Mahmud Al Hakim 2  Mål för kursen  Kursplanering  Kurslitteratur  Betygsättning  Grunder om databaser  Tabeller.
Föreläsning 10 Stränghantering.
WIPCORE PRESENTATIONSMALL  TEXT: Förutom de element som redan är stylade (t.ex. versala rubriker) finns det ett par andra riktlinjer. –Ord du vill markera.
Föreläsning 5 Arrayer & ArrayList Hur man använder API:n
Microsoft Visual Studio och.NET Framework, idag och imorgon! Robert Folkesson
F4 - Funktioner & parametrar 1 Programmeringsteknik, 4p vt-00 Modularisering ”svarta lådor” Väl definierade arbetsuppgifter Enklare validering Enklare.
Föreläsning 4 Klasser Och Objekt.
Föreläsning 13 Appletprogram/fristående grafiska program Arv Rita linjer, rektanglar mm Skriva text, byta färg Appletprogram & HTML Grafiska användargränssnitt.
1 Föreläsning 11 Grafisk användargränssnitt med Tkinter.
Jonny Karlsson PROCESSPROGRAMMERING Föreläsning 2 ( )‏ Innehåll:Trådar: - Avbrott (”interrupts”)‏ - Metoden join()‏ Högnivå objekt för.
Delarna i en Access-databas
1 Registrering och uppladdning shp-filer för geotekniska undersökningsområden - startläge.
Föreläsning 5 Objekt Klasser Konstruktorer Metoder Minnesbilder av objekt.
Programmeringsteknik för K och Media
Knappar och rutor. Abelli, B. (2004). Programmeringens Grunder – med exempel i C#. Lund: Studentlitteratur 22 System.ComponentModel System.Windows.Forms.
DA7351 Programmering 1 Databas SQL Föreläsning 24.
1 Föreläsning 6 Repetition på metoder Referenser Objekt som parametrar public/private Klassvariabler och klassmetoder.
Programmeringteknik Webbdelen 2. webbprogrammering Server Den dator som websidan ligger på Klient Dator som tittar på webbsidan med en webbläsare (t ex.
Enkel dator teknik Tips och tricks. Välja storlek och radavstånd Här väljer du storlek på texten vi vill att ni använder 14 p till rubriker och 12 p till.
Från databas till Excel
Från databas till Excel
LATHUND BLODOMLOPPET 2017 Gå in på
Bättre länkning i Full Text Finder Loggfil för Holdings Management
Validera hjärtstartare i Sveriges Hjärtstartarregister
Rapporter.
IT Databas Göran Wiréen
Presentationens avskrift:

Inmatning till databaser

Introduktion Innehåll Allmänt om formulär Element och kontroller Något om PostBack UserControls, SSI Att mata in från en .aspx-sida ADO.NET Validering Felhantering ?

Formulär WEB-SERVER KLIENT Tar fram efter- frågade filen Överför data (html) Den som surfar matar in uppgifter Skicka tillbaks data Bearbetar Metoden Post eller Get

Formulär Html-element <input type=”text” id=”x”/> Html-kontroller <input type=”text” id=”x” runat=”server”> Webserver-kontroller <asp:textbox id=”x” runat=”server”/>

Formulär-skillnader Html-element skickas exakt som det skrivs Html-kontroller x.value =”lite text i rutan!”, man kan programmera till viss del Webserver-kontroller som ovan + anpassning till olika webläsare + komplexa, behöver inte bli ett html-element + hanterar händelser och har egenskaper

Olika Webbserverkontroler Relativt enkla: Label, Button, TextBox, CheckBox, CheckBoxList, RadioButton, RadioButtonlist, DropDownList Mer komplicerade: Calendrar, DataGrid, DataList, Repeater Annat: Table, TableCell, TableRow, Image, ImageButton, HyperLink, AdRotator, 5st Valideringskontroller En komponent är ett sub-program. Eller en del av ett program, som kan användas av andra program. Det är en binär enhet, dvs. Exekverbar kod, till skillnad mot källkod. Det betyder att 3:e parts tillverkare av komponenter behöver inte skicka med någon källkod då de distrubierar sin produkt (komponenten). Ordet komponent kan defineras på flera olika sätt. Från att det bara är en binär enhet -> att varje .dll fil är en komponent. En striktare syn på det hela är att en komponent måste exponera sitt innehåll till andra program. Assemblies tillhandahåller denna exponeringsförmåga inom .Net Den strikaste definitionen kräver att komponenten orkar vi inte gå in på. (komponenten måste erbjuda kända interfaces för att ”befria ” systemresurser och erbjuda integrering med designvertyg.) MS introducerade .dll (dynamic link library) där ett eller flera program kunde använda en bunt kod sparad i en separat fil. Detta fungerade mycket bra så länge man skrev koden i samma språk (vanligtvis C). De gav inte möjlighet att utbyta data mellan program. För att utbyta data utvecklades DDE (Dynamic Data Exchange). Men detta format var inte särskillt flexibelt. Därefter utvecklade man OLE 1.0 (object linking and embedding), det innebar bla. att word kan använda sig av ett kalkylblad från excel. Detta var någonting som började likna komponenter, men det var inte en äkta komponent- standard (hade ej ett generellt syfte). Den första riktiga komponentstandarden var COM (component object model). Kom någongång runt mitten av 90-talet.. Dcom introducerade en förmåga för Com-komponenter att jobba över nätverk. Och COM+ gjorde det möjligt få hög prestanda i flerskiktade miljöer. Com fungerade bra, speciellt då man använde sig av c++., men com kräver även att information om komponenten läggs in i windows register. Vilket gör att installtionen/avinstallation blir komplicerat. ”DLL Hell” = olika program installerade olika versioner av samma dll vilket resulterade i att det ena programmet slutade att fungera. I .Net finns inte dessa problem längre. Fördelar med komponenter: -förbättrad återanvändning (gjot är gjort) -flexibilitet (c#, vb, c++ eller annat språk som stödjs av .NET) -(förmedling av subprogram) -effektivitet (om du köper komponenten)

Olika Webbserverkontroler En behållare: Panel Alla skrivs som <asp:kontrollnamn id=”” runat=”server”/> I Vs.Net: mellanslag ger olika alternativ, att klicka i designläge ger en funktion för en händelse, Page_Load, Button1_Click, SelectedItem_Changed En komponent är ett sub-program. Eller en del av ett program, som kan användas av andra program. Det är en binär enhet, dvs. Exekverbar kod, till skillnad mot källkod. Det betyder att 3:e parts tillverkare av komponenter behöver inte skicka med någon källkod då de distrubierar sin produkt (komponenten). Ordet komponent kan defineras på flera olika sätt. Från att det bara är en binär enhet -> att varje .dll fil är en komponent. En striktare syn på det hela är att en komponent måste exponera sitt innehåll till andra program. Assemblies tillhandahåller denna exponeringsförmåga inom .Net Den strikaste definitionen kräver att komponenten orkar vi inte gå in på. (komponenten måste erbjuda kända interfaces för att ”befria ” systemresurser och erbjuda integrering med designvertyg.) MS introducerade .dll (dynamic link library) där ett eller flera program kunde använda en bunt kod sparad i en separat fil. Detta fungerade mycket bra så länge man skrev koden i samma språk (vanligtvis C). De gav inte möjlighet att utbyta data mellan program. För att utbyta data utvecklades DDE (Dynamic Data Exchange). Men detta format var inte särskillt flexibelt. Därefter utvecklade man OLE 1.0 (object linking and embedding), det innebar bla. att word kan använda sig av ett kalkylblad från excel. Detta var någonting som började likna komponenter, men det var inte en äkta komponent- standard (hade ej ett generellt syfte). Den första riktiga komponentstandarden var COM (component object model). Kom någongång runt mitten av 90-talet.. Dcom introducerade en förmåga för Com-komponenter att jobba över nätverk. Och COM+ gjorde det möjligt få hög prestanda i flerskiktade miljöer. Com fungerade bra, speciellt då man använde sig av c++., men com kräver även att information om komponenten läggs in i windows register. Vilket gör att installtionen/avinstallation blir komplicerat. ”DLL Hell” = olika program installerade olika versioner av samma dll vilket resulterade i att det ena programmet slutade att fungera. I .Net finns inte dessa problem längre. Fördelar med komponenter: -förbättrad återanvändning (gjot är gjort) -flexibilitet (c#, vb, c++ eller annat språk som stödjs av .NET) -(förmedling av subprogram) -effektivitet (om du köper komponenten)

Lite om PostBack Kontrollerna har en egenskap Autopostback – styr postbackningen Sidan Page har en egenskap Page.IsPostBack – används i Page:load för att avgöra om sidan laddas första gången eller någon av de efterföljande Visa exempel filmtest – webform1

User Controls Som SSI i html Extension .ascx Inga html eller body taggar Inkluderas i aspx-sidor Kan innehålla webserverkontroller och hantera data mellan aspx och ascx-sidorna

User Controls – bra till: Sidhuvud/sidfot Navigeringsmenyer …

User Controls – sidfot.ascx: <td > Tillämpad fysik och …<br> Databasteknik och Webb..., 5p </td> <td> <img … > </tr> Observera att taggen <table> saknas, den finns i aspx-sidan

UC använd sidfot.ascx: Längst upp på sidan: <%@ Register Tagprefix=”my" TagName=”foot" src="sidfot.ascx" %> Man registrerar komponenten, med prefix, namn och källfil Observera att taggen <table> saknas, den finns i aspx-sidan

UC använd sidfot.ascx: I aspx-koden: <table> <my:head runat=”server”/> … <my:foot runat="server" /> </table> Observera att taggen <table> saknas, den finns i aspx-sidan

UC vidare lyx Baka in webserverkontroller Publika egenskaper i scriptdelen – Set/Get-kommandon Dessa återkommer i kontrollens asp.net-kod i ascx-filen Och i aspx-filen som vanliga egenskaper typ: <my:foot backcolor=”beige”> Observera att taggen <table> saknas, den finns i aspx-sidan

Inmatning till Databaser Steg ett: SQL-satsen testas i Access Steg två: Samma sträng körs i asp.net Steg tre: Delas av SQL-strängen ersätts med texter och egenskaper från webbserverkontroller. Exempel: …VALUES (’Pelle’, ’1’… …VALUES (’ ” & textbox1.text & ” ’1’…

ADO – OleDb ADO- Active Data Objects Managed Providers för databaser OleDb – Access, MySQL m.fl. SQL – för SQL-server

ADO – OleDbConnection Importera först NameSpacet Imports System.Data.OleDb Skapa sedan en instans av Objektet OleDbConnection. Konstruktorn har en parameter – anslutnings-strängen: Dim ObjConn As New OleDBConnection(”Provider=…;Data Source=…”)

ADO – OleDbConnection Har två metoder: Open() Close() Exempelvis: ObjConn.Open()

ADO-OleDbCommand Skapa först en instans av Objektet OleDbCommand. Konstruktorn har fyra olika parameterlistor. 1. () 2. (SQL-sträng) 3. (SQL-sträng, Obj OleDbConnection) 4. (SQL-sträng, Obj OleDbConnection, Obj OleDbTransaction)

ADO-OleDbCommand Exempel: Dim ObjCmd As New OleDbCommand(”SQL-sträng”, ObjConn) Exekvera: ObjCmd.ExecuteNonQuery

ADO-OleDbCommand Metoden ExecuteNonQuery Metoder Connection.Open och Close Egenskapen CommandText Egenskapen Connection

Detta behövs för insert, update och delete Imports System.Data.OleDb Dim ObjConn as New OleDbConnection(…) Dim ObjCmd as New OleDbCommand(…) ObjConn.Open() ObjCmd.ExecuteNonQuery() ObjConn.Close() (Exemplet förutsätter SQL-sträng och anslutningssträng i konstruktorerna)

Validering Validering av formulär – varför. Egenskap hos asp.net – texten försvinner inte från textrutorna Validera utifrån fem olika alternativ Validationskontrollen hör till aspx-sidan Validering av innehåll i annat objekt, t.ex. asp:textBox … (inte alla)

Valideringsordning Server Klient 1. Skicka html-kod 2. Användaren matar in data 3. Klientscript kollar datat 4. Giltigt data? Nej Avbryt och visa felmeddelanden 6. Ta emot och bearbeta datat. Ja 5. Skicka data!

Valideringstyper Tomt fält Jämför minnehåll med… Kontrollera över och nedre gräns Kontrollera fältets form Gör en egen validering

Validering olika typer Tomt – asp:RequiredFieldValidator Jämför - asp:CompareValidator Storlek – asp:RangeValidator Form – asp:RegularExpressionsValidator Egen – asp:CustomValidator

Validering - bra att veta Page.IsValid – användbar i scriptblocket, anger om hela sidan är validerad och klar Egenskapen ”dynamic” hos kontrollen Validationsummary – text t.ex. i ett popup-fönster

Databaser på webben Nästa föreläsning databindning, databindningskontroller, innehållet i databasen till webben