Syfte & Mål Den här presentationen ska hjälpa dig att:

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Vårt blodomlopp Våra celler behöver hela tiden syre och olika näringsämnen.
Advertisements

Syfte & Mål Den här presentationen kommer att förklara nedanstående begrepp Definitionen av Uthållighet/Trötthet Syreupptag/Maximalt syreupptag Mjölksyratröskel.
Träningslära med kost.
En sammanfattning på saker som man inte får glömma till provet
Teoripass: Motion Tomi Alahelisten.
Kravprofil Mål: Koppla ihop fysiska tester med kapacitetsprofilen.
Kost, näringslära och sömn
Hälsa och Kondition.
Vad är uthållighet? ”-Med kunskap och engagemang mot dina mål !”
DET HÄR BEHÖVER VI FÖR ATT MÅ BRA:
HUR FUNGERAR KROPPEN? Bild 2
Repetition Djur- och växtcellens struktur.
Kondition och träning.
Cellen.
Kostföreläsning Repetition
Människans Fysiologi.
Micke sundström © Micke Sundström, Granbergsskolan 7-9, Bollnäs –
Träningslära För att få ut så mycket som möjligt av din träning är det viktigt med vila och återhämtning. Endast träning på högre intensitet än tidigare.
Cellen och dess delar.
Livets former Djur.
Celler, organ och organsystem
CELLANDNING/FÖRBRÄNNING
Kondition och dess metoder
Syreupptagning.
Min hälsa Nu och i framtiden!!! Varför skall vi träna/röra på oss?
Träningsplanering - För kondition.
Träningslära 9:or ht 11.
Hjärtat och blodet Blå grupp.
Arbete, energi och effekt
Träningslära Kondition
Kroppens celler Kroppens celler har olika uppgifter och ser ut på olika sätt, men de är uppbyggda på ungefär samma sätt. De består av många olika delar.
Mål: Människans organsystem, organens namn, placering och funktion.
En pp om blodomlopp och andning alltså andningsystemet
Ekologi Naturkunskap 1.
Cellen.
Idrott och hälsa Vannhögskolan
Introduktion till metabolismen
RÖRELSESYSTEMET.
Näringsämnen Proteiner: Fett: Kolhydrater: Vitaminer och mineraler
ENERGI.
Kost för idrottare.
GTU nivå 2. Träningslära, teori
Hälsa och Kondition.
Fysisk aktivitet, kost och hälsa
Andningen.
Konditon Upplevelsen av ett motionspass påverkas vilken intensitet träningen har. Man kan dela upp konditionsträning i två delar: Högintensiv träning och.
Hälsa och Kondition.
Blodet och transporterna
Blodet Blodtransport.
Cellen.
Vad är kondition? Kondition, eller uthållighet, är förmågan att kunna arbeta med hög intensitet (tempo/fart) under förhållandevis lång tid.
En aktiv livsstil.
Mia Jönsson Idrott och hälsa
ATT BLI EN IDROTTARE.
FOTOSYNTESEN OCH CELLANDNINGEN
Musklerna Ca 50 % av kroppsvikten.
Idrott, motion & hälsa Wiking/Lindström © Författarna och Liber 2. FYSIOLOGI 1 KAPITEL 2 Fysiologi – hur din kropp fungerar Energi Aerob process och anaerob.
Konditionsträning Adolf Fredriks Musikklasser. Vinster med att träna sin kondition! Starkt hjärta Du blir mindre trött och får bättre reservkapacitet.
Träning (träna rätt) Minska risken för skador samt prestera bättre, orka mer, skjuta hårdare, springa snabbare mm. Bygger upp muskulatur samt tränar hjärta.
Bra proteinkällor Ägg Kyckling Fisk Kött Keso och kesella.
UTHÅLLIGHET (KONDITION) Uthållighet är förmågan att stå emot trötthet vid långvarig belastning UTHÅLLIGHET Aerob Anaerob En persons uthållighet kan testas.
1 Energiprocesser. 2 Prestationsförmåga = kroppens förmåga att utvinna och använda energi, dvs. förmågan att omvandla maten till rörelseenergi. Energirika.
Träningsprinciper (Kapitel 4 i boken ’Vinnare i långa loppet’)
MÄNNISKOKROPPEN Biologi åk 7 HAGABODASKOLAN – VALDI IVANCIC.
Energi och Näringsämnen
Viktiga faktorer för att du ska må bra.
Hälsa och livsstil åk 8 kondition
Hälsa och livsstil åk 7 Kondition.
Energi och Näringsämnen
Människokroppen - celler i samarbete
Presentationens avskrift:

Syfte & Mål Den här presentationen ska hjälpa dig att: Förstå betydelsen av kroppens olika energisystem Kunna redogöra för vad som kännetecknar de olika energisystemen: - hur samarbetar de? - deras kapacitet/effekt? - hur påverkas energisystemen av aktivitetens intensitet/varaktighet ? Redogöra för sambandet mellan dessa energigivande processer och de krav som din idrott ställer på dig 1

Kroppen behöver energi för att överleva Vi är uppbyggda av celler Celler behövs för: - andning - näringsupptag - tillväxt - förökning Oavsett aktivitet behöver kroppens celler energi för att överleva/fungera Vissa celler ansvarar för rörelse, vissa för syretransport osv. Celler med likartade funktioner bildar vävnader: - nervvävnad - muskelvävnad Olika vävnader bildar därmed olika organ/organsystem: - hjärta - lunga - etc. Våra celler behöver energi - hela tiden… 2

Energin som vår kropp/muskler/våra Celler behöver för överlevnad kommer från … ATP Adenosintrifosfat 3

…kan återbildas på olika sätt ATP Adenosintrifosfat …finns i extremt små mängder i kroppen, för att vi ska överleva måste ATP hela tiden återbildas ATP Adenosintrifosfat …kan återbildas på olika sätt 4

Energigivande system – ett praktiskt exempel Det verkar som det finns en Magisk Gräns? Förslag: Ta med en väska, säck eller liknande. För att få dig att börja reflektera över hur kroppens energisystem fungerar följer här ett exempel (testa): Ta en tom ryggsäck – gör en bicepscurl, stanna då handen befinner sig vågrätt med marken, dvs. ”den jobbigaste delen i rörelsen” – i den positionen kan du troligtvis stå dygn framåt. Upprepa rörelsen – men nu ökar du tyngden lite, lite grann – känslan ska vara lite tyngre än innan men fortfarande väldigt, väldigt lätt. Då tyngden ökar successivt kommer du till slut komma till en punkt då tiden för att bibehålla den korrekta positionen minskar dramatiskt – och detta sker endast genom några få kg skillnad … ”Den magiska gränsen” har då passerats vilket innebär att det anaeroba energisystemet då ansvarar för den huvudsakliga produktionen av ATP. 5

ATP & Återbildning sker genom.. Adenosintrifosfat AEROBA PROCESSER = SYREBEROENDE AEROBA /SYREBEROENDE ENERGISYSTEM ANAEROBA PROCESSER = ICKE-SYREBEROENDE ANAEROBA /ICKE-SYREBEROENDE ENERGISYSTEM & 6

Energisystemen har olika karaktär… Aerob: Syreberoende Energisystem Förklaring Bilder: Bilarna är tänkt att illustrera energisystemens olika karaktärer då elbilen med det stora batteriet kan åka i 50 km/h hela vägen till Linköping utan att laddas medan Ferrarin med sin 5 liters bensintank kan köra i hela 200 km/h men tar sig endast till Arlanda. Elbilen har således låg effekt men hög kapacitet, Ferrarin har hög effekt men låg kapacitet. Viktigt att poängtera är att de två energigivande systemen samarbetar med varandra och att inget ensamt bidrar till den totala energileveransen, vilket av de två som står för den huvudsakliga energileveransen beror främst på hur länge en aktivitet pågår och i vilken intensitet den genomförs.   Anaerob: Icke Syreberoende Energisystem 7

Aeroba energisystemet Vårt livsnödvändiga energisystem Aeroba Energisystemet används hela tiden och i huvudsak när vi: Sover, vilar, går, joggar etc. Aeroba Energisystemet: Har en enorm kapacitet - bilen/batteriet tar oss hela vägen till ”Långtbortistan” - på en laddning! Dess Effekt är relativt låg - dvs. hastigheten på bilen är tyvärr låg Aerob: Syreberoende 8

Aeroba energisystemet Förbränner Näringsämnen När ATP återbildats, bildas också - restprodukter i form av vatten, värme och koldioxid vilket försvinner vid utandning Kolhydrater ATP Adenosintrifosfat Fett Protein Vad behövs för att en ELD ska brinna? …syre… 9

Anaeroba Energisystemet – delas in i två delar Anaeroba energisystemet används hela tiden och i huvudsak när du: Springer snabbt, hoppar högt, utför ett mycket ansträngande arbete, kampsituationer etc. Anaeroba Energisystemet: Har låg kapacitet - bilen/batteriet tar oss till Långtbortistan men vi måste stanna och tanka (vila) ca. 1000 ggr på vägen Har mycket hög effekt - hastigheten mellan tankningarna håller 200 km/h Anaerob: Icke syreberoende Energisystem

Del 1: Anaeroba Alactacida Energisystemet ”Kroppens Supersnabba Energisystem! ATP Adenosintrifosfat Anaeroba Alactacida Energisystemet används i huvudsak: Inledande sekunderna vid maximalt arbete ATP finns tillgängligt direkt i muskulaturen Kreatinfosfat (CrP) finns också tillgängligt i muskulaturen vilket är kroppens absoluta raketbränsle Nedbrytning av ATP & CrP räcker till 6-11 sek maximalt arbete CRP Kreatinfosfat 11

Vi får ATP snabbt men får betala med… Del 2: Anaeroba Lactacida Energisystemet Spjälkar Kolhydrater – ett snabbare sätt än Förbränning ATP Adenosintrifosfat Vi får ATP snabbt men får betala med… Återbildar ATP snabbt SPJÄLKAR MJÖLKSYRA Kolhydrater När ATP återbildats, bildas också mjölksyra och andra surhetsrelaterade produkter vilket försämrar muskelfunktionen Fett Protein 12

Energisystemens samarbete Inget av de energivande systemen ansvarar ensamt för den totala energileveransen Beroende på aktivitetens intensitet (sömn eller maximalt sprintarbete) kommer olika energisystem ansvara för den huvudsakliga energileveransen Bilden visar hur energisystemen samarbetar vid maximalt arbete - Tänk att du ska springa (maximalt) efter bussen som går om 5 min 13

Fördelning av Energiomsättning genom Aeroba/Anaeroba processer Varje idrott har sin speciella karaktär De aeroba – anaeroba kraven skiljer sig åt mellan idrotter Om Du vet vilka krav aeroba/anaeroba krav din idrott ställer – vet du också hur du ska träna Bilden visar energifördelningen mellan aeroba respektive anaeroba processer under olika tävlingsdistanser/löpning Ju längre arbetstid desto mer återbildning av ATP sker genom aeroba processer 100 % Andelen energi från aeroba processer Andelen energi från anaeroba processer 50 % 10 % 5000 m 100 m 10,000 m Löpdistans, meter 14

Quiz Med Aerob menas: 1. Icke syreberoende X. Syreberoende 2. Med tillgång till mjölksyra Ange benämningen för den energirika förening som hela tiden måste återbildas för att vi ska kunna leva: 1. AKP X. ATP 2. SOK Med Anaerob menas: 1. Syreberoende X. Icke syreberoende 2. Trötthet Mjölksyra är: 1. Basiskt X. Surt 2. Fett Det Aeroba energisystemet: 1. Spjälkar Näringsämnen X. Förbränner Näringsämnen 2. Producerar Näringsämnen Det Anaeroba energisystemet har: 1. Mycket Hög kapacitet X. Mycket Hög effekt 2. Mycket Låg effekt Det Aeroba energisystemet har: 1. Mycket Hög effekt X. Mycket Hög Kapacitet 2. Mycket Låg kapacitet Vid återbildning av ATP genom Aeroba energigivande system bildas b la. följande restprodukt: 1. Mjölksyra X. ATP 2. Koldioxid 15

Quiz - svar Med Aerob menas: 1. Icke syreberoende X. Syreberoende 2. Med tillgång till mjölksyra Ange benämningen för den energirika förening som hela tiden måste återbildas för att vi ska kunna leva: 1. AKP X. ATP 2. SOK Med Anaerob menas: 1. Syreberoende X. Icke syreberoende 2. Trötthet Mjölksyra är: 1. Basiskt X. Surt 2. Fett Det Aeroba energisystemet: 1. Spjälkar Näringsämnen X. Förbränner Näringsämnen 2. Producerar Näringsämnen Det Anaeroba energisystemet har: 1. Mycket Hög kapacitet X. Mycket Hög effekt 2. Mycket Låg effekt Det Aeroba energisystemet har: 1. Mycket Hög effekt X. Mycket Hög Kapacitet 2. Mycket Låg kapacitet Vid återbildning av ATP genom Aeroba energigivande system bildas b la. följande restprodukt: 1. Mjölksyra X. ATP 2. Koldioxid 16