Samhällsekonomi

Produktionsfaktorer för att kunna producera något krävs Arbetskraft Realkapital Företagets byggnader och maskiner Råvaror Material som man använder för att framställa något. Ex för att tillverka produkten smör krävs råvaran mjölk. För att tillverka stål krävs kol och järn Kunskap kallas också Know how. Finanskapital. Behövs för att anställa, köpa byggnader och material men också kunskap

Skor Arbetskraft Råvara Realkapital Skomakare som gjorde alla moment själv. Trä, läder, nubb (spik) Sitt hus, hammare, sax mm. Verktyg. Städ. Fabriksarbetare som specialiserat sig på olika moment. Det går snabbare att tillverka 1 sko Gummi, plast, syntetmaterial, tyg & läder Fabriker, maskiner, robotar osv 200 år sedan Idag

Skor Arbetskraft Råvara Realkapital Skomakare som gjorde alla moment själv. Trä, läder, nubb (spik) Sitt hus, hammare, sax mm. Verktyg. Städ. Fabriksarbetare som specialiserat sig på olika moment. Det går snabbare att tillverka 1 sko Gummi, plast, syntetmaterial, tyg & läder Fabriker, maskiner, robotar osv 200 år sedan Idag

Varor och tjänster Näringslivssektorer Den första sektorn. Jordbruk, fiske, skog och gruv Den andra sektorn. Tillverkningsindustri, byggnation Tredje sektorn. Tjänster, service, handel, transporter och utbildning Fjärde sektorn. Information, forskning och ledningsuppgifter

Informations samhälle Förändring av olika näringslivsfaktorer de senaste 100 åren 100 80 3 & 4 60 2 40 1 20 1900 1920 1940 1960 1980 2000 Tjänstesamhälle Postindustriellt Informations samhälle Bondesamhälle Industrisamhälle

Prisbildning ex Bilar U E Efterfrågad kvantitet Pris U E Utbjuden kvantitet kvantitet Konsumenterna efterfrågar fler bilar då priset sjunker Högre priser lockar tillverkarna att producera fler bilar

Jämvikt Pris p1 k1 Kvantitet Jämviktspriset (p1) – konsumenterna efterfrågar lika många bilar som producenterna tillverkar (k1)

Exempel Läsk 10 kr 200 st 800 st 2 kr Pris/läsk Efterfrågan Utbud Jämviktspris 6 kr Kvantitet 500 st Pris 10 8 p1 6 4 2 200 400 600 800 Kvantitet k1

Exempel Läsk Vad händer om du väljer att ta 8 kr för läsken? Pris 10 8 Jämviktspris 6 kr Kvantitet 500 st p1 6 4 2 200 400 600 800 Kvantitet k1

Exempel Läsk 10 kr 400 st 200 st 2 kr 1000 st 800 st Vad händer alla på skolan får mer i studiebidrag? Pris/läsk Efterfrågan efter månadspengshöjning Efterfrågan innan månadspengshöjning 10 kr 400 st 200 st 2 kr 1000 st 800 st Pris 10 8 p2 Jämviktspris 7 kr Kvantitet 600 st p1 6 4 2 200 400 600 800 Kvantitet k1 k2

Exempel Läsk Vad händer om läskfabrikanterna kommer på en ny teknik som gör det billigare att tillverka läsk? Pris 10 8 p1 6 4 2 200 400 600 800 Kvantitet k1

Ex Hyreslägenheter i centrala Stockholm Staten har bestämt att lägenheterna inte får kosta mer än 4000 kr Hyra E U 8000 4000 1000 2000 3000 Antal uthyrda lägenheter Vid maxhyran 4000 kr vill uthyrarna hyra ut 1000 lägenheter medan 3000 människor vill hyra! Vad kommer att hända? Efterfrågeöverskott

Olika marknadsformer Studera sid 153-159. Lös uppgifterna på sid 155 nr 7-12 samt sid 159 uppgift 1-6

Ord Monopol Oligopol Kartell Fri konkurrens Konkurrenslagstiftning Anti- trust och karteller Koncentrationskontroll Avreglering Kontroll av statligt stöd

BNP Bruttonationalprodukt Summan av alla varor och tjänster i ett land 2006 Sverige 2 biljoner 687 miljarder BNP/Capita = BNP/invånare kan användas för att jämföra länders ekonomi Tillväxt för ett land är när BNP ökar.

Kritik mot BNP Det är bara handelssiffror som räknas. Byteshandel registreras inte. Fattiga länder får lägre siffror än vad de har Säger inget om det är bra eller dåliga saker som produceras. Atombomber och giftiga produkter räknas in BNP/Capita är ett genomsnitt och säger inget omhur rikedomarna är fördelade

Alternativ Grön BNP Som BNP men man räknar all negativ miljöpåverkan som minus. HDI Human Development Index Man skapar ett värde av livslängd, utbildningsnivå och inkomstnivåer. Detta värde kan sedan jämföras med andra

www.globalis.se Ta reda på fakta om länderna i tabellen

Prov onsdag vecka 9!

Banker Hushåll Företag Stat

Det ekonomiska kretsloppet Varu- och tjänstemarknad Pengar Pengar Efterfrågan Konsumtion & investeringar Utbud BNP Varor/tjänster Priser Varor/tjänster Hushåll Konsumtion Företag Produktion

Det ekonomiska kretsloppet Bidrag och tjänster Bidrag och tjänster Skola Skatter och avgifter Bidrag och tjänster Budgetbalansen Offentliga sektorn Skatter och avgifter Skatter och avgifter Penningmarknaden Sparande Lån Ränta Ränta Utbud Inlåning (sparande) Efterfrågan Utlåning till hushåll, företag Lån Pengar Ränta Ränta Ränta Arbetsmarknaden Arbetskraft Arbetskraft Utbud Arbetssökande Efterfrågan Arbetskraft Löner Lön Pengar Varu- eller tjänstemarknaden Pengar Pengar Hushåll Konsumtion Efterfrågan Konsumtion & investeringar Utbud BNP Företag Produktion Varor Priser Varor

Inflation Pengar tappar i värde Efterfrågeinflation Under goda tider ökar efterfrågan och därmed priserna Importerad inflation Priserna stiger på exempelvis olja, bilar, datorer osv Kostnadsinflation Ökade priser leder till ökade krav på lönehöjningar. För att kompensera för ökade lönekostnader höjer företagen priserna eller så sänker man lönekostnaderna genom att ersätta människor med maskiner.

HV 2

Konjunkturer –Beskriver hur det går för ett lands ekonomi

Konjunkturläge Trend Tid

Högkonjunktur – goda tider Låg arbetslöshet, folk har gott om pengar och handlar mycket- företagen tjänar pengar och investerar därför gärna i nya maskiner för att öka produktionen. De är beredda att höja lönerna för att få tag i folk Det negativa är att efterfrågan drar upp priserna och lönerna vilket kan leda till inflation och minskad efterfrågan vilket leder till att högkonjunkturen avtar Minskad efterfrågan kan också bero på att marknaden är mättad Konjunkturläge Trend Tid

Lågkonjunktur – sämre tider När försäljningen sjunker får företagen kanske avskeda folk. Folk får mindre att handla för efterfrågan sjunker än mer och ännu fler avskedas… Lågkonjunkturen förvärras av sig själv En riktigt djup lågkonjunktur kallas depression. Hög arbetslöshet och dålig framtidstro – få vågar investera Till slut måste folk/företag börja handla igen eftersom kläder, maskiner osv är utslitna. Efterfrågan ökar – lågkonjunkturen kan börja vända uppåt igen Konjunkturläge Trend Depression Tid

Konjunkturpolitik För att inte svängningarna i konjunkturen skall bli för stora så försöker staten dämpa dessa genom aktiv konjunkturpolitik Vid lågkonjunktur kan man sänka skatten, höja bidragen, skapa en massa offentliga jobb (extra personal till skolor, vägbyggen osv)för att minska arbetslöshet. Detta leder till att hushållen kan handla mer med följd att efterfrågan inte minskar så mycket Detta är dyrt för staten varför man under lågkonjunkturer ofta går minus och tvingas låna pengar. Vid högkonjunktuer försöker man dämpa efterfrågan genom att minska bidrag, ta bort offentliga arbeten. Nu går staten plus vilket behövs Konjunkturläge Trend Tid