ORDKLASSER 10 stycken Substantiv, verb, adjektiv, pronomen, adverb, preposition, räkneord, interjektion, konjunktion, subjunktion.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Allmän grammatik Lektion 1
Advertisements

1:a person 2:a person 3:e person singular/plural
Ordklasser Substantiv Verb Pronomen Konjunktioner Adjektiv Adverb
Johanna Ståhl, Pilängskolan, Lomma –
Pronomen.
Konjunktioner (och subjunktioner) youtube. com/watch
Grammatik Ordklasser.
Cement, brädor, reglar, spik osv.
Golv, väggar, tak. fönster och en dörr
P, S, O, PF, ATTR, ADVL, OIV AKTIV &PASSIV, HS&BS
adjektiv och substantiv
Språkvetenskaplig databehandling Maria Holmqvist
Varför grammatik? Vad är ordklasser?
Vad har vi lärt oss? (What have we learned?)
ORDKLASSERNA I SVENSKA SPRÅKET
Det va en gång en katt och hund del 1
Svenska Grammatik.
Spanska grammatik Med Gustav och Lina.
Bestämd och obestämd form i adjektiv och substantiv
ORDKLASSERNA I SVENSKA SPRÅKET
Grammatik - Språket om språket - 9a Ersängsskolan vt 13.
Ordklasser "Ordklass" är namn på en grupp av ord som fungerar på samma sätt, när du använder dem.
Böja den bestämda/obestämda artikeln.
Luncha och lär! Possessiva pronomen.
Ordklasser Svenska Substantiv en lampa, ett bord Adjektiv grön, varm
Grammatik.
ersätter substantiv ex: personliga, possessiva, reflexiva, relativa
Vad har vi lärt oss? (What have we learned?)
Ordklasser.
Satsdelar.
Beskriver vilken funktion orden har i en sats.
Namn på saker Ord man kan sätta en, ett eller flera framför
Substantiv grupper Människor bror, vän, polis, tyska
Repetition satsdelar Vilka frågor ställs för att få fram p, s, dio, io? p= Vad händer? (bakar) s= Vem/vad + p? (Sara) dio= Vem/vad+p+s (en kaka) io= Till.
Ordklasser Substantiv Verb Pronomen Konjunktioner Adjektiv Adverb
När ska man använda de och när ska man använda dem.
Det svenska kulturarvet: spår 1
Grammatik - Språket om språket -
ORDKLASSERNA I SVENSKA SPRÅKET
Johanna Ståhl, Pilängskolan, Lomma –
Frågor om elevinflytande till elever i åk 3 – 9 i grundskolan
ORDKLASSERNA I SVENSKA SPRÅKET
SUBSTANTIV.
SPARKVIPA.
Det va en gång en katt och hund del 1
Svensk grammatik ORDKLASSER 1.
ORDKLASSERNA I SVENSKA SPRÅKET
Johanna Ståhl, Pilängskolan, Lomma –
Konjunktioner bindeord.
Johanna Ståhl, Pilängskolan, Lomma –
Possessiva pronomen.
 Alla ord hör till en ordklass.  Till vilken ordklass ett ord hör beror på: - vad ordet betyder - hur det böjs - hur det används.
Ordklasser Svensk grammatik Johanna Ståhl, Pilängskolan, Lomma –
Grammatik.
Språkets uppbyggnad/grammatik Ordklasser. Substantiv – betecknar levande varelser, växter, föremål, ämnen, platser och abstrakta begrepp Olika typer av.
Grammatik ‏ ‏قواعد اللغة (‏نحو‏) Cvl-Sandviken. Ordklasser Substantiv الأسماء Verb الفعل ‏ Pronomen الضمائر Adjektiv الصفة Prepositioner حروف الجر Räkneord.
Ord som beskriver substantiv och pronomen
ORDKLASSER Svensk grammatik Johanna Ståhl, Pilängskolan, Lomma –
Grammatik och språkriktighet
Grammatik - Språket om språket -.
Grammatik.
Adjektiv.
ORDKLASSERNA I SVENSKA SPRÅKET
Johanna Ståhl, Pilängskolan, Lomma –
Grammatik - Ordklasser och satsdelar
Grammatisk terminologi I
Ordklasser och akademisk text
Johanna Ståhl, Pilängskolan, Lomma –
Svensk grammatik ORDKLASSER 1.
Presentationens avskrift:

ORDKLASSER 10 stycken Substantiv, verb, adjektiv, pronomen, adverb, preposition, räkneord, interjektion, konjunktion, subjunktion

SUBSTANTIV Konkreta s. – som man kan röra ex. boll Abstrakta s. – som man inte kan röra ex. kärlek Artnamn – människa, djur, växt, ämne, sak, tillstånd Egennamn – Meeri, Sari, Pellas, Vuorela, Kouvola, Hovila, Heinlax, Finland, Kotka Svenska Samskola

Substantivets böjning GENUS: EN-ord och ETT-ord utrum neutrum utrum maskulinum ex tupp utrum femininum ex höna utrum reale ex kyckling NUMERUS: SINGULAR och PLURAL (ental och flertal) 1.-or ex klockor 2.-ar ex hundar 3.-er ex elever 4.-n ex bon 5. - ex hus

Substantivets böjning SPECIES: OBESTÄMD och BESTÄMD FORM En stol – stolen en penna – pennan Ett bord – bordet Ett öga – ögat Stolar – stolarna Pennor – pennorna Bord – borden Ögon – ögonen Spöke - spöken – spökena KASUS: NOMINATIV och GENITIV NOM GENITIV Flicka – flickas Flickan – flickans Flickor - flickors Flickorna - flickornas

ADJEKTIV Egenskapsord, hurdan? Adjektivets böjning Komparation Positiv komparativ superlativ Stor större störst Liten mindre minst Ful fulare fulast Dramatisk mer dramatisk mest dramatisk

Adjektivet Kongruens En vacker dag Ett vackert hus Vackra dagar, hus

VERB VAD NÅGON GÖR VAD SOM HÄNDER Svaga verb = regelbundna ex låna, lånade Starka verb = oregelbundna ex stjäla, stal

Verbets böjning Tempus (tid) Infinitiv: att låna, att stjäla Presens: lånar, stjäl Imperfekt: lånade, stal Perfekt: har lånat, har stulit hjälpverb huvudverb Pluskvamperfekt: hade lånat, hade stulit Futurum: skall låna, skall stjäla Futurum preteriti: skulle låna, skulle stjäla

Verbets böjning Tema Infinitiv låna, stjäla (att) Imperfekt lånade, stal (igår) Supinum lånat, stulit (har, hade) Perfekt particip lånad, stulen (är) (lånat stulet) (lånade stulna)

Böj följande starka verb i tema INF IMPF SUP PERF PTC Sjunga sjöng sjungit sjungen Flyga flög flugit flugen Skriva skrev skrivit skriven Hålla höll hållit hållen Förstå förstod förstått förstådd Göra gjorde gjort gjord Finna fann funnit funnen Bli blev blivit (bliven) Falla föll fallit fallen Vinna vann vunnit vunnen Gå gick gått gången Hugga högg huggit huggen Springa sprang sprungit sprungen

PRONOMEN = I STÄLLET FÖR NAMN korrelat pronomen Syftning: Kalle läser en bok. Han är glad. 1. Definita pronomen (bestämd) 2. Indefinita pronomen (obestämd) 3. Interrogativa pronomen (frågande)

Definita pronomen Personliga pronomen: Jag, du, han, hon, den, det, vi, ni, de (subj.form) Mig, dig, honom, henne, den, det, oss, er,dem (obj.form) Possessiva pronomen min, mitt, mina, din, ditt, dina, hans, hennes, dess, vår, er, deras,

Definita pronomen Reflexiva pronomen (reflexiva verb : tvätta sig, kamma sig…) ( reflexiva pronomen: sin, sitt, sina) Ex: Hon tog sin väska. Hon tog hennes väska. (någon annans) (poss pron) Han tog sin väska. Han tog hans väska. (någon annans)

Definita pronomen De tog sina väskor. (poss pron) De tog sina väskor. De tog deras väskor. (någon annans) (poss pron)

Definita pronomen Demonstrativa pronomen (utpekande) den här, det här, de här den där, det där, de där denna, detta, dessa sådan, sådant, sådana själv, självt, själva samma den förra, den senare

Definita pronomen Relativa pronomen som, vars, vilken, vilket, vilka ex: Jag har en katt, som heter Iris.

Indefinita pronomen Man Mången, månget, många Annan, annat, andra Ingen, inget, inga Någon, något, några All, allt, alla Somliga, få, flera, vissa Ingendera, ingetdera Vardera, vartdera

RÄKNEORD GRUNDTAL Ett, två, hundra ORDNINGSTAL Första, andra, hundrade 1:a 2:a 100:e Den 8 december

Räkneord Romerska siffror I = 1 L = 50 II C = 100 III D = 500 IV M = 1000 V = 5 1995 = MCMXCV VI 2009 = MMIX VII 2010 = MMX VIII IX X =10

Interrogativa pronomen Vem, vad, vilken? Vad för en? Hurdan? Hur många?

ADVERBET Bestämning till verbet Platsadverb - Var? Vart? Varifrån? padv Tidsadverb - När? tadv Sättsadverb - Hur? sadv Gradsadverb - Hur mycket? gadv Orsaksadv - Varför? oadv Nekande adverb - inte, knappast nekadv Satsadverb - kanske, ju, nog, tyvärr…satsadv

PREPOSITIONER Pre = före ; position = plats = prepostion står före ett substantiv eller pronomen Ovanför på över under bakom efter bland före enligt i inom med mot till vid hos ur åt

INTERJEKTION Utropsord som ger uttryck för starka känslor ex fy! Hälsningsord ex hej! Svarsord ex Ja och nej Ljudhärmande ord ex plask, pang (onomatopoetiska) svordomar

KONJUNKTION OCH SUBJUNKTION Konjunktion (samordning) Bindeord mellan ord, satsdelar, satser Ex och, men, utan, eller, ty, för, så, antingen - eller, både – och, varken – eller, än – än, dels – dels, såväl – som Subjunktion (underordning) Inleder bisats Ex att, förrän, innan, medan, samtidigt som, sedan, tills, därför att, eftersom, för att, om, än, fast, fastän, under det att, då, när, så att