Optimal Modern Distansutbildning ur olika Perspektiv Peter Lohmander

Optimal Modern Distansutbildning ur olika Perspektiv: Föredragshållare: Professor Peter Lohmander, SLU Tid: 2005-12-07 11.45-13.00 Plats: Universitetsklubben, Aula Nordica huset Faktaunderlag: Projektrapport: http://www-sekon.slu.se/~plo/itskogslut_20050131.doc Sunet-information: http://www.meetings.sunet.se/ex-education-peterl.php?lang=sv

http://www.meetings.sunet.se/ex-education-peterl.php?lang=sv

1. Exempel Vilka program användes? Vad kan man göra? Vad innebär metodiken?

! AvvPlan1_mikro med arealbegransningar; ! Avverkningsplaneringsmodell; ! Peter Lohmander 2005-11-23; MODEL: SETS: Per/1..3/: Tid; Avd/1..3/: AREA, P0, P1, V0, V1, L; AvdPer(Avd, Per):P, V, H; ENDSETS !Kalkylranta; ranta = 0.03;

DATA: ! Tidpunkter for de olika perioderna; Tid = 0 10 20; ! Antal hektar i de olika avdelningarna; AREA = 26 34 14; ! Nettopriser (SEK per m3sk) i de olika avdelningarna just nu; P0 = 200 260 230; ! Arlig nettopristillvaxt i de olika avdelningarna; P1 = 2 1 1.5;

! Virkesforrad per hektar i de olika avdelningarna just nu; ! Arlig volymtillvaxt per hektar i de olika avdelningarna; V1 = 5 3 3.5; ! Markvarde per hektar i de olika avdelningarna; L = 1000 500 2200; ENDDATA

@FOR(AvdPer(I,J): [PRIS] P(I,J)=P0(I)+P1(I)*Tid(J)); @FOR(AvdPer(I,J): [VfPerHa]V(I,J)=V0(I)+V1(I)*Tid(J)); Nuv = @SUM(AvdPer(I,J): (1/(1+ranta))^Tid(J)*(P(I,J)*V(I,J)+L(I))*H(I,J)); max = Nuv; @FOR(Avd(I): [AREAMAX] @SUM(PER(J):H(I,J)) <= AREA(I));

[lag_0] H(1,1) + H(2,1) + H(3,1) < 28; [lag_10] H(1,1) + H(2,1) + H(3,1) + H(1,2) + H(2,2) + H(3,2) < 36; [lag_20] H(1,1) + H(2,1) + H(3,1) + H(1,2) + H(2,2) + H(3,2) + H(1,3) + H(2,3) + H(3,3) < 68; END

Variable Value Reduced Cost H( 1, 1) 0.0000000 6967.746 H( 1, 2) 0.0000000 1155.537 H( 1, 3) 26.00000 0.0000000 H( 2, 1) 28.00000 0.0000000 H( 2, 2) 6.000000 0.0000000 H( 2, 3) 0.0000000 3144.681 H( 3, 1) 0.0000000 4012.901 H( 3, 2) 2.000000 0.0000000 H( 3, 3) 6.000000 0.0000000

Fastighetens optimala nuvärde = Variable Value Reduced Cost RANTA 0.3000000E-01 0.0000000 NUV 2375430. 0.0000000 Fastighetens optimala nuvärde = 2,375 Miljoner SEK

Row Slack or Surplus Dual Price AREAMAX( 1) 0.0000000 6754.844 AREAMAX( 2) 0.0000000 10287.10 AREAMAX( 3) 6.000000 0.0000000 LAG_0 0.0000000 2964.989 LAG_10 0.0000000 557.3578 LAG_20 0.0000000 25690.55 Här visas de olika avdelningarnas marginalvärden för den aktuella fastigheten vid optimal planering. Här visas också vad skogsvårdslagens arealbegränsningar kostar per hektar i förlorat optimalt nuvärde på den aktuella fastigheten.

Man kan enkelt rita och berätta på en whiteboard Man kan enkelt rita och berätta på en whiteboard. Alla kursdeltagare ser och hör allt och kan direkt fråga och rita alternativa figurer på samma whiteboard.                                                                          

2. Värdering, Värden och Enkät Vilka slags värden skapas? Projektmål Enkät till kursdeltagare

Optimal distansutbildning i vilka avseenden? Vilka värden uppkommer i samhället till följd av distansutbildning av den sort som vi nu diskuterar? Värden i Samhället Värden för Kursdeltagaren Ämnet Optimering

Värden i Samhället Vinster av unik expertkompetens Ekonomiskt anpassad råvaruproduktion Sysselsättningen Det lokala näringslivet Kommuner Trafiken Sjukvård Miljön Spinn- off effekter i annan utbildning och forskning Generell utbildningsdebatt och kontaktvägar Andra bieffekter

Värden för kursdeltagaren Vinster orsakade av studenternas resor och boende Vinster av unik expertkompetens Vinster av mer rationella beslut på skogsfastigheterna Sjukvård Andra bieffekter

Ämnet Optimering Ekonomisk skogsägarkunskap Optimering med skogsekonomiska tillämpningar

Slutrapport Utveckling av utbildning inom skogs- och IT-sektorerna i samverkan med företag och kommunala lärcentra http://www-sekon.slu.se/~plo/itskogslut_20050131.doc

Mål Det utbildningsutbud som finns ska tydliggöras. Utbudet ska anpassas bättre till företagens och de enskildas behov. Tillgängligheten till utbildning för yrkesverksamma och för personer som ska rekryteras till företagen ska förbättras.

Förväntade effekter Utbudet av utbildning på högskolenivå inom de två berörda sektorerna breddas och blir mer tillgängligt samt har en inriktning som är mer relevant för branschernas behov än tidigare. Rekryteringen till högre utbildning förbättras generellt. Befintlig personal inom branscherna får höjd kompetens. Företagen får det lättare att rekrytera ny arbetskraft med utbildning som är bättre anpassad till behoven. Därigenom kan en positiv effekt på tillväxten inom branscherna uppnås. Lärcentra utvecklas ytterligare genom samspelet med den lokala branschen och genom arbetet med att utveckla lärcentras roll inom ramen för Nätuniversitetet.

Finansiering: Projektet "Utveckling av utbildning inom skogs- och IT- sektorerna i samverkan med företag och kommunala lärcentra" har disponerat projektmedel från "Delegationen för regional samverkan om högre utbildning", Regeringskansliet.

Vilken kurs är det som Du deltar i just nu? Enkät: Vilken kurs är det som Du deltar i just nu? (15 svar: Ekonomisk skogsägarkunskap.) Var bor Du? Östersund, Holm (Sundsvall), Ljusdal, Lycksele, Ludvika, Töreboda, Krokom, Strömsund, Bollnäs, Hammarstrand, Dorotea V. Ormsjö, Västerås. Kommentar från Peter Lohmander: Kursdeltagarna är mycket spridda i landet. En stor andel finns i inlandet. Kursdeltagare finns även i bl.a. Övertorneå även om enkätsvar inte inkommit därifrån.

Kommentar från Peter Lohmander: Är Du intresserad av att långsiktigt bo kvar på orten? Svar: 14 Ja, 1 "Kanske". Kommentar från Peter Lohmander: Uppenbarligen vill de flesta bo kvar där de bor. Distansmetodik ger sådana möjligheter.

Varför har Du sökt till denna kurs? Vill lära mig mer om skogens ekonomi för ev. praktisk tillämpning. Den verkade vara intressant! Intresserad av skogsbruk och ekonomi. Vi tar över en fastighet nu med tillhörande skog. Jag ska utbilda skogsägare inom snar framtid i ekonomi. Jag kommer framledes att ta över mina föräldrars hemman och vill känna till lite om skogsekonomi. För att utöka mina skogliga kunskaper för att kunna driva familjens gårdar. För att få lite unik kunskap. För att kunna sköta min skog bättre. Intresse skog-ekonomi, åldriga föräldrar har skogsfastighet. Nyfiken på det teoretiska då det gäller skogen. Är skogsägare. Öka min kompetens i skogsekonomi. Därför att jag är skogsägare men ingenting kan om skog. Tyckte den skulle passa mig och jag vill lära mig mer om skogen. För att försöka få mera ekonomisk kunskap.

Hur och var fick Du den information som gjorde att Du sökte kursen? Lokalpress, Nätverksprojekt, IT Skog. Genom kursledaren (Peter L). Lokaltidning. Internet - Er hemsida. Från det lokala annonsbladet, Lyckselebladet. Tror att det var i tidningen Skogen. Nätuniversitetet. Internet. Lärcentra Strömsund. I lokaltidningen. Via lärcentra i kommunen. Via internet. Annons i Lyckselebladet. Lokala annonsbladet. Kurskatalogen + internet. Kommentar från Peter Lohmander: Tidningar (i första hand lokala) nämns i 7 svar. Internet (inklusive hemsidor, Nätuniversitetet m.m.) nämns i 5 svar. Lärcentra nämns direkt i 2 svar (Lärcentra ligger även bakom delar av informationen i tidningarna.)

Kommentar från Peter Lohmander: Genomför Du denna kurs med tanke på att Du ska ha nytta av kunskaperna inom något särskilt arbete? Främst privat skogsbruk. Ja, att förvalta min skogsfastighet på bästa möjliga sätt. För närvarande gäller det den egna skogsfastigheten. Ja. Den är lite av ett test för att se om jag klarar av högskolestudier. I så fall tänker jag fortsätta läsa för att få ett skogligt jobb. Inom familjens skogar samt för en eventuell skoglig karriär. Ja, jag arbetar som redovisn.konsult på LRF konsult. De har många skogsägare som kunder. Ja, mitt eget skogsbruk. Ja, min nuvarande undervisning. Ska ev. söka jobb på något skogsbolags kontor, eller köpa skog senare. Eget skogsbruk. Ja, vid upprättande av skogsbruksplan. Nej. Sköta fastigheten bättre ekonomiskt och praktiskt. Ja, ekonomi är viktigt inom skogsbruket. Kommentar från Peter Lohmander: Nästan samtliga kursdeltagare avser att mycket konkret verkligen använda kunskaperna.

Kommentar från Peter Lohmander: Har Du studerat tidigare? I så fall: Beskriv Dina tidigare studier kortfattat. Ja, elektronik, programmering, FEK A, både enstaka kurs och distans. Ja, förvaltningslinjen med personaladministrativ inriktning. 20 v ekonomikurser, 20 v engelska. Utbildad civilekonom på högskolan i Gävle. Nej, inte vid högskola/universitet. Ekonomi på gymnasienivå. Företagsekonomi, juridik, didaktik på högskolan. ________ Ekonom + lärarutbildning. Både på högskola o Komvux med aldrig per dator. Ingenjörsutbildning + företagsekonomi, projektledarutbildning. Läst in gymnasiekompetens på komvux under den senaste femårsperioden. Musikhögskola, akademiska poäng (60p engelska, svenska, juridisk översiktskurs, kontraktsrätt, förvaltningsrätt, organisation och ledarskap). Företagsekonomi 10p Umeå Universitet. _______ Kommentar från Peter Lohmander: Många av kursdeltagarna har omfattande tidigare utbildningar. I flera fall ligger dessa utbildningar inom angränsande områden.

Butikschef Lindex AB. Möjligtvis i något annat arbete i framtiden. Har Du för närvarande en anställning på arbetsmarknaden? I så fall: Beskriv denna kortfattat. Berätta också om Du tror att Du kan ha nytta av kursen i Ditt arbete eller i något annat arbete i framtiden. Fast anställd, elektronikkonstruktion. Äger skogsfastighet och vill använda ekonomisk kunskap praktiskt. Butikschef Lindex AB. Möjligtvis i något annat arbete i framtiden. Arbetar med adm. Och transportledning åt rundvirkesåkare. Räknar med att tillsammans med övr. kurser få nytta av den i mitt arbete. Ja - ska. Utbildar nu i ekonomi, troligtvis mot skogsägare efter årsskiftet. (Något otydlig text i svaret.) Jag jobbar som lastbilschaufför på Poståkeriet. Den här kursen är en bra grund när jag ska ta över mina föräldrars skog, som jag vill jobba aktivt med. Se tidigare svar. Se svar fråga G + att jag hoppas kunna diskutera/rådgöra mer med kunder som är skogsägare och ha denna kunskap med i resonemanget. Egen företagare. Lärare på gymnasieskola/komvux, uppdragsutbildningar. Många av mina vuxelever har skogsbruk som bi-inkomst. Bra med kunskaper inom detta område. Jobbar inom akutsjukvård. Ifall jag byter jobb, se G. Företagsrådgivning. Jag är cellist och cellopedagog. Jag är Försteman på OKQ8 Dorotea. (Jag tror att om man läser och lär så utvecklas man på alla plan.) Nej.

Kommentar från Peter Lohmander: Kursdeltagarna har överlag gynnsamma positioner och utsikter på arbetsmarknaden. Man inser därför att det i många fall inte finns ekonomiska och praktiska möjligheter för dessa kursdeltagare att lämna dessa positioner för att studera på annan ort. Distansutbildningar på kvällstid är därför sannolikt den enda framkomliga vägen. Samtidigt inser vi att dessa kursdeltagare fyller viktiga funktioner i de kommuner där de bor och arbetar. Betydande problem av ekonomisk och produktionsmässig natur skulle därför bli resultatet i dessa kommuner om kursdeltagarna skulle tvingas lämna hemorten för att studera på annan ort.

Kommentar från Peter Lohmander: Kunskaper om hur man på ett ekonomiskt sätt hanterar skoglig verksamhet rapporteras. Bieffekter av ekonomiskt rationella beslut i skogsbruket bör kunna påräknas i hela skogssektorn, där såväl skogsindustri som virkesflöde påverkas i företrädesvis gynnsam riktning. (Ett av de femton svaren tar också upp tekniska problem samt förkunskaper. Med teknikens utveckling bör överföringsproblem snart vara historia. Det är viktigt att satsa på teknisk kompetens och flexibel support för att hjälpa enskilda kursdeltagare med olikartade tekniska frågor. En bieffekt av dessa internetsatsningar i utbildningen är givetvis att kursdeltagare även i yrkesmässiga sammahang blir redo att använda den nya kommunikationstekniken.)

Kommentar från Peter Lohmander: Kursdeltagare finns på många olika platser, vilket innebär att kostnader för resor och annat kan skilja mycket. Låt oss i dessa kalkyler tänka oss en kurs med en träff i veckan under 20 veckor. Det är ungefär så intensiv en kurs bör vara för att accepteras såsom en fempoängskurs på kvartsfart i en programnämnd vid fakulteten för skogsvetenskap vid SLU. En fempoängskurs ska normalt motsvaras av ca 50 timmars föreläsningar. De flesta studenter kan inte tillgodogöra sig mer än 2.5 timmar per tillfälle. De siffror som finns i svaren ovan blir då per kurs följande:

De som svarat med siffror har i medeltal (efter ovan gjorda bedömningar) angivit 23 556 SEK. För en kurs med 20 deltagare innebär detta att kursdeltagarna vinner 20*23 556 SEK = 471 120 SEK om de får delta i kursen via internet på kvällstid istället för att åka till universitetet på annan ort och delta där. Även om vi därför inte alls beaktar de vinster som lokalt näringsliv i olika kommuner gör p.g.a. att kursdeltagare kan arbeta (dagtid) och bo där och inte heller beaktar de miljövinster som görs p.g.a. minskat resande, slitage på vägarna, utsläpp av avgaser, trafikskador med mera, så är ändå en fempoängs distanskurs mycket lönsammare för samhället än en motsvarande kurs som ges vid ett vanligt universitet! Givetvis kan det hända att datorserver och support kostar en del. Kvalificerad drift kan kosta några tiotusentals SEK per termin och kurs.

Om en distanskurs av denna typ har 42-43 deltagare så blir kursdeltagarnas vinst (i jämförelse med om kursen gavs på vanligt sätt vid universitet och de ändå skulle följa kursen) EN MILJON SEK! Kostnaden för dator- drift och support är i denna jämförelse helt marginell. Notera att vi i denna kalkyl inte ens har försökt att inkludera värdet av miljövinster, vinster i trafiken, det generella värdet av utbildning, de regionalekonomiska fördelningseffekterna och värdet av att behålla kompetent arbetskraft i arbete i kommunerna. Naturligtvis måste man betänka att vissa kursdeltagare kanske inte alls skulle studera om de tvingades åka till andra platser för att följa kurserna. En fullständig kalkyl av värdet av distansutbildning kräver därför fler beräkningar än dem vi just genomfört. De genomförda beräkningarna visar dock några faktorer och siffror av betydelse för den som vill få en uppfattning om de ekonomiska effekternas storleksordningar.

Om Du har arbete där Du bor: Skulle Du då ha kunnat kombinera arbetet med studierna? _______ Ja. Nej. Inte mot er med närvaro - distans Ja. Det hade varit svårt. Kanske, om jag väljer en timanställning istället. Kanske. Kommentar från Peter Lohmander: Svaren visar tydligt att distansutbildning i de flesta fall är den enda möjligheten för den som vill fortsätta ett yrkesarbete på hemorten.

Om Du har familj eller motsvarande: Skulle kursen då ha varit möjlig att delta i med hänsyn till detta? Nej! Ja. Nej. Jag hade nog valt att avstå från kursen. Nej. Jag har en 11-åring hemma. _____ ja, det beror på hur många träffar man har. Kommentar från Peter Lohmander: Distansutbildning är även nödvändig av familjeskäl i väldigt många fall.

Kommentar från Peter Lohmander: Anser Du att det är viktigt att universitet och högskolor satsar på internetbaserade distansutbildningar i framtiden? Ja, ger personer bosatta ute i landet möjlighet till kompetensutveckling. Ja, absolut. Ja. Ja - annars kommer vi inte kunna vara med och konkurrera. Dessutom vill vi att landsbygden ska leva kvar. Ja! Det gör högskoleutbildning tillgänglig för de som inte kan (eller vågar) satsa på en traditionell utb.. Ja, mycket bra alternativ att kunna bedriva annan verksamhet samtidigt som studierna. Ja, oerhört viktigt. Det öppnar många dörrar och avståndet är helt oviktigt. Suveränt för oss med arbete och familj. Ja, för mig är det enda möjligheten. Ja! Jag skulle dock önska ett mer flexibelt upplägg, t.ex. föreläsningar (dina är mycket bra!) via videokonf. Med möjlighet att spela in dess och laborationer m.h.a. Marratech t.ex var 3:e vecka. Ja, men det är roligare att träffa deltagare o. lärare i verkliga livet. För många människor boende i glesbygd är detta en förutsättning för studier. Absolut. Väldigt viktigt för oss i inlandet. Kommentar från Peter Lohmander: Samtliga kursdeltagare anser att det är viktigt eller mycket viktigt och avgörande att universitet och högskolor satsar på internetbaserade distansutbildningar!

3. SWOT analys

SWOT Gällande: Distansutbildning med moderna konferensprogram via internet Styrka (Strength) Svaghet (Weakness) Möjligheter (Options or opportunities) Hot (Threats)

Styrka Studenter kan vara förvärvsarbetande i viss kommun, ha anhöriga och familjer på viss plats, ha fast bostad eller av andra skäl vara låsta till en speciell plats, i vilken kommun eller i vilket land som helst och samtidigt delta i vilken kurs som helst. Ekonomiska samhällsonsekvenser: Stora vinster i näringsliv och kommuner av att kompetent personal ej behöver lämna arbete och kommun i samband med studier, kanske på kvartsfart på kvällstid, via internet. Ekonomisk individkonsekvens: Stora vinster för den enskilde studenten av att slippa resa, slippa dubbelt boende, kunna bo kvar på orten, fortsätta förvärvsarbete. Personliga individuella konsekvenser: Det kan vara mycket värdefullt för den enskilde kursdeltagaren att kunna behålla sociala kontakter där man bor, slippa splittra familjer, medverka i vård av behövande anhöriga med mera. Det har dessutom ett betydande värde för många att fritt kunna välja bostadsort med hänsyn även till boendekostnader, möjligheter till jakt och fiske och många andra individuella preferenser. Ekonomisk utbildningskonsekvens: En kurs kan få mycket stora deltagarantal eftersom små studentgrupper på många olika platser sammantaget ger ett stort studentantal. Detta leder för utbildningen som helhet till betydande skalfördelar.

Svaghet Kostnader p.g.a. internetserver, programvara, drift och underhåll. (Å andra sidan kan man slippa kostnader för lektionssalar, resor med mera.) Tidskostnader för lärare i samband med egen utbildning gällande de nya metoderna. Ekonomisk konsekvens för enskild institution: Den enskilda institutionen som skaffar distanskapacitet (server, drift m.m.) kan upptäcka att kostnaderna ökar (om än marginellt) utan att intäkterna från undervisningen ökar. Detta beror på att universitet, fakulteter och institutioner totalt sett redan har utnyttjat den samlade ekonomiska ersättningen till enhetens utbildning. Den enskilda institutionen får därför inte mer intäkter, endast mer kostnader. Därför stoppas utvecklingen trots att den är lönsam för näringsliv, kommuner och individer. Den enskilda institutionens gör en ekonomisk förlust p.g.a. den nya metodiken, oavsett hur lönsam denna är för samhälle, individer och företag!!!

Möjligheter Sveriges universitet kan expandera denna undervisningsform hur mycket som helst. Hur flexibla kurser som helst kan ges på vilka platser som helst. Landets mest kompetenta lärare och forskare kan medverka i dessa kurser, var som helst, praktiskt taget när som helst.

Hot Det nuvarande resurstilldelnings- systemet omöjliggör en för landet rationell utveckling. På de flesta håll är det ekonomiska läget vid institutionerna mycket ansträngt. Det finns inga ekonomiska marginaler. Endast ett fåtal personer får sina lönekostnader täckta av institutionsanslag. Övrig personal bekostas via tillfälliga projektmedel. Det går inte heller att få mer pengar genom att undervisa fler studenter eftersom den totala ersättningen är begränsad. Därför finns det inga möjligheter för enskilda institutioner att skaffa distansutbildnings- kapacitet. Kommuner, företag och studenter vinner mycket på att studier kan bedrivas var som helst. Om inte smärre delar av dessa vinster på ett eller annat sätt finansierar expansionen av distansutbildnings- kapaciteten så blir konsekvensen att den totalt sett mycket lönsamma utvecklingen inte kommer till stånd.

Hur kan Sverige få utomordentlig utbildningskvalitet var som helst och när som helst till lägsta kostnad för samhället? Ta bort friktionerna i de ekonomiska ersättningarna till utbildningen. Låt ej de interna resurslåsningarna inom och mellan universitet, fakulteter, institutioner, kommuner, näringsliv och enskilda studenter göra det till en förlust att modernisera och sprida utbildningarna trots att det totalt sett är lönsamt! Det kan låta som en enkel sak att minska friktionerna. Det krävs dock en högst rejäl organisatorisk insats. Den som ska göra detta måste ta ett helhetsgrepp på hela systemet. Detta inkluderar flera departement och många olika intressenter. Den som tar tag i denna fråga kan emellertid nå enastående resultat.

Modern internetbaserad distansutbildning, med whiteboard och headsets, webkamera och allt: Sverige har inte råd att låta bekvämlighet och byråkratiska hinder stoppa en reform inom utbildningsväsendet som ger ökad kvalitet, är lönsam för samhället och ger studenter, företag och kommuner ökade möjligheter!

Figur 1. För en enskild institution kan det vara en ren förlustaffär att öka distanskapaciteten och satsa på mer kvalificerade lärare med mera eftersom institutionens kostnader ökar och intäkterna inte påverkas. Systemet premierar den som satsar minimalt!

Figur 2. Alla de vinster som enskilda studenter, företag och kommuner gör på olika sätt via distansutbildning är avsevärda. Det är viktigt att den totala lönsamheten av distansutbildning får avgöra vilka metoder som användes. Partiella kalkyler inom enskilda institutioner grundade på mer eller mindre fasta ersättningar leder till att endast interna kostnader beaktas. Då framstår kurser med lägsta möjliga ambitionsnivå som lönsammast. Detta ger ej optimala resultat för samhället. De ekonomiska ersättningarna till institutionerna måste premiera lösningar som är optimala för samhället. Det måste löna sig att göra sitt bästa!