Hjärtliga hälsningar från SILVERDALEN, Lutherska kapellet ANKARSRUM, Kommunalhuset 1 okt: Tuvalus nationaldag. 12 000 SÖDERÅKRA, Sparbanken TOTEBO, egnahem KALMAR LÄNS ALLA TÄTORTER

Kunde varit ett eget land… tätort Kunde varit ett eget land… tätort. ”Nybro stad är en välkomnande småstad” STAD –I likhet med många andra städer. Tycker att det säger mer om vad orten är och har. Vår historia formar vår syn på vad vi är idag. Vi har svårt att släppa de gamla begreppen. Om Nybro tätort – sett till antal invånare - skulle kunna vara ett eget land …

Wiki: Chris73 Så inrymmer världens största stad Stortokyo, 35-42 miljoner invånare, 4 gånger Sveriges befolkning. Och det jag vill säga på detta lite förvirrade sätt är (förutom att vi kan vara glad at vi inte bor i Stortokyo) * i ett större perspektiv är alla orter i Kalmar län är små – mycket av det vi säger här idag giltigt för alla våra orter * Begreppet TÄTORT –värdelöst för andra än scb:s statistiker. Minst 200 invånare och högst 200 meter mellan husen. Uppåt finns det ingen gräns, inga nyanser i begreppet: Stortokyo är en tätort… 東京へようこそ

VÄLKOMMEN TILL MISTERHULTS TÄTORT! Misterhult 203 invånare

VÄLKOMMEN TILL RUMSKULLA SMÅORT! Nedåt finns en absolut gräns. Rumskulla 198 invånare. En familj. Tips: anlägger en gräsmatta mot närmsta permanent bebodda torp. Händer hela tiden att större tätorter införlivar mindre på det sättet. Om vi ändå tittar länets tätortsbestånd som det såg ut 2010 fanns det 90 tätorter.

- Kalmar läns 6:e största tätort LINDSDAL En av dem är Lindsdal som med sina 5 500 invånare är länets 6:e största tätort. Ändå tycker vi inte att det är någon riktig ”ort”. ”Jag är från Kalmar” – inte Lindsdal. Ung 10 stycken är förorter, bostadsområden på pendlingsavstånd till en större ort, uppbyggda under en kort period. Återstår 80 orter. - Kalmar läns 6:e största tätort

Foto: Lst H, Leif Gustavsson Hälsningar från Foto: Lst H, Leif Gustavsson Av dem är nästan hälften kyrkbyar (ca 35 st). LJUNGBYHOLM 1 600 invånare. Ligger på samma avstånd från Kalmar som Lindsdal, men är betydligt mindre. Det här är en riktig ort: kyrka, kyrkskola, kommunhus , järnvägsstation. Så ser alltså de flesta av länets orter ut. Kombinationen kyrkby + järnväg = 25 orter. Återstår 45. LJUNGBYHOLM

Foto: Lst H, Leif Gustavsson Edsbruk Näst vanligast Bruksorter/industriorter - 20 st – nästan alla har fått sin lokalisering av ett vattenfall. En del av dem har anor till 1600-talet, andra i slutet av 1800-talet. Drygt hälften av dem har haft järnväg. Återstår 25

MÖRBYLÅNGA by night Hamnlägen – 15 orter. Västervik och Kalmar försvar… men i övrigt handlar det om utskeppningshamnar, skeppsfart, skeppsbyggeri. Ungefär hälften haft järnväg. Återstår 10 MÖRBYLÅNGA by night

En blandad grupp – flertalet ”järnvägsorter”, ”stationsorter” En blandad grupp – flertalet ”järnvägsorter”, ”stationsorter”. De flesta haft något innan – ett vägskäl, någon affär, ett par hantverkare, gästgiveri… Med städerna som undantag så är det först med industrialismen som de blev tätorter. Det sena 1800-talets och framförallt 1900-talet miljöer. Det var industrialismen som byggde dem. I likhet med Ruda så var det inte mycket bevänt med de här platserna innan järnvägen kom. Totalt har närmare 60 av de 80 orterna haft jvg. Ruda: I mitten av 1800-talet fanns vid Kroken 15 små stugor där 40 människor bodde, som livnärde sig som hantverkare och torpare. Järnvägen 1897. RUDA

Åk inte VERKEBÄCK förbi! Möjligen frånsett bruksorterna, så har alla orterna uppstått ur vårt behov att kommunicera – att nå varandra och utbyta information, tjänster och/eller varor. Det gäller de äldre kyrkplatserna, hamnarna, vägskälen - ofta förstärkt av det nya kommunikationsmedlet järnvägen. Men med industrialismen kom också bilismen – och till viss del kan vi skylla bilismen för att den utarmat våra orter, men det är samtidigt bilismen som möjliggör för oss att bo där idag. Vår egen tids nya kommunikationskanal - Internet - ger oss inte bara ett vidare socialt liv, utan nya förutsättningar att driva verksamheter i våra orter. Marknadsföra dem (som besöksmål, bostadsorter och för verksamhetsetablering). Och då gör vi som Nybro – vi profilerar oss genom vår historia – för vi är inte bara ”tätorter”, vi är inte bara ”förorter”/”sovstäder” – vi är riktiga samhällen. Och vår kulturmiljö är själva kvittot på detta! (Orden kommunikation och kommun, eng. community, kommer ju alla ur ”communis”, gemensam.)

Från bilfönstret är kanske alla hålor grå och likadana. Men när man kör genom Ålem så räcker det att med att vända på nacken för att se något annat:

Den småskaliga men prydligt representativa miljön vid järnvägsstationen i Ålem. Med Ålems sparbank, ännu aktiv, järnvägsstationen som tågen numer passerar men som inrymmer andra verksamheter, och järnvägshotellet som är bostad. Alla uppbyggda i ett sammanhang 1897-98. Den här miljön är ju inte bara vacker den ger karaktär och historia till orten– snacka om kulturarv! Den är en kvalitet för dem som bor och verkar i Ålem. Den är intressant för dem som besöker (eller för all del passerar) orten.

Och kommer du till Målilla krävs det att du svänger in på en sidogata för att upptäcka Målilla Mekaniska Verkstad, ursprungligen kasernbyggnad vid Hultsfreds slätt, men flyttad till Målilla då exercisplatsen flyttades till Eksjö år 1919 där den uppsattes av fabrikör Alm som mek verkst. En hel miljö med många byggnader, bevarade inredningar, inventarier och arkiv. En gång en viktig motor i samhällets liv – idag en sevärdhet!

Och i Fliseryd måste du nog ha en exakt vägbeskrivning för att hitta till det lilla färgeriet med tillhörande bostadsdel, från 1860-talet. En tidigindustriell, småskalig anläggning av den typ som var så vanlig, inte minst utmed Emå-kvillen där den ligger, men som idag är så ovanliga. Och Sam och Marianne som just börjat jobba med att renovera byggnaden gör det kanske främst för att de verkligen gillar den och vill att den ska finnas kvar, men de har också tankar om att utveckla en verksamhet där. Samtidigt gör de en tjänst för många andra människor – både i vår egen samtid och åt framtiden. De vårdar Fliseryds kulturarv

Från alla oss som förvaltar kulturarvet… Så från Håkan Wendegren som håller liv i järnvägshotellet i Fliseryd, från Sam och Marianne som nu rustar färgeriet i Fliseryd, från hembygdsfolket i Målilla som varje sommar renoverar den mekaniska verkstaden med hjälp av tillresta byggnadsvårdare Från oss alla som på något sätt arbetar med att förvalta kulturarvet - och med en tro på att alla orter, oavsett de är små länder, tätorter, kyrkbyar eller bruksorter ska få behålla sin särprägel… … med en tro på alla orters särart…

Grattis Tuvalu! Säger vi Grattis Tuvalu!