Resultat från en nationell undersökning, Riksmaten vuxna

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Livsmedelsverket om fisk och hälsa
Advertisements

Matsedelsplanering samt
Tips när du planerar måltider
Hur mycket äter vi? Bara vart femte barn får i sig så mycket frukt och grönt som kroppen behöver för att må bra. Vi borde äta dubbelt så mycket jämfört.
Sammanfattning av vårdprogrammet Fetma hos vuxna
Vitamin D Nordiska näringsrekommendationer (NNR 12)
Hälsa ur olika perspektiv
Energigivande näringsämnen
Det svenska kulturarvet
Ät rätt För att träna lätt.
Kost Internationella Hälsokommunikatörer.
Fetter & Vatten Fett – Energigivande näringsämne.
Hockey och Kost! Hallsberg Hockey Team 96/97
DET HÄR BEHÖVER VI FÖR ATT MÅ BRA:
Hem – och konsumentkunskap Sjöfruskolan VT-12
Mat och hälsa åk 8.
Mat och hälsa åk 8.
Maten.
Folkhälsorapporten 2009 Landstingsstyrelsen 28/4 2009
Diabetes typ 2 Hur kan jag förebygga?
MATCIRKELN OCH TALLRIKSMODELLEN
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och levnadsvaneprojektet Raija Lenné Raija Lenné 2014.
kunskap och inspiration
Näring och individuella behov åk 8
Näringsämnen i kroppen
Sjuksköterskors samtal om levnadsvanor
Sammanfattning mat och hälsa
Kost & Hälsa.
För dig som har typ 2-diabetes
Näringslära Vi använder kemisk energi i bensin för att få bilarna att gå. Men här har vi inte något vanligt mått på bensinens energi utan vi brukar istället.
Mat Hur och vad ska vi äta?.
Sammanfattning mat och hälsa
Hem- och konsumentkunskap
Mat och hälsa åk 6.
Fysiskt aktiva individer löper lägre risk att drabbas av bland annat benskörhet, blodpropp, fetma och psykisk ohälsa. Källa:
matsmältningssystemet
Nya köttrekommendationer – hur påverkar de offentliga kök? Anna-Karin Quetel Nutritionist Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg.
-Betydelsen av vad du äter och när du äter
Hälsa på lika villor? Befolkningsundersökning Norrland - Norrbotten 2010 Sandberg, K
Hälsofrämjande förskola - Nora 4 mars 2011
Hur ska man planera upp sina måltider?
ENERGI.
Kost för idrottare.
Teori Träningscamp 7 maj
Fetter Energi Kroppens reservenergi Värmeisolering Stötdämpare
Sveriges matkultur.
Energigivande näringsämnen
Livsmedelskemi.
Träningslära ÅK8.
Fibrer Fibrer är kolhydrater som kroppen inte kan bryta ner. Fibrer är gjord av ett korn. Vad är fibrer? Fibrer kommer ifrån växtriket. Växtriket är.
Vegetariskt.
Näringslära Är man vad man äter?. Näringslära = Maten vi äter ska vara god samtidigt som den ska ge oss näringsämnen och den energi vi behöver för att.
Repetition av näringslära
Proteiner Fett Kolhydrater Mineralämnen Vitaminer Vatten För att din kropp ska må bra behöver den:
Att äta rätt Henrik Persson Gästriklands Idrottsförbund SISU Idrottsutbildarna.
Bra proteinkällor Ägg Kyckling Fisk Kött Keso och kesella.
KOST Varför måste vi äta och dricka? En bil behöver bränsle för att fungera. Med kroppen är det likadant, den behöver bränsle för att orka leka, springa,
Mat, måltider & hälsa Årskurs 7.
Henrik Persson Gästriklands Idrottsförbund SISU Idrottsutbildarna
Lektion 2 Orka från morgon till kväll
Matcirkeln, tallriksmodellen och näringslära
Kost En bra och balanserad kost innehåller: Kolhydrater Proteiner
Begreppsförklaring I bildspelet används begreppet ”Frukt och grönsaker” Detta begrepp inkluderar frukt, grönsaker, bär, rotfrukter och baljväxter, men.
- Personlig Tränare - Kostrådgivare - Integrativ Coach
Energi och Näringsämnen
Vitaminer.
Träff 3 Välkommen!.
Bra matvanor för den nyblivna mamman
Tipspromenad.
Jannette Grahn Vera Lisa Brunzell
Presentationens avskrift:

Resultat från en nationell undersökning, Riksmaten vuxna 2010-11 Vad äter svenskarna? Resultat från en nationell undersökning, Riksmaten vuxna 2010-11

Matvanor spelar roll Hjärt- och kärlsjukdom kan förebyggas med bra mat och inte för mycket alkohol (Ref: WHO,O’Flaherty et al 2012) Upp till 30 procent av cancerfallen skulle kunna förebyggas med bra mat, fysisk aktivitet och normal vikt (Ref :World Cancer Research Fund) Övervikt och fetma är en av de största riskfaktorerna för sjukdom och död i västvärlden (Ref: WHO) (http://www.who.int/nmh/publications/ncd_report_summary_en.pdf)

Svenskarnas vanor oroar För lite frukt och grönt För mycket socker och mättat fett För mycket salt Unga äter sämre än äldre Sämst äter unga kvinnor

Riksmaten vuxna 2010-11 Cirka 1800 kvinnor och män 18-80 år Kostregistrering 4 dagar Enkät Provtagning (blod- och urinprover)

Över hälften av männen äter inte frukt och grönsaker varje dag gram/dag Råd: Ät mycket frukt och grönt – gärna 500 gram per dag

Bara tre av tio äter fisk och skaldjur minst två gånger i veckan Fisk och skaldjur är en viktig källa till vitamin D, selen, jod, omega-3-fett , B12 gram/dag Råd: Ät fisk ofta – gärna 2-3 gånger i veckan

Nio av tio äter för lite fullkorn gram/dag Män: 90 gram Kvinnor: 70 gram Råd: Välj i första hand fullkorn när du äter bröd, flingor, gryn, pasta och ris

Sex av tio har flytande fetter i matlagningen Ökat från 23 procent  60 procent Smör i matlagning har ökat 8  17 procent Tillräckligt med fleromättat fett och omega-3 För mycket mättat fett Råd: Använd gärna flytande margarin eller olja i matlagningen

Åtta av tio äter för mycket mättat fett Energi % Högst 10 procent av energin från mättat fett

Sju av tio äter för mycket salt mg/d Rekommendation: Kv: 2300 mg /dag (6 gram salt) Män: 2800mg /dag (7 gram salt) Kvinnor: högst 6 gram salt per dag Män: högst 7 gram salt per dag

En del dricker över 4 liter läsk i veckan ml/dag

15 procent av kalorierna från söta och feta livsmedel

Varannan svensk är överviktig eller fet

De flesta får tillräckligt av vitaminer och mineraler Många unga kvinnor får inte tillräckligt av vitamin D, folat och järn Det beror på för lite riktig mat och för mycket skräpmat Bästa källan till vitaminer och mineraler är riktig mat!

Vitamin D - unga kvinnor äter mindre än äldre kvinnor µg/d Rekommendation: Upp till 60 år- 7,5 µg, 10 µg över 60 år Blodprovsanalyserna – går vidare och tittar på D-vitaminhalter i blodet, resultaten kommer senare (nästa år?) Under 60 år: 7,5 mikrogram per dag Över 60 år: 10 mikrogram per dag

Matvanorna är bättre – det finns mycket kvar att göra Unga vuxna äter sämst Lägsta intaget av frukt och grönt, fisk och skaldjur Lågt intag av fibrer och fullkorn Högt intag av söt och fet mat Svårt att få tillräckligt med vitamin D, folat och järn – speciellt bland unga kvinnor