Matematik.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
En övning i att formulera sig matematiskt
Advertisements

TRYCK Här får du lära dig: Vad menas med tryck
Talföljder formler och summor
Matematik med föräldrar
Tryck.
Lektion 1 Hur kommer det sig att man kan bestämma massan på en kork genom att släppa ner den i ett mätglas innehållande vatten?
Text och bild från wikipedia
hej och välkomna EKVATIONER Ta reda på det okända talet.
GYMNASIESÄRSKOLA GYMNASIE SÄRSKOLANS MATEMATIK NATURKUNSKAP
Algebra Kap 4 Mål: Lösa ekvationer
En övning i att formulera sig matematiskt
Vill du lära dig kort division?
Tiosystemet Vårt talsystem , Hela Decimalkomma Delar
Tal och de fyra räknesätten Lite multiplikation och mycket bråkräkning
Mål att uppnå och nationella prov för årskurs tre
Namn på siffror i ett tal
Föräldramöte
Mattebana i Holmedal.
KAP 4 - GEOMETRI.
Bråktal Av: Kawa Ali Matte och NO lärare Örtagårdskolan Vt: 10
Text och bild från wikipedia
Enheter: vikt 1 ton = 1000 kg 1 kg = 10 hg 1 hg = 100 g 1 kg = 1000 g.
Tomas Johansson, Kyrkerörsskolan, Falköping –
VAD ÄR BRÅK? täljare bråkstreck nämnare täljare = kvot nämnare.
MÄTNING Människan har alltid behövt mäta saker.
Maryam Mohammadi, Broängsskolan, Tumba –
Utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga
Beräkna en ekvation (metod 1)
Metoder för att räkna addition och subtraktion
Matematik A - Introduktion
Decimaltal Av: Kawa Ali Örtagårdskolan (Ht:2010).
Informationsmöte Furulidsskolan VÄLKOMNA! Furulidsskolan - med målet i sikte -
Statistik Tabeller och diagram.
ARITMETIK – OM TAL.
Bråk Text och bild från wikipedia. Vad är bråk 1/3 5/8 1/27 3 _
Skala ToM Anders Pallin.
OMKRETS & AREA Omkrets = b + b + h + h = 2b + 2h Area = b × h
Förstelärare i matematik - Dag berge - Jenny Nyborg - Maria Winkler - Majsan Kurtsson - Britt-Marie Månsson.
Mattelektion EPA.
Utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga
Rymdgeometri.
Geometri.
RYMDGEOMETRI KUB HUR RITAR MAN EN KUB
Kunskapscheck matte Tal.
Att räkna med bokstäver
Välkomna till kvällens föräldramöte i klass 2a.
med den kinesiska abakusen
Hur utvecklas den matematiska förmågan? AV-kurs, Stöd- och hälsoenheten Ur Manual Matematikscreening II (Adler, 2012)
Samband och förändring. Delen i procent Finns två metoder. Antingen räknar man först 1 % (genom att dividera med 100) och multiplicerar till den procenten.
Manada.se Kapitel 5 Geometri. 5.1 Omkrets och area.
Lars Madej  Vad är omkrets?  Har jordklotet en omkrets?
Vad är Statistik? Inom statistik teorin studeras -Hur vi samlar in data. -Hur data analyseras och vilka slutsatser som kan dras från data. -Hur insamlad.
Manada.se Kapitel 4 Ekvationer och formler. 4.1 Ekvationer och uttryck.
Aritmetik - tal. Delbarhet Ett tal är delbart med ett annat om kvoten blir ett heltal Alla jämna tal är delbara med 2 Alla tal var siffersumman är delbart.
GENOMGÅNG 1.3 TAL I BRÅKFORM. Delbarhetsregler Alla jämna tal är delbara med 2. t.ex. 2, 14 och 78 Att vara delbar med betyder att det går jämnt ut då.
Mitt utvecklingssamtal VT 2016 Namn:. Min trivsel Så här trivs jag på Sätunaskolan Vad är bra? Vad kan bli bättre? Hur trivs du i klassen?
Mitt utvecklingssamtal VT 2016 Namn:. Min trivsel Så här trivs jag på Sätunaskolan Vad är bra? Vad kan bli bättre? Hur trivs du i klassen?
Du ska inom arbetsområdet lära dig att Tolka och förenkla uttryck med bokstäver Lösa enkla ekvationer Upptäcka och använda mönster och samband Skriva och.
Lite matterepetition Räknesätten, bråk, förkorta, parenteser
D A C B Vems påstående stämmer? Här finns fem geometriska figurer.
X Prefix och enheter Prefix används för att beskriva storleken på en storhet. Grundenheten för vikt är ett kilogram. Grundenheten för volym är.
Enheter: längd 1 mil = 10 km 1 km = 1000 m 1 m = 10 dm 1 m = 100 cm
Y 3.3 Volym och begränsningsarea
ÄMNESHJUL MATEMATIK ÅK 3
GRNMATC - KAP 2 ATT LÖSA PROBLEM.
Produkt 12 · 35 = 420. Produkt 12 · 35 = 420 Tusentalssiffra.
Mattespanarna 4B Catha Glaas och Lisa Ek Herrängens skola
Mattespanarna 4B Catha Glaas och Lisa Ek Herrängens skola
Z 1.7 Kvadrater och kvadratrötter
Presentationens avskrift:

Matematik

Addition och subtraktion Med tiotalsövergångar i talområdet 0 – 1000. Addera och subtrahera tal med hjälp av skriftliga räknemetoder, när talen och svaren ligger inom talområdet 0-200, exempelvis algoritm och vågrät uträkning. Automatisera stora additions- och subtraktionstabellerna. Räkna i huvudet med addition och subtraktion när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0-20 samt med enkla tal inom ett utvidgat talområde. Hantera matematiska likheter inom heltalsområdet 0-20 ex. 3+­_=8-1 Använda de matematiska symbolerna. Berätta en räknehändelse utifrån ett givet uttryck inom det aktuella talområdet. Räkna i huvudet tex. 350 + 70, 715-2. Använda digitala verktyg till exempel miniräknare eller dator för att utföra beräkningar. Lösa enkla ekvationer inom talområdet 0-20 ex. 8+___=15 Förklara betydelsen av +, -, = Berätta en räknehändelse utifrån ett givet uttryck ex. 2+4. Räkna tal inom talområdet 0-10. Utan tiotalsövergångar. Automatisera lilla additions- och subtraktionstabellerna. Automatisera tiokompisar och tvillingar/dubblor i talområdet 0-20. Berätta en räknehändelse utifrån ett givet uttryck inom det aktuella talområdet. Förstå innebörden och sambandet mellan addition och subtraktion. Addition och subtraktion År 4 Med tiotalsövergångar inom talområdet 0 - 10 000 Berätta en räknehändelse utifrån ett givet uttryck inom det aktuella talområdet. År 5 Behärska addition och subtraktion med decimaltal. Berätta en räknehändelse utifrån ett givet uttryck inom det aktuella talområdet. År 6 Förståelse av ekvationer med naturliga tal. Berätta en räknehändelse utifrån ett givet uttryck inom det aktuella talområdet.

Multiplikation År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 År 6 Automatisera tabellerna 1 – 5 och 10. Hantera matematiska likheter inom heltalsområdet 0-20 ex. 4*3=_+4 Berätta en räknehändelse utifrån ett givet uttryck inom det aktuella talområdet. Räkna i huvudet med multiplikation när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0-50 samt med enkla tal inom ett utvidgat talområde. Använda digitala verktyg till exempel miniräknare eller dator för att utföra beräkningar. Hoppa 10- hopp upp till 100 Förstå innebörden, sambandet mellan addition och multiplikation. Hoppa 5-hopp upp till 100 Hoppa 2-hopp upp till 100 År 4 Automatisera tabellerna 1 – 10 Räkna ut med ensiffrig faktor  100 med hjälp av skriftlig huvudräkning och algoritmer. Berätta en räknehändelse utifrån ett givet uttryck inom det aktuella talområdet. År 5 Multiplikation Räkna ut med ensiffrig faktor  Räkna ut med ensiffrig faktor + nollor   Använda sig av miniräknaren som hjälpmedel för att räkna naturliga tal. Berätta en räknehändelse utifrån ett givet uttryck inom det aktuella talområdet. År 6 Räkna ut med ensiffrig faktor och decimaltal  Känna till multiplikation med tvåsiffrig faktor. Berätta en räknehändelse utifrån ett givet uttryck inom det aktuella talområdet.

Strecket dvs. divisionssymbolen är bordet.) Förstå sambandet mellan multiplikation och division exempelvis 6/3=2, 2*3=6 Kort division, utifrån tabellerna 1-5,10. Använda de matematiska symbolerna. Räkna i huvudet tex. 800/2. Använda digitala verktyg till exempel miniräknare eller dator för att utföra beräkningar. Räkna i huvudet med division när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0-20. Förstå innebörden med hjälp av konkret material Konkret förståelse för divisionsbegreppet. Dela i lika delar och visa hur man skriver. ( 10 äpplen ligger på ett bord, två barn sitter under bordet. De ska dela lika på äpplena. Illustrera med tio ritade äpplen = två ritade barn. Strecket dvs. divisionssymbolen är bordet.) Division År 4 Kort division där varje talsort går jämt upp med nämnaren År 5 År 6 Kort division med rest. Division med 10, 100, 1000,... Kort division med decimaltal Division med 40, 600, …..

Bråk och procent År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 År 6 Ta ½, 1/3 och ¼ av tal med hjälp av plockmaterial. Känna till hur det skrivs matematiskt. Dela upp helheter i olika antal delar samt kunna beskriva, jämföra och namnge delarna som enkla bråk. Känna till begreppen hel, halv och fjärdedel År 4 Illustrera/visa t.ex. 3/8, 1/7 o.s.v. Läsa ut ett bråk och kunna skriva det med siffror/bokstäver Ta ½  1/10 av heltal År 5 Bråk och procent År 6 Ta 2/3, 5/8 o.s.v. av tal. Förstå samband mellan bråk och procent. ½ = 50%, ¼ = 25% Ta enkla procent av heltal. T.ex. 25% och 50% Förstå och omvandla bråk  procent  decimalform t.ex. 1/10 = 10% 25% = ¼ Omvandla bråktal till blandad form ex. 14/4 = 3 hela 2/4 = 3 hela 1/2 Beräkna t.ex. 25% av 840 10% av 700 8% av 1200 Jämföra storleken på bråk som 1/3 och 3/8, ½ och 3/8.

Mått, mätning och enheter Längd Begreppen lång, längre, längst Kort, kortare, kortast Bred…….. Hög……….. Låg…….. Längd Uppskatta och mäta i cm och m . Hur många cm är det? Hur många m är det? Längd Uppskatta och mäta i mm, cm, dm och m. Jämföra längd exempelvis genom att lägga föremål bredvid varandra. Vikt Ha förståelse för hur tungt 1 kg, 1 hg, 1 gram är. Använda en enkel våg och läsa av vikten i g, hg, kg. Vikt Uppskatta och mäta i g, hg, kg. Jämföra massa exempelvis med balansvåg och avgöra vilket föremål som är tyngst/lättast. Vikt Begreppen tung, tyngre, tyngst lätt, lättare, lättast Känna till balansvåg. Mått, mätning och enheter Volym Ha förståelse för hur mycket 1 liter, 1 dl är. Volym Uppskatta och mäta cl, dl och lJämföra volym genom att laborera med vätska i olika kärl. Volym Jämföra mycket och lite, stora och små mängder. Förståelse för begreppen mycket, mer, mest och litet, mindre, minst. Tid Klockan kvart i och kvart över Alla månader och årstider Jämföra tidsbegrepp från sekund t.o.m år (tidsuppfattning) Tid Förstå den analoga klockan Tid Klockans hel och halvtimme. Jämföra en minut och en timme (tidsuppfattning)Namnen på veckodagarna

Mått, mätning och enheter Längd Omvandla 10 mm=1 cm, 10 cm =1dm osv Mäta i blandade enheter* Längd Omvandla enkla decimaltal och bråktal Längd Omvandla decimaltal och bråktal Vikt Omvandla g-kg, g-hg i heltal Vikt Omvandla enkla decimaltal och bråktal Vikt Omvandla decimaltal och bråktal Mått, mätning och enheter Volym Omvandla från ml t.o.m. l i heltal Volym Omvandla enkla decimaltal och bråktal Volym Omvandla decimaltal och bråktal Tid Tolka enkla tidtabeller Digitala klockan Enkla (jämna) tidsberäkningar Tid Tolka tidtabeller Förstå tidsberäkningar

Rumsuppfattning, geometri och mönster Namnen på de enklaste geometriska figurerna: kvadrat, rektangel, cirkel och triangel. Se och göra mönster. Begreppen höger och vänster. Beskriva de enklaste formernas utseende. Förstå begreppet omkrets. Räkna ut omkrets på kvadrat, rektangel och triangel. Känna till de tredimensionella formerna, rätblock, kub, klot, cylinder och pyramid Beskriva föremåls placering i rummet med hjälp av lägesbestämningar tex. ovanför och under, höger och vänster. Beskriva och fortsätta mönster i olika talföljder och geometriska mönster. Kunna jämföra areor, tex. med hjälp av rutor, händer och kunna jämföra ytornas storlek med varandra. Rumsuppfattning, geometri och mönster År 4 Förstå begreppen area/yta och diagonal Räkna ut area med begrepp/enhet som t.ex. rutor, plattor m.m. Begrepp som vinkel (spetsig, rät, trubbig) År 5 Räkna ut area År 6 Känna igen, jämföra, beskriva och namnge två- och tredimensionella geometriska figurer kvadrat/ kub, rektangel/rätblock, cirkel/klot, triangel/pyramid, cylinder.

Statistik Skala År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 År 6 Skala Statistik Skala Avbilda en form i naturlig storlek. Statistik Läsa av resultat i ett känt diagram Skala Förstora mönster eller form 3 gånger så stor. Statistik Göra en egen undersökning med tabelloch göra ett stapeldiagram i en mall. Tolka enkla tabeller och stapeldiagram. Skala Förstora mönster eller form dubbelt så stor. Statistik Läsa av stapeldiagram själv på cm –rutat papper. Statistik Skala År 4 År 5 Skala Förstå vad som menas med skala: förstora och förminska År 6 Skala Förstå och använda skala; förstorning och förminskning Skala Fördjupad förståelse och färdighet i användandet av skala; förstorning och förminskning Statistik Göra en egen undersökning och redovisa i ett stapeldiagram Läsa av ett linjediagram Läsa av och förstå enkla busstidtabeller, prislistor och termometern Statistik Förstå medelvärde Avläsa cirkeldiagram Statistik Förståelse för median och typvärde

Taluppfattning År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 År 6 Förståelse för sambandet antal och siffersymbol 0-20. Ramsräkna till 100 Räkna baklänges från 10 – 0 Talet före och talet efter. Veta hur många/mycket 100 är. Veta hur tal är uppbyggda med talsorter. Talsorterna ental, tiotal och hundratal. Jämföra och storleksordna tal inom talområdet 0-100. Veta olika talföljder inom talområdet 0-100. Talet före och talet efter. Läsa och skriva tal samt ange siffrors värde i talen inom heltalsområdet 0-1000 Hur tal är uppbyggda med talsorter. Förståelse förtalsorterna ental, tiotal, hundratal och tusental. Jämföra och storleksordna tal inom talområdet 0-1000. Förståelse för olika talföljder inom talområdet 0-1000, ex. 3,6,9…370, 390,410… Talet före och talet efter. Taluppfattning År 4 Läsa och skriva tal inom talområdet 0-10000. Förstå vårt talsystem. Läsa av och sätta ut tal på en tallinje inom talområdet 0-10000. Avgöra om ett tal är jämnt eller udda. Talet före och talet efter. År 5 Läsa och skriva tal inom talområdet 0-1000 000. Förstå vårt talsystem. Läsa av och sätta ut tal på en tallinje inom talområdet 0-1000 000. Kunna avgöra om ett tal är jämnt eller udda. Kunna talet före och talet efter. Kunna läsa och skriva tal inom talområdet 0-1000 000. År 6 Förstå varför vi använder decimaler. Storleksordna decimaltal. Förstå betydelsen av orden deci, centi, milli. Räkna med decimaltal. Förståelse för talet före och talet efter.