Gamla människor bryter så många ben för att de snubblar på mattor och kanter och på hinkar. En tant som kan vara någon annan än min mormor bröt först ena.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Hälsolyftet och LSH-studien
Advertisements

Folkhälsan i Sverige: Årsrapport 2012
Människorna i världen Var bor det flest människor?
Äldre i välfärden.
Grafer Riks-Stroke årsrapport
Varför är inte multisjuka äldre välkomna på sjukhus?
Intensivvård och äldre
En sammanfattning på saker som man inte får glömma till provet
Mårten Lagergren Gysinge 5 oktober 2011
Psykologisk utredning
Malmö stads riktlinjer för det politiska samarbetet under mandatperioden 2007 – (budget 2008) Fler hyresrätter skall byggas och hyresrätten skall.
För drygt 30 år sedan - i mitten av 70-talet - kostade sjukvården i USA och Sverige mest i världen som andel av BNP - ca 9 %.
Demografikonsulten 2005 Den demografiska utvecklingen i Norrtälje med utblick mot 2020 Demografikonsulten Åke Nilsson Edsvägen 2C Upplands.
Föreläsning nr 2 röd kurs
Att bygga hållbara städer helhetssyn på miljö & hälsa i stadsbyggandet Lars Nyberg Länsstyrelsen i Stockholms Län Att bygga hållbara städer MEX-dggar.
Gynekologisk Tumörkirurgi
Mp3 lyssningsvanor hos unga är både ett nöje och en riskfaktor
Vad vet du om världen? Källa ”Blir världen bättre?”, Staffan Landin.
Tre attitydkomponenter som påverkar våra bilder av äldre
Temadag om sexuell hälsa 13/ Del 4
Mava-projektet Ann-Sofi Medin och Christer Andersson – Göteborg Stad
Från traditionell vårdbyggnad till integrerade vårdformer
Levnadsvillkor och resursfördelning
World Cancer Day 2009.
Projektföljeforskning
Vuxna NLL, Sekretariatet/K Sandberg Valdeltagande till kommunfullmäktige åren 2006 och Norrbottens kommuner. Procent.
Ett tema om befolkningen i världen
Differ Transformation Park KB © 2010 YouGov 1 SE PR-undersökning SIS PR Undersökning SIS Differ September 2010 Stockholm september 2010.
Nedre UVI inom slutenvården
Vara vård värd Överblick över svensk ätstörningsvård utifrån Riksät.
Kapitel 4 November 2008/Leif Carlsson Om Dina levnadsvanor Liv & hälsa i Örebro län år 2000, 2004 och 2008 Liv & hälsa 2008 Liv & hälsa 2000, 2004 och.
Kapitel 4 Liv & hälsa i Örebro län år 2008 November 2008/Leif Carlsson Om Dina levnadsvanor Liv & hälsa en undersökning om hälsa, levnadsvanor och.
Personalstaben Landstinget i Värmland. Framtiden Hög medelålder Ökat behov av geriatrisk och psykiatrisk vård Nya sjukdomspanorama Rekrytera pga. generationsväxling.
Fruktsamhet och mortalitet, uppdelat på födelseländer och
Punktprevalensmätning av trycksår 2011, v.40 Resultat från landstingen
Akutflöden VGR Område uppföljning och analys Catarina Karlberg
Den ljusnande framtid är vård
SWEPOS Kundnöjdhetsundersökning Undersökningen Webenkät under 3 veckor i september 2012 Bruttourval ca huvudutskick och 2 påminnelser Triss-lott.
KASAM-13, medelvärden, årskurs 9, 1999
BEFOLKNING Johannes Olsson, Annan, Övriga skolor –
(2) Avvikelse från std. kostnad (5) Andel inv 65+ med insats (4) Andel 80+ i befolkningen (1) Kronor/ invånare (65+) (3) Kronor/ brukare (6) Ytterfall.
Social hållbarhet -processägarskapet
Hittarps IK Kartläggningspresentation år 3.
Arbetspensionssystemet i bilder Bildserie med centrala uppgifter om arbetspensionssystemet och dess funktion
Hjärta och kärl Vad blir konsekvenserna av hur vi har det?
TÄNK PÅ ETT HELTAL MELLAN 1-50
Resursfördelning
Cannabiskonferens i Säffle 6 maj 2013 MAUDE JOHANSSON
Har vi råd med välfärden
Inre styrka som en hälsoresurs bland äldre
Ett Genombrottsprojekt i Göteborgs Stad för att förebygga fallskador inom äldreomsorgen 2003 – 2004 Fallskärmen.
Novus Unga om vården Vårdförbundet Lina Lidell 1718.
Resultat för Mål och mått våren 2014 Det goda livet för sjuka äldre i Skaraborg 2014.
Kommunstyrelsen noterar informationen till protokollet.
När min dotter Christina föddes år 1971 fanns det 24 personer i yrkesverksam ålder per 80-åring och äldre. 1.
Demografiska mått: Ställer antalet observerade händelser under en tidsperiod i relation till en riskpopulation, vanligen medelfolkmängden = medeltalet.
Nationella riktlinjer för demenssjukdom
“Bättre vård med facebook” Katrin Moeschlin Charlotta Wolgast Wallman Nov 2011.
Förslag till resultatmål från och med Den sårbara familjen -Andelen som är behöriga att söka till gymnasieutbildning efter avslutad årskurs 9, ska.
Fallskadeprojektet ”I Nacka står vi stadigt!”
Mor-barn transmission av HIV Ann-Britt Bohlin. Mor-barn transmission av HIV Smittöverföring in utero, under förlossning och via amning Utan förebyggande.
Vård, forskning, utbildning för äldres hälsa
Smittspårarutbildning
Start.
Hälsa på lika villor? Befolkningsundersökning Norrland - Norrbotten 2010 Sandberg, K
Demografikonsulten 2005 SCB:s befolkningsprognos Antagande om –Dödlighet –Fruktsamhet –Migration Resultat av Demografikonsulten Åke Nilsson.
Generationsdubbel Inomhus januari 2010 Grupp A X X X 1 32 Jungqvist/Mannerfelt Westerberg Fabricius Jungqvist/Mannerfelt Westerberg Fabricius.
Landstinget i Kalmar län Demensprogrammet, Jan Strömqvist Riktlinjer för demensutredning inom primärvården i Kalmar län Stockholm,
Föreläsning 1 Procent Matematik. Olika sätt att tänka 5 % av 900? 900/100 = 9 5 ∙ 9 = 45 5% av % = 90 5% = 45.
Övergripande ……………………………………….. Medvetande Orientering
Presentationens avskrift:

Gamla människor bryter så många ben för att de snubblar på mattor och kanter och på hinkar. En tant som kan vara någon annan än min mormor bröt först ena bakbenet och när hon blev bra bröt hon frambenet. Roberto, 6 år Vårdalinstitutets Användarkonferens Göteborg 25 april 2003

Anpassad vård och boende miljö – en viktig omvårdnadsåtgärd inom demensvården Helle Wijk Sahlgrenska Universitetssjukhuset Geriatrik Sahlgrenska Institutionen för omvårdnad Sahlgrenska Akademin Göteborgs Universitet Vårdalinstitutets Användarkonferens Göteborg 25 april 2003

Hälsa Individ Miljö Omvårdnad Centrala begrepp inom omvårdnad Vårdalinstitutets Användarkonferens Göteborg 25 april 2003

Patient Empowerment Vårdalinstitutets Användarkonferens Göteborg 25 april 2003

Vårdalinstitutets Användarkonferens Göteborg 25 april 2003

Man förstår att man är gammal när man inte orkar gå dit man ska. Victor, 7 år Vårdalinstitutets Användarkonferens Göteborg 25 april 2003

En åldrande befolkning Fram till år 2025 Förväntad ökning av gruppen 75-84 år med 45% 85 år och äldre 42% Landstingsförbundet 2000 Vårdalinstitutets Användarkonferens Göteborg 25 april 2003

En åldrande befolkning Förväntade medellivslängden vid födelsen har ökat med mer än 40 år de senaste två seklen. 1995 var den beräknade återstående livslängden vid 65 års ålder 16 år för män och 20 år för kvinnor SCB 1999 Vårdalinstitutets Användarkonferens Göteborg 25 april 2003

En åldrande befolkning 2000 130 000 demenssjuka 2010 150 000 demenssjuka 2050 240 000 demenssjuka Kostnader 2000 38.4 miljarder 2010 40-44 miljarder Wimo et al. 2000 Vårdalinstitutets Användarkonferens Göteborg 25 april 2003

Behandling Symtomatisk Stabiliserande Ej botande Vårdalinstitutets Användarkonferens Göteborg 25 april 2003

En mormor har väldigt ofta damm på hjärnan och så får hon väldigt lätt skräp i ögat. Mona, 6 år Vårdalinstitutets Användarkonferens Göteborg 25 april 2003

MCI Demens Normalt åldrande Vårdalinstitutets Användarkonferens Göteborg 25 april 2003

Vårdalinstitutets Användarkonferens Göteborg 25 april 2003

B = f (P , E) Vårdalinstitutets Användarkonferens Göteborg 25 april 2003

Förväntade nedsättningar Specifika (AD) * Visuo spatial perception * Agnosi * Anomi * Minnesfunktion * Uppmärksamhet Generella * Synfunktion * Psykomotorisk snabbhet * Inlärningsförmåga Vårdalinstitutets Användarkonferens Göteborg 25 april 2003

Äldreomsorg är att dela sina sorger med de äldre Anton, 7 år Vårdalinstitutets Användarkonferens Göteborg 25 april 2003

Vad ? Diskriminering Namngivning Rangordning Färgkoder Vårdalinstitutets Användarkonferens Göteborg 25 april 2003

Vem ? 80-åringar n=189 95-åringar n=84 Alzheimer patienter (80 år medel SD 4. 9) n=50 Skillnad mellan grupperna avseende Synfunktion 80 vs 95/AD p< 0.001 95 vs AD NS Kognitiv funktion 80 vs 95 vs AD p< 0.001 Vårdalinstitutets Användarkonferens Göteborg 25 april 2003

Diskriminering mellan färgskillnader Hur ? Diskriminering mellan färgskillnader Reliabilitet: Överrenstämmelse 86.3 %, Kappa .225 p<0.01 Vårdalinstitutets Användarkonferens Göteborg 25 april 2003

Färgdiskriminering Ljushetsskillnader avgörande Röda och gula nyanser lättare att urskilja Synfunktionen större betydelse än kognition Vårdalinstitutets Användarkonferens Göteborg 25 april 2003

Vårdalinstitutets Användarkonferens Göteborg 25 april 2003

Vårdalinstitutets Användarkonferens Göteborg 25 april 2003

Vårdalinstitutets Användarkonferens Göteborg 25 april 2003

Vårdalinstitutets Användarkonferens Göteborg 25 april 2003

Vårdalinstitutets Användarkonferens Göteborg 25 april 2003

Vårdalinstitutets Användarkonferens Göteborg 25 april 2003

Vårdalinstitutets Användarkonferens Göteborg 25 april 2003

Vårdalinstitutets Användarkonferens Göteborg 25 april 2003

Vårdalinstitutets Användarkonferens Göteborg 25 april 2003

Vårdalinstitutets Användarkonferens Göteborg 25 april 2003

Namngivning av färger Reliabilitet: Överrenstämmelse 88.6 %, Kappa .396 p<0.001 Vårdalinstitutets Användarkonferens Göteborg 25 april 2003

Primärfärger lättast att identifiera Könsskillnad Färgnamngivning Primärfärger lättast att identifiera Könsskillnad Synfunktionen avgörande Vårdalinstitutets Användarkonferens Göteborg 25 april 2003

Vårdalinstitutets Användarkonferens Göteborg 25 april 2003

Vårdalinstitutets Användarkonferens Göteborg 25 april 2003

Vårdalinstitutets Användarkonferens Göteborg 25 april 2003

Färgpreferenser I III II 80 åringar Alzheimer 95 åringar Vårdalinstitutets Användarkonferens Göteborg 25 april 2003

Vårdalinstitutets Användarkonferens Göteborg 25 april 2003

Vårdalinstitutets Användarkonferens Göteborg 25 april 2003

Vårdalinstitutets Användarkonferens Göteborg 25 april 2003

Vårdalinstitutets Användarkonferens Göteborg 25 april 2003

Vårdalinstitutets Användarkonferens Göteborg 25 april 2003

Vårdalinstitutets Användarkonferens Göteborg 25 april 2003

Vårdalinstitutets Användarkonferens Göteborg 25 april 2003

Är detta viktig kunskap ? Hur vi uppfattar vår omgivning är avgörande för vår funktionsförmåga. Påverkas av Perception Kognition Behov av tid Vårdalinstitutets Användarkonferens Göteborg 25 april 2003

Koder och ledtrådar i miljön kan förtydliga och stödja Vårdalinstitutets Användarkonferens Göteborg 25 april 2003

A Vårdalinstitutets Användarkonferens Göteborg 25 april 2003

B Vårdalinstitutets Användarkonferens Göteborg 25 april 2003

C Vårdalinstitutets Användarkonferens Göteborg 25 april 2003

Stöd för igenkänning vid AD Färgkod starkt stöd för igenkänning Vårdalinstitutets Användarkonferens Göteborg 25 april 2003

Färg och Form som minnesstöd Vårdalinstitutets Användarkonferens Göteborg 25 april 2003

Konklusion Färg väcker vår uppmärksamhet - ledtråd Form väcker igenkänning - kod Färg och form i kombination - stärkt uppmärksamhet för kod ? Vårdalinstitutets Användarkonferens Göteborg 25 april 2003

Vårdalinstitutets Användarkonferens Göteborg 25 april 2003

Vårdalinstitutets Användarkonferens Göteborg 25 april 2003

Vårdalinstitutets Användarkonferens Göteborg 25 april 2003

Vårdalinstitutets Användarkonferens Göteborg 25 april 2003

Sammanfattning Betydelse Tydliga likheter avseende: Diskriminering Färgnamn Färgpreferenser Syn och AD mindre påverkan, ålder större påverkan. Färg som stöd för igenkänning likartat mönster - AD utslagsgivande. Betydelse Resultaten har implementerats i vårdmiljön i syfte att stärka rumskänslan, underlätta objekt identifiering och öka orienterbarheten. Vårdalinstitutets Användarkonferens Göteborg 25 april 2003

Farmor har berättat att när hon var liten var flickorna tvungna att sitta och knipa ihop med benen. Idag är det inte så noga om man svänger lite på rumpan. Tora, 7 år Vårdalinstitutets Användarkonferens Göteborg 25 april 2003