Ekonomisk jämställdhet på arbetsmarknaden 2 maj 2012
KONJUNKTURINSTITUTET Ekonomisk jämställdhet på arbetsmarknaden Inledning Susanne Ackum, statssekreterare Finansdepartementet Mikael Sjöberg, ordförande Delegationen för jämställdhet i arbetslivet Norra Latin, den 2 maj 2012
Juhana Vartiainen KONJUNKTURINSTITUTET Ekonomisk jämställdhet på arbetsmarknaden Juhana Vartiainen Konjunkturinstitutet
Anita Nyberg KONJUNKTURINSTITUTET Ekonomisk jämställdhet på arbetsmarknaden Anita Nyberg Stockholms universitet
Femtio år av svensk jämställdhetspolitik Anita Nyberg Genusvetenskap Stockholms universitet
”I själva verket finns det ju inte något som helst biologiskt samband mellan funktionen att föda och amma ett barn, och funktionen att tvätta dess kläder, laga dess mat och försöka fostra det till en god och harmonisk människa. För att inte tala om funktionen att skura golv, tvätta fönster, sy kläder, gå till mjölkaffären och polera möbler” (Eva Moberg 1961, s. 70).
En ny familjemodell – slutet av 1960-talet Tvåförsörjar/tvåvårdarmodell Avlönat arbete och ansvar för vård av barn för både mödrar och fäder Offentligt finansierad barnomsorg Omvandla mödraledighet till föräldraledighet Ökade valmöjligheter för föräldrar (avlönat och oavlönat arbete) Ökad jämställdhet (avlönat och oavlönat arbete)
1970 gymnasieskolan får ny läroplan och skolan bör verka för jämställdhet, 1971 särbeskattning 1972 rätt till smärtlindring vid förlossning, Jämställdhetsenheten på departementsnivå etableras 1973 nya familjelagar 1974 föräldraförsäkring införs 1975 ny abortlag 1976 förordning om jämställdhet i den statliga sektorn, första jämställdhetsministern utses, beslut om expansion av barnomsorgen 1977 jämställdhetsavtal mellan SAF och LO–PTK 1979 rätt till kortare arbetsdag för småbarnsföräldrar 1980 lag mot könsdiskriminering i arbetslivet, Jämställdhetsombuds-mannen (JämO) etableras, äktamakeprövning för studiemedel avskaffas, jämställdhetsavtal mellan kommuner och landsting, ny lag om tronföljd som innebär att även en flicka kan hon ärva tronen.
Andel sysselsatta kvinnor och män, 16-64 år, mödrar och fäder med barn 0-6 år, %, 1960/63-2011
Andel deltidssysselsatta av sysselsatta, mödrar med yngsta barn 0-6 år, kvinnor och män, %, 1965-2011*
Antal barn per årsarbetare Antal barn per avdelning Förskola Fritidshem 1990 4,2 8,3 13,8 17,8 1995 5,5 11,5 16,7 23,7 2000 5,4 17,5 29,4 2005 5,2 18,6 17,0 30,6 2010 21,5 16,9 38,1 2011 5,3 20,4 16,8 38,8
Enligt Skatteverket motsvarade antalet köpta RUT-tjänster ca 5000 årsarbeten år 2010. Nästan två tredjedelar av de som köper RUT-tjänster gjorde jobbet själva förut, en fjärdedel köpte vita tjänster redan tidigare, medan 6 procent hade gått från att ha svart städhjälp till vitt (Skattverket 2011).
I en uppföljning av SCB publicerad 2012 anges att 113 kommuner infört vårdnadsbidrag, men också att fem kommuner avslutat det. 177 kommuner hade inte infört vårdnadsbidrag.
Antalet barn 1-3 år som fick kommunalt vårdnadsbidrag under någon period 2011 uppgick till knappt 8 600 barn, vilket motsvarar 2,5 procent av alla barn i denna ålderskategori och 4,7 procent av alla barn i kommuner som infört vårdnadsbidrag. I Markaryd uppgick andelen till 48 procent av barnen mellan 1-3 år, medan det endast gäller 0,7 procent i Uppsala. I Stockholmsområdet uppgick andelen till 15 procent i Rinkeby-Kista och 2 procent i Hägersten-Liljeholmen.
Av de som erhållit vårdnadsbidrag var 92 procent kvinnor och 8 procent män. Personer med utländsk bakgrund och med lägre utbildning är överrepresenterade, medan personer med svensk bakgrund och eftergymnasial är underrepresenterade. Bland de sökande är gifta par och de med fler barn än tre överrepresenterade, medan sambofamiljer och ensamstående och familjer med ett barn är underrepresenterade.
Obligatorisk mammaledighet (2 veckor) (år 2000) Omröstning i sakfrågan Parti Ja Nej Avstod Frånvarande S M MP FP C V KD Totalt
Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag Obligatorisk mammaledighet (2 veckor) (år 2000) Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 1 (FP, C, KD) Parti Ja Nej Avstod Frånvarande S 109 22 M 69 13 MP 11 2 3 FP 4 C 15 V 35 8 KD 36 6 Totalt 224 66 59 Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Namn Parti Röstade Anna Maria Corazza Bildt M Christofer Fjellner Gunnar Hökmark Anna Ibrisagic Lena Ek C Marit Paulsen FP Cecilia Wikström Olle Schmidt Alf Svensson KD Göran Färm S Anna Hedh Olle Ludvigsson Marita Ulfskog Åsa Westlund Isabell Lövin MP Carl Schlyter Eva-Britt Svensson V
Partien röstade ang. två veckor Namn Parti Röstade Partien röstade ang. två veckor Anna Maria Corazza Bildt M Nej Ja Christofer Fjellner Gunnar Hökmark Anna Ibrisagic Lena Ek C Avstod Marit Paulsen FP Cecilia Wikström Olle Schmidt Alf Svensson KD Göran Färm S Anna Hedh Olle Ludvigsson Marita Ulfskog Åsa Westlund Frånvarande Isabell Lövin MP Carl Schlyter Eva-Britt Svensson V
Regeringen blockerar jämställdhetsreform (20 oktober 2011) Pressmeddelande från Socialdemokraterna i Europaparlamentet Ett förbättrat mammaledighetsdirektiv vore ett stort steg framåt för jämställdheten i Europa och måste därför antas så snabbt som möjligt, säger EU-parlamentarikerna Anna Hedh och Olle Ludvigsson med anledning av att parlamentet idag bjuder in medlemsstaterna i rådet till en kompromiss. (…) När parlamentet nu visar kompromissvilja måste även den svenska regeringen släppa efter och sluta blockera förhandlingarna. Det är inte acceptabelt att regeringen förhalar en förändring som skulle ge miljontals mammor, pappor och barn en bättre livssituation, säger Hedh och Ludvigsson vidare.
Tack! Anita.Nyberg@gender.su.se
Jill Rubery KONJUNKTURINSTITUTET Ekonomisk jämställdhet på arbetsmarknaden Jill Rubery Manchester Business School
Jill Rubery Manchester Business School How to sustain interest in gender equality policies during a recession? Jill Rubery Manchester Business School
Outline From He-cession to She-(au)sterity Resisting marginalisation Maintaining visibility and legitimation Preserving the public space Future for gender equality
From He-cession to She-(au)sterity Initial recession hit male employment- concentrated in manufacturing and construction Employment protection partially provided by public expenditure- continuing increases in health and education Reduction in gender gaps through levelling down
He-cession closes gender gap by levelling down Employment rate E27 2008 2011 Men 72.7 70.1 Women 58.9 58.5 Gender gap 13.6 11.6 Unemployment rate E27 6.7 9.6 7.6 9.8 -0.9 -0.2
Unemployment_rates_by_gender,_EU,_seasonally_adjusted,
Countering the he-cession perceptions Women’s employment losses need to be considered in context of need to ‘catch up’ with men - should be considered against trends not just in absolute terms The levelling down process may be reinforcing the flexibilisation of the labour market- women’s poor quality job standards becoming the norm for some men as well as women. The switch to austerity policies makes it almost certain that women will suffer most in the current/next phase- unless the indirect impact on the private sector is even greater.
Figure 2 EU27 employment rates for 20-64 age group, 2005-2010 (%) Source: Eurostat 2010 Smith and Villa 2012
Importance of public sector for gender equality Employment Working Conditions Employment quantity High female % and medium to high concentration of women in public sector Work life balance options (regular or employee friendly work) facilitate employment continuity Employment quality Access to higher quality jobs- high concentration of women graduates in public sector Pay and pension premia especially for lower skilled (i.e. compared to discrimination in private sector)
From he-cession to she-(au)sterity Public sector adjustment impacts on women through: Wage cuts and freezes Job cuts/ freezes Outsourcing Reductions in services Reductions in benefits- lone mothers/ child support
2. Resisting marginalisation Limited evidence of voluntary withdrawal of women Rise in female headed households ( whether planned or unplanned) High level of open unemployment where previously more hidden (UK) Major rise in involuntary part-time work
Oct dec 2007- jul sep 2011 36
Reasons why policy-makers may not be able to marginalise gender equality issues Women’s non marginal contribution to household income makes back to the home policy often not feasible Women’s independent attachment to the labour market especially among higher educated makes them less of a reserve army. Need for state support for parents will not disappear- for example policy of forcing lone parents into work undermined by lack of jobs and need for care provision.
3.Maintaining visibility and legitimation Gender equality has been removed from central status in EU employment strategy- reappearance in piecemeal fashion Dismantling of equality institutions and equality budgets in some countries – e.g. Ireland, Spain, UK
EU2020 Overview Three priorities plus enhanced economic governance Smart Growth - an economy based on knowledge and innovation Sustainable Development - a low carbon economy Inclusive Growth - high employment, acquisition of skills, fight poverty and exclusion Ten Guidelines Four mention gender but rest gender blind Four on employment (no mention of gender in education and training systems) Seven Flagship Policies None focused on gender All with no evidence of gender mainstreaming and only the (delayed) European Platform against Poverty recognised greater risks for women Eight Targets Four on employment One mentions women but no separate targets (75% employment rate “for women and men”)
3.Maintaining visibility and legitimation Legitimation of gender equality policy challenged by arguments that Recession is only a he-cession Equality is a luxury good Targeted help for households through means-testing has to replace individual rights under austerity Prospects for success may depend upon Embeddedness of equality norms in society Embeddedness of female participation norm in family economy Whether emergent equality gender ideology has replaced or coexists with conservative gender ideology
4. Preserving the public space Importance of public space for gender equality Space for alternative society values- (human and social investment) Alternative to female unpaid domestic labour ( limited evidence of male unpaid domestic labour as substitute) Source of support for women in comparison to private sector (discriminatory wages, male patterns of working time etc)
Key challenge How to maintain the public space when the government is shrinking the size eroding the quality and blurring boundaries of public/private space- That is, the state may be moving from promoter to underminer of gender equality.
5. Future for gender equality Optimistic scenario Stalled progress- then back to gradual move upward to equality Pessimistic scenario Critical juncture involving for example: Reversal of normalisation of adult worker model- pressure on women to return to the home Generalisation of flexible labour market- equality through levelling down Increasing variation among women (more inactivity, more flexible, and more effective competition for top jobs) Reinforcement of country differences (dependent on equality norms) or erosion ( through decreasing scope for welfare state ) Outcome unclear but progress can no longer be assumed and reversal of gains likely to be both resisted and uneven.
Hadas Mandel KONJUNKTURINSTITUTET Ekonomisk jämställdhet på arbetsmarknaden Hadas Mandel Tel Aviv University
Which Social Policies Sustain Gender Equality in the Labour Market? Hadas Mandel Tel-Aviv University PRESENTED AT THE CONFERENCE “GENDER EQUALITY IN THE LABOUR MARKET” MAY 2nd, STOCKHOLM 45
Two questions Which aspects of gender equality are we referring to? Social policies that promote some aspects of gender equality may, at the same time, aggravate others To whom are we referring when we talk about gender equality? Some policies advance equality among disadvantaged women, while others are more beneficial for advantaged women 46
The first question: Which aspects of gender equality? Access of women to paid work? Economic attainments of those women already in the labour market? Poverty rates? The ability of single mothers to establish an independent household? 47
Prevalent indicators of gender in/equality in comparative analysis Access of women to paid work Labour force participation (all women, mothers of preschoolers) Working continuity (% of mothers who work after giving birth and during the child-rearing period) Levels of women’s earnings dependency (range 0-100) Occupational and earning attainments Occupational sex segregation Women's representation in managerial positions Women's representation in highly paid positions Class inequality Wage gap between high- and low-educated women Poverty rate among single mothers 48
Countries Social Democratic (Scandinavia) Liberal (Anglo-Saxon) Sweden Denmark Finland Norway Liberal (Anglo-Saxon) USA Canada UK Australia Conservative (Continental and Southern Europe) Germany Netherlands France Belgium Italy Spain 49
Countries Social Democratic (Scandinavia) Sweden Denmark Finland Norway Liberal (Anglo-Saxon) USA Canada UK Australia Conservative (Continental and southern Europe) Germany Netherlands France Belgium If welfare state strategies indeed affect patterns of gender inequality, then countries with similar policies should resemble each other in their patterns of gender inequality. Italy Spain 50
Prevalent Indicators of Gender Inequality in Comparative Analysis Access of women to paid work Labour force participation (all women, mothers of preschoolers) Working continuity (% of mothers who work after giving birth and during the child-rearing period) Levels of women’s earnings dependency (range 0-100) Occupational and earnings attainment Occupational sex segregation Women's representation in managerial positions Women's representation in highly paid positions Class inequality Wage gap between high- and low-educated women Poverty rate among single mothers 51
Countries with similar welfare state strategies have similar forms of gender inequality (they fall into the same cluster) Denmk. Sweden Finland Norway Canada USA UK Belgium France Australia Nether. Germany Italy Spain
Indicators of gender inequality in the 3 welfare regimes (values represent the average percentage in each cluster) Indicators of gender inequality: Cluster 1: Social-Dem. (Sweden) Cluster 3: Conservative Cluster 2: Liberal Sig. Access of women to paid work Labour force participation: mothers of preschoolers 78 (86) 50 63 .00 Working continuity (% of mothers who work after giving birth and during the child-rearing period) 75 (73) 52 56 .09 Levels of women's earnings dependency (range 0-100) 22 (24) 39 Occupational and earning attainments Gender ratio in managerial positions .37 (43) .47 .73 .02 Occupational sex segregation 61 (63) 54 53 .03 Women's representation in highly paid positions (equal representation =20) 11 (12) 16 13 Class Inequality Wage gap between high- and low-educated women 29 (27) 38 58 Poverty rate among single mothers 6 (5) 26 49 Blue: most egalitarian, Red: least egalitarian 53
How can we sustain gender equality in the labour market? Depends on the aspects of equality we want to achieve Different modes of state intervention can sustain some forms of gender equality, but promote other forms of gender inequality An integrative analysis of different aspects of gender inequality will help us think more in terms of tradeoffs 54
The tradeoff in the social democratic regime Mother-friendly policies that reconcile paid with unpaid work: Bring more women into paid work Increase women’s economic autonomy But… Reduce women’s occupational mobility by leading to increased discrimination Lessen women’s motivation by providing attractive conditions in the public sector
The tradeoff in the liberal regime State passivity and gender neutrality: Facilitate success among educated and highly skilled women But… Costs are paid primarily by disadvantaged groups
Second question: To whom are we referring when we talk about gender equality? Socioeconomic diversity among working women has grown substantially Solutions that are appropriate for low-skilled women would not necessarily help high- skilled women, and vice versa 57
Inequality among disadvantaged and advantaged men and women Vulnerability: To what extent are women protected relative to men? Advantaged Glass ceiling: To what extent do women succeed in attaining men’s positions? To what extent do women lag behind men?
My goal: To examine the relationship between family policies and in/equality among disadvantaged and advantaged women separately by Index of family policy Indices of in/equality among disadvantaged and advantaged
Distribution of countries by levels of family policy High Low The components: Length of paid maternity/parental leave (5) Public sector employment Child care facilities for children under 3 (6) Service sector employment Public spending on family benefits in public services and (4) in cash transfers 60
Indicators of in/equality among disadvantaged and advantaged Poverty rate among single parents Poverty rate among non-working single parents Gender wage gaps among low earners Gender wage gaps among low-educated workers Percentage of women in the bottom wage quintile Women’s representation in: Managerial occupations Supervisory positions Professional occupations Top-wage positions Parliament Ministerial positions Boardroom membership 61
Countries with generous family policies tend to advance gender equality among the disadvantaged The components: (1) Poverty rate among single parents and (2) among non-working single parents (3) Gender wage gaps among low earners and (4) among low-educated workers (5) Percentage of women in the bottom wage quintile 62
Unregulated vs. regulated attainment Representation in: Managerial occupations Supervisory positions Professional occupations Top wage positions Representation in: Parliament Ministerial positions Boardroom membership
In countries with generous family policies, the entry of advantaged women into powerful positions is facilitated by state regulations The components: Women’s representation in: (1) parliament (2) ministerial positions (3) boardroom membership 64
In countries with generous family policies, advantaged women have lower occupational and earnings attainments The components: Women’s representation in: (1) managerial occupations (2) supervisory positions (3) professional occupations (4) top wage positions 65
So, to whom are we referring when we talk about gender equality? Generous family policies benefit women with lower socioeconomic characteristics. Women with higher socioeconomic characteristics find it more difficult to enter powerful and highly paid positions in developed welfare states. Career interruption is particularly costly for highly skilled women, who are the potential candidates for good jobs.
Distinguishing between the effects of different components Some components of family policies may have discriminatory effects (e.g., parental leave, reduced working time), while others may not (e.g., child care facilities). The problem: Countries with generous family policies tend to rank high on most indicators, and vice versa.
The effect of the different components of family policy on the gender wage gaps Instead of dividing the indicators into groups, I divided the sample into two groups: Men and women with low socioeconomic characteristics Men and women with high socioeconomic characteristics 68
The effect of different components on gender wage gaps in different socioeconomic groups * Result of HLM regressions, individual-level characteristics are controlled. ** Dark: significant, bright: insignificant. 69
Summing up: How can social policies advance gender equality? 1) Policy matters The important role of state intervention The significance of Sweden and other Scandinavian countries as role models 70
Summing up 2) There are significant tradeoffs Different welfare state strategies have different costs and benefits in advancing gender equality Limiting the attainments of advantaged women may be a fair price to pay for advancing equality on a universal basis The different gender inequality patterns reflect not only different modes of welfare state interventions, but also their different intentions
Summing up 3) The need to pay attention to the socioeconomic differences among women The remedies appropriate for low- versus high-skilled women may not just be different, they may also conflict
Thank You! 73
Anna Dreber Almenberg KONJUNKTURINSTITUTET Ekonomisk jämställdhet på arbetsmarknaden Anna Dreber Almenberg Handelshögskolan
Gender and economic preferences Anna Dreber Almenberg Stockholm School of Economics Konjunkturinstitutet 2012-05-02
Background Many important outcomes differ for men and women Why? Labor market, financial markets Why? Discrimination? Differences in performance? Differences in preferences?
Background Recent attention: preference explanation Are there gender differences in economic preferences? If yes: why? Cultural or biological variables? Interactions? We explore both questions Joint work with Anne Boschini, Juan-Camilo Cárdenas, Emma von Essen, Astri Muren and Eva Ranehill (among others)
Focus on 3 types of preferences Risk preferences Competitiveness Social preferences Outline: Earlier research Some new studies Labor market relevance (risk and competitiveness)
The use of experimental economics Inspired by psychology, mainly in the lab Strenghts: Good for randomization Revealed preferences Isolation of specific factors Replications Weaknesses: Artificial? External validity? Field experiments solution
Risk preferences Gambles with given probabilities with monetary outcomes Do you prefer X kr with certainty or a coin toss where you can get 200 or 0 kr? We vary the certain amount (e.g. X from 20 to 160): when does the individual prefer the certain amount to the gamble? Different versions E.g. pairs of lotteries
Risk preferences Risk averse in the domain of gains Risk loving in the domain of losses Do you prefer to gain 90 kr with certainty or a coin toss where you can gain 200 or 0 kr? Do you prefer to lose 90 kr with certainty or a coin toss where you can lose 200 or 0 kr? Large variation between (and within) individuals Gender differences?
Results risk Men are more risk taking than women Finucane Croson and Gneezy 2009 82
Exceptions and causes A few interesting exceptions (M=F) Professional investors Mixed vs. same sex schools and groups Colombia vs Sweden Hormones? Cárdenas, Dreber, von Essen and Ranehill in press
Competitiveness How do individuals react to different types of incentives? Self-selection and performance Do men and women self-select into different payment schemes because of different preferences or beliefs? Do men and women perform differently depending on the payment scheme?
2 different measures of competitiveness Self-selection/choice of competition or piece-rate payment Ex: You are to solve mazes during 5 min. You can choose 1 out of 2 payment schemes: 1. $1 for each maze solved 2. $3 for each maze solved if you solve at least as many mazes as another random person, otherwise $0 What payment scheme do you prefer: 1 or 2? Performance under competition vs piece-rate First payment scheme 1, then 2. Competitiveness is the performance change Gender differences?
Results competitiveness Men are if anything more competitive: choice But culture/environment important Massai vs Khasi Not always in obvious way… Gneezy and Rustichini 2004, Gneezy et al. 2009, Zhang 2010, Dreber, von Essen and Ranehill 2011, Booth and Nolen 2012
Results competitiveness Cárdenas et al. in press 1200 children aged 9-12 in Colombia and Sweden Global gender gap index 2009: Sweden 4, Colombia 56 Competitiveness in class room
Experimental setup class room Math or word search, 2 min each stage Stage 1: Individual performance, 3p Stage 2: Forced competition, 6 or 0p Stage 3: Choice to compete –then performance No performance feedback Competition against 1 random child Points=pens and erasers Performance change
Choice to compete or not Not uniform results comparing Colombia and Sweden
Choice to compete or not ~200 children in Stockholm aged 16-18 Task matters Confidence/beliefs in performance key p=0.001
Social preferences Payoff of other person enters my utility function Weight can be positive or negative Dictator game One person gets an endowment of money and can choose how to split it between self and other person Second person does nothing Trust game First person can send money to second person, money sent is multiplied, second person can send some money back Second person’s money is not multiplied
Results altruism Women if anything more altruistic Charity: Gender difference early Social expectations can be important Boschini et al. 2011 ”Inequality aversion” vs ”efficiency” Dreber, von Essen and Ranehill 2011b
Results trust Trust: M=F or M>F (some exceptions) Trustworthiness/reciprocity: M=F or M<F (some exceptions) Croson and Gneezy 2009
Study on representative sample in Sweden Earlier studies mainly on students/specific groups Sample can be important Board members Students and non-students 1350 individuals in Sweden, sampled fall 2011 50% response frequency 1000 phone survey, 350 postal survey Measures of risk preferences, competitiveness in two different domains, altruism/generosity, trust
Results No gender differences: Gender differences Risk puzzle Altruism/generosity, risk preferences, competitiveness in word search Gender differences Men are more trusting Men more competitive in math Especially against women Disappears with income control Risk puzzle Almenberg and Dreber 2011 other representative study: men more risk taking
Labor market relevance Risk preferences: Fewer women in sectors with variable pay instead of fixed wage Risk measures correlate with employment choice in large German representative study Less risk taking: more likely to self-select into jobs with more stable wage with lower wage on average Causality not obvious… Bonin et al. 2007, Dohmen et al. 2011
Labor market relevance Competitiveness: Attitudes to how important money/work is explains part of gender wage gap Women sometimes less likely to apply for jobs with competitive payment scheme Choice of competition explains 25% of variation in the choice to take a competitive high school entrance test Controlling for grades etc, 7 percentage points Women perform worse than men on important competitive entrance exams, opposite otherwise Fortin 2008, Manning and Swaffield 2008, Flory et al. 2010, Manning and Saidi 2010, Zhang 2010, Ors et al. 2011
Discussion Some evidence of gender differences in preferences More work needed on labor market relevance Competitiveness particularly important? Math More work needed on understanding when there is a gap in preferences For policy etc ag vet inte exakt hur det ser ut, men den där studien från svenskt näringsliv som finner att kvinnor byter jobb mer sällan men får högre kompensation när de väl gör det säger att mäns och kvinnors beteende på arbetsmarknaden skiljer sig ååt på sätt som lätt kan tros vara korrelerade med underliggande preferenser och som har ekonomisk relevans. tänkte bara att det är en bra grej att säga:-) 98
Mikael Molén KONJUNKTURINSTITUTET Ekonomisk jämställdhet på arbetsmarknaden Mikael Molén SCB
Tidsanvändningsundersökningen 2010/11 2012-05-02 Ekonomisk jämställdhet på arbetsmarknaden Konjunkturinstitutet Tidsanvändningsundersökningen 2010/11 Mikael Molén, SCB 100
Vet ni… …hur mycket tid den genomsnittlig kvinnan eller mannen ägnade åt hemarbete en genomsnittlig dag 2010/11? Kvinnor (20-64 år): 3.44 timmar per dygn Män (20-64 år): 2.57 timmar per dygn …hur många minuter per dygn en genomsnittlig kvinna har minskat sitt hemarbete med sedan 1990? Kvinnor (20-64 år): -63 min. …vilket kön som i genomsnitt arbetar mest (totalt sett)? Om man summerar tid för betalt förvärvsarbete och obetalt hemarbete arbetade den genomsnittliga kvinnan och mannen (20-84 år) i genomsnitt ungefär lika mycket sett till veckans alla dagar (Kv:7.21, M:7.19) 101
Bakgrund Regeringsuppdrag, beslut oktober 2008. ” Det är angeläget att SCB ges möjlighet att planera och genomföra en ny tidsanvändningsundersökning i syfte att bl.a. beskriva förändringar under senare år och ge ett underlag för utformningen av framtida insatser inom jämställdhetspolitiken. ” Utdrag från regeringsbeslutet Tidsanvändningsdata skapar möjlighet att: Belysa och mäta bland annat den obetalda hushållsproduktionen Skapar möjlighet att beskriva likheter och skillnader i kvinnors och mäns levnadsvillkor 102
En genomsnittlig dag år 2010/11 Den genomsnittliga kvinnan och mannen arbetade totalt (förvärvsarbete + hemarbete) ungefär lika mycket Den genomsnittliga kvinnan ägnade mer tid på obetalt hemarbete än mannen som istället ägnade mer tid åt betalt förvärvsarbete Den genomsnittlige mannen hade generellt sett mer fri tid än kvinnor men framför allt på veckosluten Den genomsnittlige kvinnan lade något mer tid på personliga behov (sömn, hygien, måltider etc.) jämfört med män 103
Tidsanvändningen över 20 år Studier är inte med! Den genomsnittliga kvinnan har ökat (+27 min.) sin tid på förvärvsarbete medan mannen minskat (-36 min.) sin tid Den genomsnittliga kvinnan har kraftigt minskat (-63 min.) sitt hemarbete medan mannen gör ungefär lika mycket hemarbete som tidigare Såväl kvinnor som män arbetar totalt sett mindre (Kv:-36 min., M:-33 min.) Små förändringar när det gäller övriga huvudaktiviteter (Fri tid:13 min för kvinnor och 20 minuter för män beror främst på ökad tv och Internet men även resor i samband med fri tid. Samtidigt minskar läsning och social samvaro i genomsnitt) 53 pr. Av kvinnor förvärvsarbetade (4 % mer än 1990) 59 pr av männen (-4 %) Ingen större skillnad för de kvinnor som arbetat (4 min) men -29 minuter per dygn för de män som arbetat. 104
Fördelning mellan betalt förvärvsarbete och obetalt hemarbete – från 1990 till 2010 Den genomsnittliga kvinnan har ökat andelen förvärvsarbete av det totala arbetet successivt sedan 1990/91 (+9 procentenheter) Män minskar istället successivt motsvarande andel (-3 procentenheter) En större andel kvinnor förvärvsarbetar (+4%) samtidigt fler med heltidsanställning En mindre andel män förvärvsarbetar (-4%) samtidigt några färre med heltidsanställning 105
Fördelning av det totala hemarbetet Fördelningen, mellan könen, av det totala hemarbetet har utjämnats något sedan 1990 106
Utjämningen av hemarbetet främst kvinnors ”förtjänst” 107
Fler observationer Män ägnar mer tid åt matlagning än tidigare Män ägnar mer tid åt omsorg om egna barn än tidigare Tvätt och strykning är den mest ojämställda hushållssysslan Tid framför TV:n ökar för båda könen Tid för social samvaro har minskat för båda könen Tid framför datorn (Internet) har ökat markant för båda könen …och många många fler! Matlagning: Något större andel men även några fler minuter per dygn Omsorg: Ej fler men något längre tid per dygn Tvätt: Både sett till tid (13min/5min) och andel utövare (33/12%) TV: Ej en större andel men väl längre tid framför tv:n! Äldre ensamstående män som tittar på TV ägnar i genomsnitt 48 minuter mer åt TV-tittande jämfört med tio år sedan Social samvaro: -20/-15 (och minskade andelar) Internet: +21/+39 min och kraftigt ökade andelar (31/38 procent) Både kvinnor och män sover ungefär lika mycket i genomsnitt per dag jämfört med år 2000/01 (2010: Kv=7,45 M=7,38; 2000:Kv=7,49 M=7,34) 108
Undersökningen Dagboksföring Telefonintervju Undersöker 12 månader Urvalsstorlek= 7660 personer Svarsfrekvens = ~41 procent Statistiken bygger på 6477 dagboksdagar Manuell kodning av dagboksinformation: Nästan 1 miljon tiominutersintervall!
Dagboken
Sammanfattning Män och kvinnor arbetar ungefär lika mycket totalt sett Kvinnor ägnar mer tid åt obetalt hemarbete än män En fortsatt utjämning av det obetalda hemarbetet Sedan 1990 har kvinnor minskat sitt hemarbete med mer än 60 minuter i genomsnitt per dag Förvärvsarbetet står för en större andel av kvinnors totala arbete jämfört med år 2000/01 Tid för social samvaro minskar för båda könen Mer tid framför TV:n för både kvinnor och män 111
Avslutningsvis En mer omfattande rapport kring undersökningens resultat kommer att publiceras 2 juli 2012. Mikrodata utlämnas i forskningssyfte efter sedvanlig prövning (hösten 2012) För mer information om undersökningen: www.scb.se/le0103
THE END
Ann-Zofie Duvander KONJUNKTURINSTITUTET Ekonomisk jämställdhet på arbetsmarknaden Ann-Zofie Duvander Stockholms universitet
Hur fungerar föräldraförsäkringen? Ann-Zofie Duvander / Namn Namn, Institution eller liknande 115
Familjepolitik och arbetsmarknad Föräldraförsäkringen Föräldrapenning Tillfällig föräldrapenning Barnomsorg Arbetslagsstiftning Rätt till ledighet med barn Diskriminering / Namn Namn, Institution eller liknande
Dagens föräldraförsäkring 480 dagar till föräldrarna -8 månader var till mamman och pappan -2 månader ej överskrivningsbara -13 månader på 80% av normala inkomsten -3 månader med 180 kr/dag Kan användas till barnet 8 år Stor flexibilitet! Föräldrapenning är ej föräldraledighet / Namn Namn, Institution eller liknande
Fördelning av föräldrapenning / Namn Namn, Institution eller liknande
Andel föräldrar som delar lika på föräldrapenningen Definierat som 40-60% Källa: Försäkringskassan 2011 3.4.2017
Hur påverkar föräldraförsäkringen ekonomisk jämställdhet på arbetsmarknaden? Förvärvsarbete innan barn ökar benägenheten till förvärvsarbete efter barn Lång ledighet förknippat med sämre utveckling i arbetslivet Pappors ledighet förknippat med fortsatt delat ansvar för barn (och mindre anledning att se annorlunda på mammor och pappor på arbetsmarknaden) / Namn Namn, Institution eller liknande
Varför är det viktigt att män använder föräldraledighet? Jämställdhet på arbetsmarknaden Barn rätt till båda föräldrar Jämställdhet i hushållen För mammans skull? För pappans skull? För barnets skull? / Namn Namn, Institution eller liknande
Reformer i föräldraförsäkringen 1995: En reserverad månad till vardera föräldern (+individualisering) 2002: Två reserverade månader (+ 1 månad extra) 2008: Jämställdhetsbonus / Namn Namn, Institution eller liknande
Ett jämställt uttag? Reformer inom föräldraförsäkringen Ann-Zofie Duvander och Mats Johansson ISF Rapport 2012:4
Metod Naturligt experiment Kontrollgrupp barn födda strax före reform behandlingsgrupp strax efter reform Har även med barn födda vid samma tidpunkt året innan Dagar på sjukpenningnivå 24 månader efter barnets födelse
Föräldrapenningdagar under barnets första två år Första reserverade månaden Andra reserverade månaden Jämställdhetsbonus Innan Efter Män 25.3 35.0 40.7 47.1 52.2 51.5 Kvinnor 319.6 293.6 271.1 278.0 256.6 256.3
Vem påverkades av reformerna? Analys av undergrupper av föräldrar 126
Resultat efter inkomst Pappors föräldrapenning före och efter reformer (barnets första 24 månader) Under lägstanivå -5 pbb 5 -7,5 pbb 7,5-10 pbb Över 10 pbb Före Efter Första månaden 6,9 17,4 20,3 34,6 32,0 40,0 34,5 36,0 Andra månaden Bonus
Resultat efter inkomst Pappors föräldrapenning före och efter reformer (barnets första 24 månader) Under lägstanivå -5 pbb 5 -7,5 pbb 7,5-10 pbb Över 10 pbb Före Efter Första månaden 6,9 17,4 20,3 34,6 32,0 40,0 34,5 36,0 Andra månaden 20,0 18,9 37,7 41,2 42,1 49,2 44,5 56,8 45,7 45,0 Bonus
Resultat efter inkomst Pappors föräldrapenning före och efter reformer (barnets första 24 månader) Under lägstanivå -5 pbb 5 -7,5 pbb 7,5-10 pbb Över 10 pbb Före Efter Första månaden 6,9 17,4 20,3 34,6 32,0 40,0 34,5 36,0 Andra månaden 20,0 18,9 37,7 41,2 42,1 49,2 44,5 56,8 45,7 45,0 Bonus 39,5 36,4 48,8 42,5 60,0 61,1 64,3 61,2 61,0 / Namn Namn, Institution eller liknande
Resultat efter sektor Pappors föräldrapenning före och efter reformer (barnets första 24 månader) Statlig Kommunal Privat Ej förvärvs-arbetande Före Efter Första månaden 31,0 38,6 31,1 42,0 25,3 35,4 13,3 19,2 Andra månaden Bonus
Resultat efter sektor Pappors föräldrapenning före och efter reformer (barnets första 24 månader) Statlig Kommunal Privat Ej förvärvs-arbetande Före Efter Första månaden 31,0 38,6 31,1 42,0 25,3 35,4 13,3 19,2 Andra månaden 48,1 59,6 51,0 58,1 40,2 46,4 31,5 14,9
Resultat efter sektor Pappors föräldrapenning före och efter reformer (barnets första 24 månader) Statlig Kommunal Privat Ej förvärvs-arbetande Före Efter Första månaden 31,0 38,6 31,1 42,0 25,3 35,4 13,3 19,2 Andra månaden 48,1 59,6 51,0 58,1 40,2 46,4 31,5 14,9 Bonus 76,0 77,0 70,2 72,8 55,5 54,3 31,3 24,5
Uttagsnivåer, sektor
Slutsatser Första reserverade månaden Stora effekter Utjämnande effekter mellan mammor och pappor Utjämnande effekter mellan grupper av pappor Andra reserverade månaden Tydliga effekter Ej utjämnande mellan grupper av pappor Jämställdhetsbonusen Inga effekter
Slutsater Om målsättningen är ett mer jämställt uttag är sannolikt fler reserverade dagar den reform som har störst effekt på fördelningen av föräldrapenningdagar Föräldrar utanför arbetsmarknaden nås inte av reformer i föräldraförsäkringen
Vad vill vi veta mer? Långsiktiga effekter av föräldraledighet för Arbetsmarknadskarriärer Barnansvar, tex VAB Vad betyder längden av ledighet? (Är mammor verkligen hemma kortare tid nu?)
Anders Björklund KONJUNKTURINSTITUTET Ekonomisk jämställdhet på arbetsmarknaden Anders Björklund Stockholms universitet
Finns det ett glastak för kvinnor i Sverige? Anders Björklund Institutet för social forskning (SOFI) Stockholms universitet
Uppläggning Hur ser det ut? Varför ser det ut som det gör? Vad bör göras?
Hur ser det ut? Vad är ett glastak? Sverige (och USA) fram till 1998 (Albrecht, Björklund & Vroman) Sverige fram till idag Andra länder
Lönedata: Sverige SCBs (och Medlingsinstitutets) lönestatistik. Heltidslöner (motsvarande) rapporteras in från arbetsgivare. LNU med mera. Frågor till individer vid besöksintervjuer. Vilken lön har du per månad, per vecka osv.? Hur många timmar arbetar du vanligen? Dividera och kom fram till en lön per arbetad timme
Vad är ett glastak?: Illustration: relativa lönegapet mellan män och kvinnor 1998
Motsvarande 1992
Sverige 1968, 1981 och 1991 (LNU)
Sverige och USA kring 1998 Sverige 1998 USA 1999
Infödda vs. invandrare i Sverige 1998
Sverige fram till idag: relativa lönegap
Andra länder Numera studier för massor av länder: Danmark som Sverige: inget glastaksmönster 1983 men 1995. Australien, men bara i den privata sektorn Spanien, glastak särskilt för högutbildade kvinnor Korea, Thailand, Marocco, Kina m fl. Och flera europeiska länder:
Systematisk studie flera europeiska länder (Booth m fl, data 1995-2001)
Ländermönstret
Varför ser det ut som det gör? Finns enkla ”förklaringar”? Utbildning. Nej inte nivån och inte glastaksmönstret, men utbildningens inriktning kan förklara en del av nivån. Yrke? Kan förklara en del av nivån, men tar inte bort glastaksmönstret. Sektor, privat och offentlig. Nej.
Wahlberg (data för 2006) Glastaksmönster i både privat och offentlig sektor Mönstren robusta mot ett antal kontrollvariabler inklusive yrke.
Två grundförklaringar till lägre nivå för kvinnor och glastaksmönstret 1. Diskriminering 2. Produktivitet. Män betonar karriären mer och har produktiva egenskaper som inte syns i data och därför inte kan användas i de statistiska analyserna
Diskriminering Statistisk diskriminering kan i princip förklara glastaksmönstret, men inte nivåskillnaden: Karriärintresserade kvinnor blir bedömda efter ”genomsnittskvinnan”
Skillnader i arbetsmarknadsbeteende och troligen också karriärfokusering Sådana skillnader finns i elementär statistik
Skillnader i arbetskrafts- och sysselsättningstal 2005-2011
Antal arbetade timmar per sysselsatt och vecka och relativt GAP (%)
Vad bör göras? Kanske finns viss potential för tuffare diskrimineringspolitik. Mer ”blinda” ansökningsförfaranden. Incitament och ”tvång” kan behövas för att utjämna förvärvsarbetet mellan män och kvinnor. Men en värderingsfråga om det är önskvärt.
Paneldiskussion Irene Wennemo Gertrud Åström Åsa Löfström Magnus Henrekson
Nyamko Sabuni KONJUNKTURINSTITUTET Ekonomisk jämställdhet på arbetsmarknaden Nyamko Sabuni Jämställdhetsminister