Kampanjen Röj-en-mina

Under den närmaste timmen kommer det att ske en minolycka någonstans i världen. En människa kommer att trampa på en mina, och antingen förlora ett eller båda benen, samt med all säkerhet få både splitter- och brännskador. Kanske förlorar denna människa även sin syn. Med 90 procents sannolikhet är offret civilt, och inte en soldat. Risken är även stor att offret är ett barn. Det här är en 9-årig flicka i Kambodja som hittade en mina på fel sätt.

I ett land som Kambodja finns otroligt mycket minor kvar sedan konflikterna på sjuttio- och åttiotalet. Miljontals minor lades ut av dåvarande Röda Khmererna, regeringen, Vietnameserna, Amerikanarna, mfl. Dessa minor ligger fortfarande kvar och skördar offer var dag.

Den globala minsituationen 80 miljoner minor i 70 länder En olycka med minor varje timme 9 av 10 minoffer är civila 10 000 minoffer per år Landminor hindrar utveckling Detsamma gäller klustervapen Sammantaget är det alltså en rätt dyster bild: 80 miljoner aktiva minor i världen i ca 70 länder. Ungefär lika många är lagrade runt om i världen och väntar på att bli utplacerade. Anledning till att finns så många är för att minor inte förstörs, utan förblir aktiva i 75 år eller mer. Det ligger minor kvar från II WW.   Pga att det finns så många minor, och att de ligger kvar långt efter krig är över drabbas framförallt civilbefolkningen. 9 av 10 offer är civila. Ca en tredjedel är barn. Faktum är att någon trampar på en landmina varje timme. 10 000 skadas eller dödas varje år av minor som detonerar. Antipersonella minor är enkla vapen som kostar lite att tillverka, och lätt kan läggas ut. Kostnad mellan 3-30 dollar styck att tillverka. Kostnaden att oskadliggöra en mina varierar mellan 300 och 1000 dollar. Minor används för att terrorisera civilbefolkningen. Används för att förhindra tillgång till åkermark, bevattningskanaler, vägar, vattenvägar och andra allmänna anläggningar. Förutom att orsaka fysiska och psykiska skador på människor, hindrar minor ett helt samhälle från att återhämta sig efter att ett krig är över. Stör samhällets funktioner, hotar livsmedelstryggheten, tillgång till infrastruktur. Hindrar flyktingar från att återvända hem. Det samma gäller klustervapen. Blir de facto minor.

Klustervapen Bombkapsel som innehåller många små bomber, s.k. substridsdelar Flyg eller artilleri Sprids över stor yta Drabbar urskillnings- löst Klustervapen är helt enkelt en slags bombkapsel som innehåller ett antal substridsdelar – ett kluster. När bomkapseln exploderar sprider den ut sina substridsdelar – den kan innehålla flera hundra stycken – över ett område – ibland så stort som flera fotbollsplaner. Klustervapen kan avfyras från flygplan. De sprängs vanligtvis en bit ovanför marken. Många gånger så glidflyger själva bombkapseln fram mot målet innan den sprider ut substridsdelarna. Klustervapen kan också avfyras från vanligt artilleri. Likt minor finns det ingen kontroll över om det är civila eller militärer som drabbas, det är ett urskillningslöst vapen.

Klustervapen Mer än 10% blindgångare 98% av offren är civila 40% av offren är barn Använts bla i Afghanistan, Irak, Libanon, Tjetjenien, Georgien, Laos. Även om militären säger att klustervapnen är ”säkra” och bara lämnar en väldigt liten andel oexploderad ammunition, på max 1 procent, så stämmer detta inte. I verkligheten, i krigen så visar det sig att betydligt högre, ofta mer än 10% av substridsdelarna ligger kvar på marken och riskerar att skada människor långt efter att kriget tagit slut. De ligger kvar på marken likt en mina, och är mycket instabila, de kan explodera när som helst. 98 procent av de människor som dött eller skadats av klustervapen beräknas ha varit civila, och ca 40 procent är barn. Klusterbomber har använts i stor utsträckning i många konflikter, bland annat i Afghanistan, Irak, Libanon, Tjetjenien, Georgien, Laos.

Ottawa konventionen Ottawakonventionen ”Fördraget om förbud av personminor” 1999 Avtal som firar 10 år Mer än 150 länder anslutna Dramatisk minskad användning av personminor Men det är inte bara hopplöst. Finns ljus i tunneln! Situationen har förbättrats. Tack vare hårt arbete av bland annat FN finns det idag färre minor i världen. För bara 10 år sedan var siffran 110 miljoner minor.   Finns idag en global opinion mot minor. Mycket tack vare Ottawakonventionen eller ”Fördraget om förbud av personminor” som trädde i kraft 1999. Med hjälp av Internationella kampanjen för ett förbud av landminor (ICBL) lyckades man få världens länder att enas om förbjuda minor. Och det har lett till en dramatisk minskning av användning av minor. Kampanjen är ett bra exempel på hur det civila samhället och stater kan samarbeta för att få igenom positiva förändringar i frågor av globalt intresse. Betyder att länder som skrivit under och ratificerat konventionen inte får använda, tillverka, lagra, köpa eller sälja minor. Mer än 150 länder har hittills skrivit på. Tyvärr inte de stora krigsmakterna såsom t ex USA, Kina, Ryssland, Indien, Pakistan och Finland.

Osloprocessen Förbud mot klustervapen 94 länder skrev på i Oslo dec 2008 Cluster Munition Coalition, CMC Träder i kraft när 30 länder ratificerat Helt nyligen kom ännu ett sådant viktigt globalt fördrag till, nämligen Osloavtalet som förbjuder klustervapen. Även här förbjuds anslutna stater att använda, tillverka, lagra, köpa eller sälja klustervapen.   På initiativ av den norska regeringen hölls i februari 2007 en internationell regeringskonferens i Oslo om klustervapen. Konferensen blev startskottet för en internationell process som syftade till ett internationellt förbud av klustervapen. Kampanjen som skapades ur detta heter Cluster Munition Coalition (CMC). Konventionen skrevs under av 94 länder i Oslo den 2-3 december 2008. För att träda i kraft och bli juridiskt bindande måste minst 30 länder därefter ratificera konventionen. Även här saknar man tyvärr USA, Kina och Ryssland bland andra. Sverige var länge tveksamma till att ansluta sig. Mycket pga det svenska klustervapnet Bombkapsel 90, som bestyckar stridsflygplanet Jas 39 Gripen. Sverige ville få till ett undantag för BK90, men lyckades inte. Efter starka påtryckningar från kampanjen gick man med på att ansluta sig, bara två veckor innan ceremonin i Oslo.

Röj-en-mina Drivs i Sverige, England, Kanada och USA Har samlat in över 200 miljoner kronor Har röjt över 300 minfält Ur arbetet med fördraget om förbud mot minor etablerades Röj-en-mina av FN-förbundet i USA 1999, Adopt-A-Minefield.   Till dags dato har man samlat in 200 miljoner kronor och röjt över 300 minfält världen över. Drivs idag i England, Kanada, Sverige och USA. (Sverige anslöt 2002)

Röj-en-mina Engagerar människor, organisationer och skolor i arbetet för en minfri värld Bildar opinion mot minor och klustervapen Samlar in pengar till minröjning och hjälp till minoffer Kampanjen jobbar för att skapa opinion mot minor och klustervapen och samlar in pengar för minröjning och hjälp till minoffer.   REM är ett positivt projekt för att det ger människor i Sverige möjlighet att på ett konkret sätt göra något för att hjälpa människor i mindrabbade länder. Tanken är att vem som helst ska kunna delta och göra det de är bra på för att hjälpa till. Man kan skriva artiklar, använda eget nätverk för att bedriva opinionsbildning. Skapa egen organisation. Tillsammans med andra arrangera olika aktiviteter för att dra in pengar: genom lotteri, auktion, bazar, arrangera ett sportevent, skramla med bössa, ordna fest, konsert, med mera. Ja, allt från hönsbingo till stora galor! 10 kronor röjer 1 kvadratmeter mark. I skolan kan man ha minfrågan som projektarbete. Från oss på kansliet kan man få hjälp med material, foldrar, affischer, gnuggistatueringar, T-shirts. Det finns även möjlighet att söka ekonomiskt bidrag för att kunna förverkliga en idé.

FN sköter minröjningen FN identifierar minfält som är prioriterade för röjning. Minröjningen koordineras av FN och utförs av nationella minröjningscentra enligt FN:s säkerhetsnormer. FN identifierar minfält som är prioriterade för minröjning.   Minröjningen koordineras av FNs utvecklingsprogram UNDP och UNMAS (Mine Action Services). Som i sin tur anlitar organisationer och företag som sköter röjningsarbetet och som är proffs på detta. De flesta mindrabbade länder har även ett lokalt minröjningscentra, MAC, som koordinerar det lokala arbetet. MACs upprättas av FN men målet är att staten ska ta över, och blir således en statlig institution.

Etiopien Kambodja Bedriver verksamhet i följande länder. Fram till 2009 har vi arbetat i Vietnam, Kambodja, Afghanistan, Mocambique, Bosnien och Kroatien. Numera fokuserar vi på Kambodja och Etiopien.

Kambodja 4-6 miljoner minor Kambodja: 4-6 miljoner minor. I Kambodja finns det fler minor än det finns barn. 45% av befolkningen lever under dagligt hot från minor, eftersom de allra flesta är bönder. Minorna ligger kvar sedan 70-talet, och de finns idag mitt ibland de boende. Man hittar vid undersökningar minor under folks hus och mitt i odlingar. Det har alltså i dessa fall varit ren och skär tur att ingen skadats. Men folk skadas och dödas varje dag. Kambodja har världens högsta andel amputerade människor. Och då ska man komma ihåg att de allra flesta inte har råd med proteser eller rehabilitering. Resultatet är att många amputerade blir utan möjlighet att försörja sig och sin familj. Blir en börda och blir utslagna. Resursbristen i landet är stor. Med dagens takt kommer det att ta 100 år att röja alla minor.

Boreak, 14 år Roth Boreak, 14 år. Boreak föddes 1993 i en avlägsen och farlig del av Kambodja, nära gränsen till Thailand. Hans skada fick han när han bara var sex år gammal. Han hade hittat en laddning till en mina och när han plockade upp den, för att kasta den på en höna som försökte äta en groda, exploderade den plötsligt i hans hand. Eftersom familjen inte ägde något transportmedel fick hans mamma med hjälp an några grannar bära Boreak till sjukhuset. På vägen dit förlorade han medvetandet.   Den första skadan skulle egentligen endast ha kostat honom några fingrar på ena handen, men på grund av den första läkarens inkompetens fick Boreak genomgå ytterligare tre operationer som varje gång resulterade i att man var tvungen att ta bort ytterligare en bit av hans arm.

Etiopien 2 miljoner minor Etiopien: 2 miljoner minor. 60 % av alla offer är barn. Detta land är framförallt drabbat i gränstrakterna mot Eritrea, Somalia och Sudan efter 70 år av olika konflikter. Den senaste konflikten är kriget mot Eritrea. Trots fredsavtal från år 2000 är gränsområdet fortfarande tungt minerat, och 300 000 människor har tvingats lämna regionen och bor nu i tältläger. Majoriteten är jordbrukare och boskapsskötare och kan inte längre försörja sig då deras mark är oåtkomlig. EMAO beräknar att det kommer att ta 20 år innan landet är minfritt.  

Afghanistan 5 miljoner minor Afghanistan: 5 miljoner minor och även många klustervapen. Otroligt tungt minerat sedan Sovjetunionens ockupation på 80- och 90 talet samt från interna stridigheter under 90-talet. Trots intensivt arbete med minröjning fortsätter minor att döda och lemlästa varje dag runt om i landet. Många som drabbas är barn, mycket på grund av att de inte känner till att det finns minor och klustervapen. När de hittar en mina eller bomb blir de nyfikna och plockar upp den.   Den här pojken upptäckte odetonerade klusterbomber, och när han skulle springa iväg för att berätta om dem föll han. En klusterbomb exploderade och hans hand blev illa skadad.

Bosnien & Hercegovina 220 000 minor Bosnien: 220 000 minor. I Bosnien har man nu fått kontroll på problemet. Ursprungligen fanns över 1 miljon minor i landet. Intensiv kartläggning har gjort att man nu vet var minorna ligger. Detta har lett till att minolyckorna har minskat drastiskt. Nu återstår bara att röja klart. Problemet är att man inte kan röja på vintern pga tjälen, vilket gör att man inte kan röja i så snabb takt som man skulle önska. Svenska FN-föreningar har varit aktiva att röja minfält i Bosnien-Herzegovina.  

Moçambique 1 miljon minor Mocambique: 1 miljon minor. Här har man också börjat få kontroll på problemet. Hyfsat kartlagt, lyckats röja många prioriterade områden på bara fem år. Men fortfarande finns minor i hela landet i ungefär 1100 minfält. I Mocambique använder man sig bland annat av en nyare metod att hitta minor: råttor! Med sitt fantastiska luktsinne hittar råttorna minor som är gömda långt ner i marken, och de är tränade att markera dessa platser genom att krafsa. Råttorna är så pass lätta att de inte utlöser minor, och är således utmärkta alternativ till minhundar.

Fyra pelare för aktion mot minor Minröjning Hjälp till minoffer Medvetandegörande åtgärder - MRE Opinionsbildning — Mine Ban Treaty FN:s minröjningsaktiviteter innefattar inte bara röjning utan har också andra mycket viktiga delar. Fyra pelare. Dessa är förutom minröjning även utbildning och medvetandegörande åtgärder, hjälp till minoffer, och opinionsbildning.    Minröjning är mycket farligt, tidskrävande och dyrt. Kan självklart inte utföras av en amatör. Kräver utbildad personal som följer strikta säkerhetsföreskrifter. Enligt FN:s kvalitetssäkringsregler måste man alltid använda sig av minst två olika röjningsmetoder innan ett minfält kan anses säkrat.

Minröjning Manuell minröjning är pålitligast. Men också långsammast, dyrast och farligast. Använder främst metalldetektorer och minpikar.  

Exempel från Kambodja när vi var där 2006 Exempel från Kambodja när vi var där 2006. En person klipper ner vegetationen, den andra sveper m metalldetektorn. Vid utslag pikar man och gräver sedan försiktigt fram metallobjektet. Är det en mina spränger man den på plats.

Hundar är fem gånger snabbare än människor Hundar är fem gånger snabbare än människor. Känner lukten av sprängämne och markerar var mina finns. Detta gör att man snabbt kan avgränsa områden med minor och utan. Hundarna är pålitliga och kan användas i all terräng, är dessutom lätta att transportera. Däremot tar de lång tid att träna, och det finns helt enkelt alltför få minhundar.

Maskinell minröjning, tex pansarfordon, minplogar och minröjningsvagnar. Tvingar fram en explosion genom trycket av sin vikt eller med kedjor som roterar runt en vals och slås ner i marken. Röjer snabbt. Men kan inte användas i all terräng, är dyrt, och röjer inte hundra procent. Måste kombineras med manuell minröjning eller hundar.  

Minor och OXA Finns väldigt många typer av minor. Några med stor sprängverkan med dödlig kraft, och andra som är konstruerade att bara skada.

MRE Mine Risk Education Upplysning och utbildning i mindrabbade områden om riskerna kring minor, även kallat MRE, Mine Risk Education. På kort sikt är detta mycket effektivt eftersom man kan nå många. Minröjning tar tid, men utbildar man människor om riskerna räddar man många människoliv. I Kambodja har man på det här sättet halverat antalet offer.   Man utbildar om var minorna finns, vilka områden som ska undvikas, och vilka ställen som kan vara typiska minriskområden, tex vid vattendrag, sidan om vägar etc. Man berättar om vad varningsskyltarna betyder och hur minor ser ut, vilka objekt som bör undvikas och varför man inte ska ta på dem. Man pratar om vad man bör göra vid en olycka. Det finns statistik på att stor andel av minoffer inte får hjälp i tid. För 16 % dröjer det mer än tre dagar innan de kan få vård. Denna affisch finns i stort sett på alla skolor i Kambodja.

Hjälp till minoffer Minst 20 % av FN:s arbete kring minor ska gå till hjälp till minskadade. Förutom akut sjukhusvård är det lika viktigt att den drabbade får långsiktig hjälp med tex rehabilitering, terapi och sjukgymnastik. En minskadad har kanske varit sängliggande i månader och har därför tappat mycket muskler. Behöver lära sig hur ska gå i trappor när man har amputerats, lära sig gå med protes. Man tillverkar proteser. Måste vara anpassat efter individen, går inte att använda standardmodell. Proteser är dyra. Kostar mellan 1000 till 30 000 kr att ge en protes till en minskadad.   Ofta föreligger stor risk att den minskadade slås ut pga sitt handikapp. Kan inte försörja sig själv och sin familj. Blir uträknad, har ingen produktiv roll i samhället. Förutom traumat från olyckan måste de också genomgå traumat av att inte kunna arbeta som förr. För att undvika att minskadade slås ut erbjuder FN även utbildningar och omskolning.

Opinionsbildning Ottawakonventionen Konvention mot klustervapen Brev till Reinfeldt Opinionsbildning. Skapa opinion mot användning av minor och klustervapen. Bla Ottawafördraget och Osloavtalet. Påverka fler stater att skriva under och gå med på att inte använda sig av minor eller klustervapen. Förstärka avtalen. Exempelvis påverka staten att inkludera förbud mot investeringar i företag som tillverkar dessa vapen. Belgien har infört sådant förbud.

www.rojenmina.nu Information om minor och OXA Var med och röj minor – ge ett bidrag! Tips och idéer Material för skolan Rollspel om minor Projektbidrag På hemsidan finns massor med information om minproblematiken och hur man kan jobba med denna fråga. Här finns även skolmaterial och rollspel att ladda ner samt webbshop där man kan beställa informationsmaterial, gnuggistatueringar, snygga t-shirts mm.

WWW.FN.SE