Sammanfattning av vårdprogrammet Fetma hos vuxna

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Övervikt och fetma hos barn
Advertisements

78 respondenter. 2 [1] Hur har det varit hemma sedan du var här sist?
Hur mycket äter vi? Bara vart femte barn får i sig så mycket frukt och grönt som kroppen behöver för att må bra. Vi borde äta dubbelt så mycket jämfört.
Vilka sjukdomar lider finländare av forts.
Nationella riktlinjer för diabetesvården Centrala rekommendationer
Mätning i hemmet med automatisk blodtrycksmätare
diabetes prevention kungssten – dpk
Hälsa ur olika perspektiv
Resultat från en nationell undersökning, Riksmaten vuxna
Kroppen är själens hus……
DIABETES TYP 1 ÄR EN KRONISK (OBOTLIG) SJUKDOM
Långsiktig beteendeinriktad behandling för livsstilsförändringar
Hem – och konsumentkunskap Sjöfruskolan VT-12
Webbkollen hemma Följ upp förbättringsåtgärder för att säkra en trygg utskrivning Intervjustödet Webbkollen hemma kan användas vid uppföljning av åtgärder.
AT-undervisning - Undernäring
Livet efter gastric bypass
Är det väl använda pengar?
Dietisten i teamet Vivianne Haapalahti, dietist Kalix Sjukhus
Folkhälsorapporten 2009 Landstingsstyrelsen 28/4 2009
Kapitel 4 November 2008/Leif Carlsson Om Dina levnadsvanor Liv & hälsa i Örebro län år 2000, 2004 och 2008 Liv & hälsa 2008 Liv & hälsa 2000, 2004 och.
Kapitel 1 November 2008/Leif Carlsson Om Din hälsa Liv & hälsa 2008 Liv & hälsa 2000, 2004 och en undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor.
Kapitel 4 Liv & hälsa i Örebro län år 2008 November 2008/Leif Carlsson Om Dina levnadsvanor Liv & hälsa en undersökning om hälsa, levnadsvanor och.
Diabetes typ 2 Hur kan jag förebygga?
Stora additionstabellen
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och levnadsvaneprojektet Raija Lenné Raija Lenné 2014.
Bastugatan 2. Box S Stockholm. Blad 1 Läsarundersökning Maskinentreprenören 2007.
KOL skola 1 förmedlar kunskap om sjukdomen KOL. Hur man får diagnosen
Utvecklingscentrum för Klinisk Överviktsbehandling.
V ersion Dialogseminarium – Patientens väg i vården Välkommen!
En sjukdom i hela kroppen
Lars Weinehall, prioriteringsordförande
Visste du att… Fysiskt aktiva individer löper hälften så stor risk att dö av hjärt-kärlsjukdom som sina stillasittande jämnåriga. Källa: Vill.
Kompetenslyftet eHälsa i primärvården Dialogseminarium – Levnadsvanor Välkommen!
Förslag till prevention och behandling av övervikt och fetma i Landstinget Kronoberg Delrapport 1. Obesitasbehandling barn och ungdomsmed kliniken.
Nyheter inom barnfetmabehandling
Hittarps IK Kartläggningspresentation år 3.
Klicka här för att ändra format Klicka här för att ändra format på bakgrundstexten – Nivå två Nivå tre – Nivå fyra » Nivå fem 1 Frågor för god vård i samband.
Hjärta och kärl Vad blir konsekvenserna av hur vi har det?
Ett projektarbete under ST i allmänmedicin av Magnus Röjvall
För dig som har typ 2-diabetes
TÄNK PÅ ETT HELTAL MELLAN 1-50
Vad innebär hälsa för dig?
Nationella Riktlinjer för Sjukdomsförebyggande Metoder Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Katarina Ossiannilsson Sjukgymnast/Rehabchef.
Fysiskt aktiva individer löper lägre risk att drabbas av bland annat benskörhet, blodpropp, fetma och psykisk ohälsa. Källa:
Levnadsvanor Levnadsvanor handlar om specifikt mänskliga beteenden i vardagliga aktiviteter som individen själv kan påverka, som exempelvis, fysisk aktivitet,
Kompetenslyftet eHälsa i primärvården Dialogseminarium – Levnadsvanor för Rehab Välkommen!
Förebygga Tersen 1. Förebygga är bättre än ”ta hand om”! Sociologen Aaron Antonovsky flyttade fokus från externa faktorer som orsak till ohälsa till individens.
“Bättre vård med facebook” Katrin Moeschlin Charlotta Wolgast Wallman Nov 2011.
Vem som svarat på enkäten Fig 1. Män =75 år Boende Fig 2 Eget boende, ej hemtjänst Eget boende med hemtjänst.
0/00 Birgitta Rolfsdotter 2004 FYSS står för FYsisk aktivitet i Sjukdomsprevention och Sjukdomsbehandling
Vård, forskning, utbildning för äldres hälsa
Rätt läkemedel till rätt patient vid rätt tillfälle !
Hälsa.
Hälsa på lika villor? Befolkningsundersökning Norrland - Norrbotten 2010 Sandberg, K
Vårdprogram Obesitas Abnorma anhopning av fetceller, BMI över 30.
Kapitel 1 Liv & hälsa i Örebro län år 2008 November 2008/Leif Carlsson Om Din hälsa Liv & hälsa en undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor.
Hur ska man planera upp sina måltider?
Diabetes.
Svarsfrekvens Oktober 2011 Liv & hälsa ung 2011 Gymnasieskolan År 2 Svarsfrekvens och antal svarande elever.
Räkna till en miljard 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13,14,15,16,17,18,19, 20, 21, 22, 23, 24, 25, 26, 27, 28, 29, 30, En miljard är ett.
Lotta på Bråkmakargatan
Hälsoval Skåne: Vårdgivaren ska på individnivå arbeta med hälsofrämjande och sjukdoms- förebyggande insatser, såväl primär- som sekundärpreventiva, ge.
Vi arbetar aktivt med patientsäkerhet i hälso- och sjukvården inom Landstinget i Jönköpings län Bland annat genom satsningen Säker vård – alla gånger.
Kost och Hälsa Då är det två timmar med kost och hälsa, Socialstyrelsens nationella riktlinjer för levnadsvanor när det gäller kosten, patientfall, Dietistens.
Susanne Fredén och Karin Kauppi
Somatisk ohälsa hos psykiskt långtidssjuka och Hälsokontroller inom primärvården Ingrid Thernfrid Chefsöverläkare VO vuxenpsykiatri Lund.
Liv och Hälsa i Västernorrland 2014 Folkhälsoenheten i samarbete med Forskning och Utveckling.
5 När är det dags att uppsöka läkare?
Energi och Näringsämnen
Dietisten i teamet Vivianne Haapalahti, dietist Kalix Sjukhus
Presentationens avskrift:

Sammanfattning av vårdprogrammet Fetma hos vuxna Övervikt Sammanfattning av vårdprogrammet Fetma hos vuxna Rubrikfärgen stämmer inte exakt med logon. Jag ordnar det till nästa korrektur./Agneta

Alla som arbetar i vården ska ha grundläggande kunskaper om bemötande och behandling av patienter med fetma. Alla patienter med fetma ska få professionella råd oberoende av vilken vårdenhet eller vårdpersonal som patienten träffar.

All behandling utgår från individens förutsättningar, risknivå och motivation. Viktigaste delen i fetmautredningen är att väga och mäta patienten. Fetma är en kronisk sjukdom som kräver livslångs stöd och uppföljning. Uppföljning är ett gemensamt ansvar för dem som har behandlingsansvar för patienten.

Fetma hos vuxna ett vårdprogram i samarbete mellan ● Primärvården ● Lasarettet i Enköping ● Akademiska sjukhuset Finns på Navet under Sjukvård, sök i A-Ö-listan och på www.akademiska.se /vardprogram.

Komplement till vårdprogrammet ● Råd om vikt, trycksak för patienter. ● Anamnes/remissunderlag vid fetma finns i Cosmic. ● Denna oh-serie. Den här bilden har jag lagt till. Kolla om du tycker den ska vara med./Agneta

Varför blir man överviktig? ● Ändrade levnadsförhållanden – vi äter mer än vi förbrukar, rör oss lite och stressar för mycket. ● Arvet har betydelse – övervikt i släkten? ● Vissa läkemedel kan påverka.

BMI (kg/m²) Normalvikt 18,5 – 24,9 Övervikt 25,0 – 29,9 Fetma 30,0 – 34,9 Svår fetma 35,0 – 34,9 Mycket svår fetma 40 –

Exempel 160 cm 64 kg 77 kg 103 kg 170 cm 72 kg 87 kg 116 kg Övervikt BMI 25 Fetma BMI 30 Svår fetma BMI 40 160 cm 64 kg 77 kg 103 kg 170 cm 72 kg 87 kg 116 kg 180 cm 81 kg 97 kg 130 kg

Behandling ● Kost. Hur ska man äta? ● Fysisk aktivitet. Hur mycket behöver man röra på sig? ● Mediciner. Vem kan få det? ● Operation. Gäller det alla med fetma?

Mål för behandlingen ● 5–10 procent viktnedgång ● … eller stoppa fortsatt viktuppgång. ● Minska riskerna med övervikt. ● Må bättre, sova bättre, ha kontroll. Viktigt! Handlingsplan med rimliga mål.

Ökad risk för sjukdomar vid fetma ● Inkontinens ● Neuropsykiatriska funktionshinder ● Psykiska sjukdomar ● Psykosociala problem ● Sömnapné ● Astma ● Diabetes typ 2 ● Gallsten ● Hjärt-kärlsjukdom ● Höga blodfetter ● Högt blodtryck

När remiss till överviktsenheten? Behandlingen är efter ett år otillfredsställande och ● BMI över 40. ● BMI över 35 i kombination med sjukdomar relaterade till övervikten.

Vad görs på överviktsenheten? ● Utökad utredning. ● Intensivare behandling i grupp. ● Ätstörningar kan behandlas med kbt. ● Utredning inför ev överviktsoperation.

Utredning vid övervikt Mått ● Längd ● Vikt ● Midjeomfång ● BMI (kg/m²) Prover ● Glukos ● Lipider ● TSH ● Blodtryck Anamnes ● Ärftlighet ● Viktutveckling ● Kostvanor ● Rökning ● Relaterade sjukd ● Motivationsgrad

Sammanfattande råd ● Frukost, lunch och middag. 2–3 mellanmål. ● En portion per måltid. ● Grönsaker och frukt varje dag. ● Mindre läsk, godis, chips, kakor och alkohol. ● Rör på dig varje dag.

Läkemedel som tillägg till kost och fysisk aktivitet ● Orlistat (Xenical) minskar fettupptaget i tarmen.