Bättre liv för sjuka äldre -team Stockholms län-

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Arvidsjaur Kommun Britta Susann.
Advertisements

Resultat Det som framkom i mätningarna var att aktiviteter som är omtyckta (bl.a. musik, gymnastik) av boende gör att fler stannar kvar i salongen och.
Resultat Vi kan konstatera att de framgångsfaktorer och de insatser vi genomfört gjort skillnad. Personen ifråga har fått ett jämnare humör. Enligt diagrammet.
Äldreomsorgens demensteam
Här händer det grejer! Under studiens gång har vi sett att förändringsarbetet inneburit större möjligheter för påverkan över aktiviteterna i gemensamhetsutrymmet.
Bättre liv för sjuka äldre -team Stockholms län-
Genombrottsprojektet Ger rehab/ Tomelilla kommun
Resultat Införandet av rapporter uppskattas och ses som mycket värdefullt av personalen. Personalen känner sig tryggare och bättre informerade. Alla tar.
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013? Verksamhetsresultat för Mark Särskilt boende.
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014 Resultat för Hammarö Särskilt boende.
Brukarundersökning 2014 Enkät till brukare med beslut om växelvård på Lupinängen Tumba vård- och omsorgsboende.
Resultat: Mätningarna efter förändringarna visade ett gott resultat. De boende åt mer och de gick upp i vikt. Deras livskvalitet visade sig även ha ökat.
Linnea 9 Bodil Jonsson Eleonore Fransson Maritha Mandelholm
Resultat: Under 5 veckor valde vi att mäta hur många gånger vi fick borsta tänderna minst 1 gång/dag på fyra av våra svåraste demenssjuka boende. Vi gjorde.
Bra planering skapar trygghet
Resultat: Samtliga fyra omsorgstagare som omfattats av förbättringsarbetet har minskat antalet gånger de avböjt hjälp p g a att de inte orkat ta emot den.
Resultat: Personalen upplever genom intervjuer att de vet inte hur och är osäkra inför bemötandet av BPSD-personer. Bekräfta personen, handlingsplaner.
Resultat: Mättningar som vi gör en gång i vecka respektive månad ser vi en förändring och en markant förbättring i arbetet. Personalgruppen gillar PPP.
Ett förbättringsprojekt i Värdeforum Bättre liv för sjuka äldre -team Stockholms län- Maria Beckman Inoussa Mounira Irene Andersson coach Pernilla Fransson.
Resultat: Mättningar som vi gör en gång i vecka respektive månad ser vi en förändring och en markant förbättring i arbetet. Personalgruppen gillar PPP.
Resultat: Under de två veckorna med schemalagda promenader har de utförts 10 dagar av 14. Välbefinnandekurvan hos de boende visar på en minskad oro och.
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015 Resultat för Stockholm_Serafen Vård o Omsorgsboende (minst 7 svarande) Särskilt boende.
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015 Resultat för Mora Särskilt boende.
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2018
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2018
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2019
Presentationens avskrift:

Bättre liv för sjuka äldre -team Stockholms län- Att förebygga oro och ångest hos personer med demenssjukdom på gruppboende Ett förbättringsprojekt i Värdeforum Helena Hagberg, Johanna Wallin-Mårtensson, Marjo Moberg, Hoa Hoang , Eva Fawaz Lindström . Anette Norman (anette.norman@stockholm.se ) Bättre liv för sjuka äldre -team Stockholms län- Mälarbacken vård- och omsorgsboende är ett gruppboende med 182 lägenheter, vackert beläget vid Mälaren i Bromma. Vår inriktning är gruppboende för demenssjuka. Varje enhet är uppdelad i tre grupper med 9/9/8 lägenheter. Enstaka lägenheter är för korttidsboende och för äldre personer med psykiska funktionshinder. Här finns träffpunkt Marys café, vårdhundteam, båten Flåtten samt möjligheter till kulturarrangemang. Våra ledord är Helhet, Öppenhet, Respekt och Ansvar. Problemområde Vi har identifierat ett behov att skapa en tryggare och lugnare tillvaro på enheten genom ett personcentrerat förhållningssätt i enlighet med de nationella riktlinjerna för vård och omsorg vid demenssjukdom. Framför allt på eftermiddagarna och kvällarna vandrar oroliga boende omkring tillsynes planlöst mellan enheternas olika grupper, utan förmåga att orientera sig eller på egen hand skapa en känsla av sammanhang i sin tillvaro. Ångest - och orosutlösta beteenden trappas upp i takt med att otryggheten ökar. Förbättringsprocessen Lilla gruppen 4.Agera Sprida kunskap om arbetssättet Kontinuerlig utvärdering Kontinuerlig handledning 1.Planera Identifierat problem med hjälp av mätskalor Behov: förebygga oro och ångest em/kväll Mål: förebygga oro och ångest/ öka välbefinnandet 2.Göra Lilla gruppen Frukostklubb Personcentrerat bemötande Följa nationella riktlinjer för demenssjuka 3.Studera PersonaIenkät Mätning av givna doser vid behovsläkemedel mot oro Mätning av BPSD symtom Beskrivning av ”Lilla Gruppen” Lilla gruppen består av 3 till 4 boende som alla är i behov av extra mycket stöd för att hantera sin tillvaro. Deras oro och ångest kan lätt övergå i rop-, skrik- eller vandringsbeteende som är mycket påfrestande både för dem själva men också för deras närmaste omgivning. Symtomen uppstår då de lämnas ensamma, som när personalen är upptagen med andra uppgifter eller med andra boende . Lilla gruppen samlas på eftermiddagen då behovet oftast är som störst. Personalbemanningen är utökad från sex till sju personer på kvällen. En utbildad Silviasyster ska ansvara för och tar hand om den Lilla gruppen boende med svåra beteendesymtom. Silviasystern ska känna de boende samt deras behov väl. Lilla gruppen sitter avskilt där de kan finna lugn och ro och utför aktiviteter allt efter stundens behov. I samband med middagen som intas gemensamt finns också möjlighet att vara delaktig med dukning och disk. Det är av stor vikt att Silviasystern som håller i gruppen får hjälp av sina arbetskamrater vid oförutsedda händelser. Gruppen ska aldrig lämnas utan tillsyn. Mätningar Staplarna är utdrag från gjord BPSD personskattning på en av deltagarna i lilla gruppen vecka 42, 44 och 47. Gul = agitation, Brun/orange = ångest, Grå = irritabilitet, Cerise = motoriskt avvikande beteende Diagrammet redovisar enhetens förbrukning, avseende antal givna doser vidbehovsläkemedel mot oro som boende fått under mätperioden vecka 38-47 Lilla Gruppen startade vecka 41m ”Jag tycker det har blivit lugnare på avdelningen.” Resultat ”Stor skillnad, vi kan arbeta i lugn och ro. De boende stressas inte upp längre och vi får en harmonisk miljö. Ibland skulle man önska att den fanns även på förmiddagen”. Färre givna doser enligt vidbehovsläkemedel mot oro förbättrar välbefinnandet hos de svårast sjuka äldre samt minskar risken för fall enligt forskning. Diagrammet visar på minskad användning av vidbehovsläkemedel mot oro. Målet med BPSD personskattning är att komma under den röda linjen. De tre gjorda skattningarna på en boende visar sjunkande nivåer för samtliga BPSD-symtom. Staplarna för problemområden som agitation, ångest, irritabilitet och motoriskt avvikande beteende har sjunkit markant sedan Lilla gruppen startade vecka 41. De minskade BPSD -symtomen ger en lugnare och mer harmonisk boendemiljö och minskar behovet av vidbehovsläkemedel mot oro. Några citat från personal då de svarat på frågan: Har ni som personal märkt någon skillnad efter den Lilla gruppen startat? i så fall vad? ”Att det blivit lugnare på avdelningen, speciellt vid måltider.” Hur går vi vidare? Tillgodose personalens behov av handledning och reflektion. Bedriva internutbildning med den palliativa vårdfilosofin som grund. Fortsätta utveckla den personcentrerade vården med de nationella riktlinjerna som grund. Kompetensen ”finns i huset” men behöver kontinuerligt underhållas för att inte falla i glömska. Vad har vi lärt oss? Att även små förändringar i arbets- och förhållningssätt kan göra stor skillnad i vardagen. Att när vi försöker göra det vanliga ovanligt bra - så har det en stor betydelse för både boende och personals välbefinnande.