POLIO OCH SENA EFFEKTER AV POLIO

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Läggdags - Om sömn hos barn med funktionshinder
Advertisements

Idrottsskador Idrottsskador är samma som arbetsskador och andra former av skador. Rörelserna du utför i idrottssammanhang sker ofta med maximal insats.
Införandet av HPV-vaccin i barnvaccinationsprogrammet
Algoritm för smärta efter polio
Biologi 2 Niklas Dahren Hälsingegymnasiet
Muskler och Styrka.
Vilka sjukdomar lider finländare av forts.
A s t m a Vad är astma? & t r ä n i n g
FYSISK AKTIVITET VID STROKE
Mats Dürén leg sjukgymnast
Vad är MS? I det här avsnittet berättar vi mer om hur familjelivet kan fungera för den som har MS. Kan man skaffa barn? Hur kan sexlivet förändras? Och.
Hälsa och Kondition.
Ergonomi.
Migrän MIGRÄN.
SBU:s rapport Blödande magsår
STUDIEMILJÖ Nu har du kommit till modul 2. Den handlar om din studiemiljö. Hur mycket har du egentligen tänkt på din fysiska studiemiljö? Har du funderat.
Information till vårdnadshavare
Kondition och träning.
att förebygga fall, trycksår och undernäring
Rehabiliteringsgarantin
Vardagsrehabilitering
Friskvård och träning I det här avsnittet berättar vi mer om hur familjelivet kan fungera för den som har MS. Kan man skaffa barn? Hur kan sexlivet förändras?
Sjukgymnastik för äldre personer
Tema Kär och galen.
”Teorin” bakom konditions- och styrketräning!
Kondition och dess metoder
Idrottsskador.
Andningen Andningen omfattar: In- och utandning
Min hälsa Nu och i framtiden!!! Varför skall vi träna/röra på oss?
Träningsplanering - För kondition.
Träningslära 9:or ht 11.
Sjukdomar i stöd och rörelseorganen. Artros Ledbrosket förstörs. I början förkommer smärta vid belastning, senare även då man är stilla. Minskar ledens.
MYELOM o SYMTOM Lotta Billgert Kontaktsjuksköterska
Halsbränna/ bröstbränna Sura uppstötningar/ regurgitation
Sjukgymnastik vid akut smärta
Sjukgymnastik vid myelom
Behandlas varsamt! Spädbarn är otroligt starka men samtidigt mycket sköra Centrala Barnhälsovårdsenheten Göteborg Lena Holmberg.
Vilka sjukdomar lider finländarna av?
HÄLSA Föreläsning om HÄLSA Av och med Stefan Lindström
Sune Fredenberg Öl, Smärtrehab Kronoberg, Växjö
Idrottsskador Uppkomst och behandling
Kroppen Träning Hälsa och kost Allemansrätten
Träningslära Styrka.
Hälsa.
Uppvärmning?.
Teorigenomgång Teori – ca. 30 minuter. Vilka är vi? Vad är puls?
Träningsschema Fyspass HSK damer.
GTU nivå 2. Träningslära, teori
Fysisk aktivitet, kost och hälsa
Konditon Upplevelsen av ett motionspass påverkas vilken intensitet träningen har. Man kan dela upp konditionsträning i två delar: Högintensiv träning och.
Hälsa och Kondition.
Vad är styrka? Styrka är den förmågan musklerna har att dras samman
Ergonomi Läran om anpassning av arbete och miljö till människans behov och förutsättningar för att förebygga risker och ohälsa.
STYRKETRÄNING Mia Jönsson FTT14/FTP
Mia Jönsson Idrott och hälsa
I DROTT OCH HÄLSA F ÖREBYGGA SKADOR. S YFTE Genom undervisningen ska eleven ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: förebygga risker vid fysisk.
Barnmedicin för blivande socionomer 3/
Anna Johnsson Leg. Sjukgymnast Skånes Onkologiska Klinik, Lund Fysisk aktivitet vid cancersjukdom.
Hälsa och träning. Vad är hälsa? Fysiskt välbefinnande Psykiskt välbefinnande Socialt välbefinnande ”Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt.
TRÄNINGSLÄRA Våra kroppar är anpassade för ett liv i rörelse. Vad händer med våran kropp när vi rör oss för lite?
Att förebygga kikhosta hos spädbarn Augusti 2016.
BALANS SE-HÖR-GÖR-DAGEN SE-HÖR-GÖR-DAGEN Högskolan Dalarna Leg. Sjukgymnast Helena Fridberg, Högskolan Dalarna Leg. Sjukgymnast Christina Mahammid,
Weronica Helleberg Idrottslärare Finnbacksskolan
Utvärdering PT Mälarhöjdens skola vt2017.
Idrottsskador.
Depression hos barn och ungdomar
Smärtbehandlingsenheten
Förebyggande av skador
EN BRA LEKTION Skapa en lektion utifrån fem angivna mål
Presentationens avskrift:

POLIO OCH SENA EFFEKTER AV POLIO Polioprojekt 2003-2005

Vad är polio? Polio är en akut infektion i nervsystemet, som angriper nedre motoriska nervceller med slapp förlamning som följd Poliomyelitis anterior acuta polio = grå myelitis = infektion i ryggmärgen anterior = framdel acuta = akut Barnförlamning, Heine-Medins sjukdom Polioprojekt 2003-2005

Polioinfektion (akut poliomyelit) Enterovirus (3 olika virustyper) Dropp- och kontaktsmitta Inkubationstid 1-2 veckor Sjukdomsbild ca 90% utan symtom ca 10% förkylning ca 1% hjärnhinneinflammation < 1% muskelförlamningar Polioprojekt 2003-2005

Polions historia Det äldsta gravfyndet med polio från ca 2000 f.Kr. Den första kända avbilden av polioskada på en egyptisk inristning från 1552-1306 f.Kr. Den första hittills kända skriften om polio från 1789: ”A Treatise on the Diseases of Children” (Michael Underwood) De första rapporterade epidemierna på ön St.Helena (1831-1835) och i England (1835) Detaljerad beskrivning av polio 1840 (Jacob von Heine) De första stora epidemierna i Norge och Sverige 1905 Sena effekter av polio beskrivna första gången 1875 Polioprojekt 2003-2005

Poliofall i Finland 1917-2004 Polioprojekt 2003-2005

Poliovacciner IPV (Inactivated Poliovirus Vaccine) Jonas Salk inaktiverat virus injektion OPV (Oral Poliovirus Vaccine) Albert Sabin levande, försvagat virus oral (s.k. ”sockerbitvaccin”) risk för vaccinassocierad polio (1:500 000 första dos) Polioprojekt 2003-2005

Poliovaccinering I Finland inleddes vaccinering mot polio år 1957 Polio är fortfarande med i det allmänna vaccinationsprogrammet för finländska barn Boostervaccinering vart femte år behövs endast om man ska åka till länder där polio fortfarande förekommer eller om man i sitt arbete blir utsatt för virussmitta Polioskadade personer ska också vaccineras med vaccin som innehåller alla tre olika poliovirustyper Polioprojekt 2003-2005

Polioskadades behov av vaccinering 1. Om du inte har fått en enda poliovaccination, behöver du totalt 3 injektioner. Tiden mellan den första och den andra injektionen skall vara minst 2 månader och tiden mellan den andra och den tredje injektionen minst 6 månader. 2. Om du endast har fått ”sockerbitvaccin”, behöver du ännu 2 injektioner, helst med 6 månaders men minst med 2 månaders mellanrum. 3. Om du har fått minst 3 vaccindoser, är det skäl att överväga boostervaccinering endast om du ska åka till länder där polio fortfarande förekommer. Polioprojekt 2003-2005

Sena effekter av polio Utmattning Nytillkommen eller ökad muskelsvaghet Muskel- och ledvärk Muskelatrofi, muskulär utmattning Svårigheter att andas Sömnproblem Svårigheter att svälja och producera ljud Köldkänslighet och köldkänsla Polioprojekt 2003-2005

Angrepp på motoriska nervceller som polio ger upphov till, re-innervation samt för tidig utmattning av de motoriska nervcellerna i samband med sena effekter av polio Polioprojekt 2003-2005

Diagnostiska kriterier för postpoliosyndrom 1. Patienten ska ha haft polio med förlamningssymptom 2. En viss återhämtning ska ha skett efter akutstadiet och tillståndet ska ha varit stabilt efter det 3. Nytillkommen muskelsvaghet eller onormal muskulär utmattning. Dessutom kan det förekomma andra symptom. 4. Symptom har förekommit minst ett år 5. Uteslutande av andra sjukdomar som kan ha förorsakat de nya besvären Polioprojekt 2003-2005

Behandling av postpoliosyndrom Kontinuerlig och regelbunden motion Undvikande av alltför stor ansträngning Behovsbedömning av hjälpmedel Viktkontroll God behandling av övriga sjukdomar Tills vidare finns det ingen speciell medicinering mot postpoliosyndrom Polioprojekt 2003-2005

De polioskadades behov av rörelse- och motionsbehandling Konditionsträning Andningsfunktion måste iakttas Styrketräning Aktiv styrketräning förutsätter åtminstone muskelstyrka som övervinner tyngdkraften (i manuell muskeltestning 3/5) Sträckningar Speciellt höft- och knäböjare samt vriststräckare Hänsyn ska tas till faktorer som påverkar andningen (bröstkorgens rörlighet, nack- och skulderregion, axelleder, understödjande andningsmuskler) Polioprojekt 2003-2005

Exempel på konditions- och styrketräning för polioskadade Konditionsträning Varannan dag Maximal belastning: pulsnivå högst 70% av max. (maximal pulsnivå = 220 – ålder) 2-5 min. träningsfaser, 1 min. vila, träningen i helhet 15-30 min. Upplevd ansträngningsnivå högst “ansträngande” dvs. 15 på Borgs skala Styrketräning Varannan dag Vikt 30-50% av maximum för en omtagning 5-10 omtagningar, lugnt tempo, 10 sek. vila mellan omtagningarna 3 omtagningsserier, 5 min. vila mellan serierna Upplevd ansträngningsnivå högst “ansträngande” dvs. 15 på Borgs skala Polioprojekt 2003-2005

Gymträning för polioskadade Lätta tyngder, långa serier, pumpande rörelser Tillräcklig vila mellan övningarna Individuellt program  genomgång av teknik och rörelser Lämplig gymapparatur tillgänglighet lätta tyngder i början steglös justering Polioprojekt 2003-2005

Bassängträning för polioskadade Vattnets temperatur  avslappnande, smärtlindrande Vattnets lyftande effekt  stödjande och bärande Vattnets tryck  minskar svullnader  effektiverar användningen av andningsmusklerna Vattnets masserande effekt Genom varierad rörelsehastighet och användning av träningsapparatur justeras belastningen och motståndet Längd 30-45 minuter Hänsyn till övriga sjukdomar (t.ex. hjärtsjukdomar) Polioprojekt 2003-2005

Hjälpmedel för polioskadade Förflyttningshjälpmedel Hjälpmedel för dagliga aktiviteter Ändringsarbeten i bostaden Hjälpmedel för bilkörning Hjälpmedel och ändringsarbeten på arbetsplatsen Hjälpmedel för fritidssysselsättning Polioprojekt 2003-2005

De mest typiska smärttillstånden vid sena effekter av polio Nociceptiva smärttillstånd muskelsmärta ledvärk ledslitage (artros) seninflammation, senskideinflammation och inflammation i senfästen (tendiniter, tenosynoviter, epikondyliter) ryggvärk Neuropatiska smärttillstånd klämda nerver nervrotssmärta myelopati (kompression av ryggmärgen och medföljande vävnadsskada som har orsakats av slitageförändringar) muskelkramper Polioprojekt 2003-2005

Behandling av smärta hos polioskadade Smärta behandlas på samma sätt som smärta i allmänhet Läkemedelsbehandling Fysikaliska behandlingsmetoder bl.a. sträckningar, massage, akupunktur, elbehandlingar, värmebehandlingar Minskad belastning tillräckliga vilopauser, minskade dagliga påfrestningar hjälpmedel, skenor, stödkorsetter Operationer Polioprojekt 2003-2005

Postpoliosyndrom och utmattning 1) Fullständig utmattning (”brain fatigue”, ”polio wall”) 2) Minskad muskeluthållighet  fysisk utmattning Förebyggande av utmattning Undvikande av överansträngning Tillräcklig vila Regelbundna måltider, små portioner Uteslutande av andra sjukdomar, t.ex. sömnapné och depression Polioprojekt 2003-2005

Nedsatt andningsfunktion hos polioskadade Orsaker: Svaghet i andningsmusklerna och de understödjande andningsmusklerna Nedsatt rörelseförmåga i bröstkorgen (kyfos, skolios) Skada i andningscentrum Symptom: Dagtrötthet Morgonhuvudvärk Sömnproblem Utmattning Andnöd Upprepade lungvägsinfektioner Polioprojekt 2003-2005

Vård av nedsatt andnings- funktion hos polioskadade Sluta röka Träning av understödjande andningsmuskler och övningar som bibehåller och förstärker rörligheten i bröstkorgen Träning av andningsmusklerna (IMT- apparat) Slemlösande teknik (flaskblåsning, grodandning) Respiratorvård Pneumokock- och influensavaccineringar Polioprojekt 2003-2005

Polio och sömnproblem Orsaker till sömnproblem hos polioskadade Rastlösa ben Smärta Tätare urineringsbehov nattetid Depression Sömnapnésyndrom Sömnapné = >10 sek. andningsuppehåll under sömnen Obstruktiv sömnapné: förträngning i de övre andningsvägarna p.g.a. förslappning av muskler i svalgområdet under sömnen Central sömnapné: störd andningsreglering i centrala nervsystemet Sömnapnésyndrom = upprepad sömnapné + symptom Polioprojekt 2003-2005

Sömnapnésyndrom Symptom: Undersökningar: Vård: kraftig dagtrötthet, morgonhuvudvärk, snarkning, försämrat minne och koncentrationssvårigheter Undersökningar: sömnregistrering och undersökning av lungfunktionerna Vård: sluta röka, viktminskning undvikande av alkohol, sömnmedel och lugnande medel tennisboll i nattskjortans ryggparti behandling av tilltäppt näsa, näsplåster nattlig övertrycksandning tandskenor, kirurgisk behandling Polioprojekt 2003-2005

Av polio förorsakade svårigheter att svälja och framkalla ljud Försvagad motorik i munnen Nedsatt känsla och rörelseförmåga i den mjuka gommen Fördröjd sväljningsreflex Maten rör sig långsamt och ensidigt ner i svalget Förändringar i röstens klang, färg och styrka Refluxsymptom (magsaft trängs upp i matstrupen) Polioprojekt 2003-2005

Rehabilitering av svårigheter att svälja och framkalla ljud Lindring av symptom med hjälp av sväljterapi Indirekta stimuleringsmetoder God ställning vid måltiderna Huvudets position vid sväljning Igenkännande av felaktig röstanvändning Användning och vård av rösten Behandling av refluxsjukdom Polioprojekt 2003-2005

Tilläggsuppgifter www.polioliitto.com www.invalidiliitto.fi Polioprojekt 2003-2005