Hur ska framtida statsfinansiella kriser i Europa undvikas? Lars Calmfors Kungl. Vetenskaps-societeten Uppsala, 31/8-2010.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
EU, bakgrund Tre krig: Fransk-tyska , 1: vkr , 2:a vkr
Advertisements

1 Ívar Jónsson Arbetsmarknaden i Västnorden mikroekonomier - almänna förutsättningar.
SNS Konjunkturrådsrapport 2011 Anders Vredin (ordf.) Runar Brännlund Lars Ljungqvist Per Strömberg Arvid Wallgren.
Innebär hanteringen av eurokrisen den slutliga dödsstöten för den ekonomiska demokratin?
Finansdepartementet Kapitaltäckning Finansmarknadsminister Peter Norman
Lars Calmfors Senioruniversitetet 20/
Ulvik 2007.
European Commission Internal Market & Services DG 1 Förändrad revision i Europa: Perspektiv från EU’s kommission Stockholm,10 januari 2012 Paulina Dejmek.
EU, bakgrund Tre krig: Fransk-tyska , 1: vkr , 2:a vkr
Internationella relationer: Stater & FN
13 jan feb apr jul jul nov feb okt nov dec 2006 Antal ledamöter per medlemsland, Europavalet.
Aktörer och institutioner i internationella relationer: EU, NATO & AU
Synpunkter på finanspolitiken Lars Calmfors Finansutskottet 4/12-98.
Den här presentationen går igenom hur energin, klimatet och tillväxten hänger ihop. Den beskriver hur utsläppen globalt sett har ökat kraftigt de senaste.
Pensionsåldern i EU-länderna och Island, Norge och Schweiz 2011
13 jan feb apr jul jul nov feb okt nov dec 2006 Europaparlamentet – den enda direkt.
Lars Calmfors SNS samhällsprogram 16/9 Thoresta herrgård
NEA forum - PEPPOL Sören Pedersen.
Europeiska unionens institutioner
Överlever euron? Lars Calmfors Fores 14/ Två frågor Klarar sig euron genom den pågående krisen? - Är den minskade oron verkligen befogad? Fungerar.
Mattias Johansson, Tullbroskolan, Falkenberg –
EU.
Överlever euron? Lars Calmfors Fores 16/ Två frågor Klarar sig euron genom den pågående krisen? Fungerar det reformerade regelsystemet långsiktigt?
Lägstalöner och lönespridning: Effekter på samhällsekonomin Lars Calmfors Svenskt Näringsliv 17/
Finanskrisen Var kommer vi från och hur tar vi oss ur den? Lars Heikensten.
Från framgång till kris
EU;s sammanhållningspolitik Ny strategi Europa 2020 ersätter Lissabonstrategin Tillväxt o sysselsättningsstrategi Fokus på smart, hållbar och inkluderande.
Ungdomspolitiken i Sverige Ansvar nationellt: Integrations- och jämställdhetsdepartementet, Ungdoms- och folkrörelseenheten Ungdomsminister: Nyamko Sabuni.
Granskning av regeringens budget Anna Kinberg Batra
Eurokrisen Lars Calmfors Junilistans seminarium 29/
Landsbygdsnätverken i Europa Presentation vid Landsbygdsnätverkets träff Hans-Olof Stålgren och Nils Lagerroth.
EU (Europeiska Unionen)
Finanspolitiska rådets rapport- några kommentarer Torbjörn Becker Östekonomiska institutet vid Handelshögskolan i Stockholm (SITE)
Europeisk utbildning för livslångt lärande för sjuksköterskor inom neurovård (nEUroBlend) Bakgrund I Europa finns drygt 13,5 miljoner patienter med neurologiska.
Stockholm 11 december 2008 Mobilising Private Sector Action Rolf Nordqvist.
Svensk finanspolitik 2008 Finanspolitiska rådets rapport till regeringen.
Mina tankar om penningpolitik och finansiell stabilitet SEB 4 maj 2012
Europeiska unionen BIV VT 2010 Tel Tjänste: /
Offentliga finanser och penningpolitik Förste vice riksbankschef Svante Öberg SACO
1 Svensk finanspolitik Lars Heikensten, Europeiska revisionsrätten - några kommentarer till Finanspolitiska rådets rapport 2008.
Barnomsorgsmarknaden i EU Vilken potential finns för svenska företag att tillhandahålla barnomsorg i Europa? Mikael Elinder Rapport för Almega.
Linköpings universitet
1 Klas Eklund SNS, 19 november 2002 TIO ÅR MED RÖRLIG VÄXELKURS OCH INFLATIONSMÅL: BARA ETT KVAR VAD KAN VI LÄRA FÖR FRAMTIDEN?
Stefan Ingves Extramöte i finansutskottet 16 augusti 2011.
Penningpolitisk rapport oktober Sveriges ekonomi växer snabbt.
Europa 2020 Sabine Mayer. Utmaningar Ekonomiska krisen Arbetslöshet Fattigdom Högutbildade kvinnor måste välja mellan jobb och familj Lågt barnafödande.
Svensk Finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2008 Laura Hartman 11 december 2008.
Vart leder eurokrisen? Lars Calmfors Vetenskapsrådets kvartalsseminarium: EU och drömmen om ett enat Europa 26/
Svensk finanspolitik 2008 Finanspolitiska rådets rapport till regeringen.
Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport maj Lars Calmfors.
Erik Höglin Konsekvenser av att införa ett balansmål för finansiellt sparande i offentlig sektor 14 augusti 2015.
Ojämlikhetens anatomi Per Molander. Frågor att begrunda Varför är alla samhällen ojämlika? Kan fördelningen påverkas? Vad leder ojämlikhet till?
Lions internationella ungdomsläger Vill Du åka på ungdomsläger till Europa?
Försäkringsinformation Sida 1. Försäkringsinformation© Svenskt Näringsliv Försäkringsinformation LAG AVTAL PRIVAT 2 Sjuklön / sjukpenning / sjukersättning.
Jesper Hansson KONJUNKTURINSTITUTET 22 juni 2016 Konjunkturläget, juni 2016.
Lunds Tekniska Högskola | Internationella avdelningen LTH | Studera Utomlands Andrea Tarlé Borgström - INTERNATIONELLA AVDELNINGEN, LTH.
Internationell ekonomi Privatekonomi Företagsekonomi Nationalekonomi Internationell ekonomi Vad påverkar den internationella ekonomin? Sverige och världsekonomin.
Ingen föds till extremist Tillsammans kan vi förebygga våldsbejakande extremism. Genom förebyggande arbete stärker vi individen och samhället.
Lars Calmfors Svenskt Näringsliv 22/
Post-industriellt samhälle, serviceländer, rika länder, nord, väst
Mattias Johansson, Tullbroskolan, Falkenberg –
Massaleveranser till vissa marknader 2009
Internationella rapporten 2016
Strukturen i pappersindustrin 2012
Pappersleveranser till vissa marknader 2009
1.
Stefan Fölster Svenskt Näringsliv
Globala Arbetskraftskostnader En internationell jämförelse av arbetskraftskostnader inom tillverkningsindustrin Augusti 2013.
EPASP – europaparlamentets ambassadörsskoleprogram
Regionkommittén.
Presentationens avskrift:

Hur ska framtida statsfinansiella kriser i Europa undvikas? Lars Calmfors Kungl. Vetenskaps-societeten Uppsala, 31/8-2010

Budgetunderskott och den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuldkvot BudgetunderskottBruttoskuldkvot Belgien-5,0 99,0100,9 Cypern-7,1-7,762,367,6 Finland-3,8-2,950,554,9 Frankrike-8,0-7,483,688,6 Grekland-9,3-9,9124,9133,9 Irland-11,7-12,177,387,3 Italien-5,3-5,0118,2118,9 Luxemburg-3,5-3,919,023,6 Malta-4,3-3,671,572,5 Nederländerna-6,3-5,166,369,6 Portugal-8,5-7,985,891,1 Slovakien-6,0-5,440,844,0 Slovenien-6,1-5,241,645,4 Spanien-9,8-8,864,972,5 Tyskland-5,0-4,778,881,6 Österrike-4,7-4,670,272,9 Storbritannien*-12,0-10,079,186,9 Sverige*-2,1-1,642,642,1 Euroområdet-6,3-6,678,784,7 EU-7,2-6,579,683,8 Källa: Kommissionens majprognos. * Ingår inte i Euroområdet.

Akuta krisåtgärder •Finansiellt stöd till Grekland •Tillfällig finansiell stabiliseringsmekanism •ECB köper krisländernas statsobligationer Men krisåtgärderna bryter mot EU- fördragets no-bail-out clause

Varför har statsskuldkriserna uppkommit? •Tidigare brott mot stabilitetspakten - fusk i Grekland - för nära treprocentsgränsen för underskott i Italien, Portugal och Frankrike •Makroekonomiska obalanser - Irland, Spanien och Storbritannien •Slapp finansiell reglering - för små kapitalbuffertar - statligt stöd till finanssektorn

Budgetsaldo i Frankrike, Grekland, Italien och Portugal, procent av BNP

Budgetsaldo i Irland, Spanien och Storbritannien, procent av BNP

Den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld- kvot i Irland, Spanien och Storbritannien, procent av BNP

Föreslagna reformer 1.Starkare incitament efterleva stabilitetspaktens regler 2.Bredare makroekonomisk övervakning 3.Bättre samspel mellan europeisk och nationell beslutsnivå 4.Starkare nationella finanspolitiska ramverk

Min analys •Oberoende finanspolitiska institutioner – finanspolitiska vakthundar •Permanent ramverk för krishantering som integreras med: - stabilitetspaktens sanktionssystem - bredare makroekonomisk övervakning - oberoende granskning av politiken

Överträdelser av EUs finanspolitiska regler Belgienxx Bulgarienx Cypernxx Danmark Estland Finland Frankrikexxxxxxx Greklandxxxxxxxxxx Irlandxx Italienxxxxxxx Lettlandxx Litauenxx Luxemburg Maltaxxx Nederländernaxx Polenxxxxx Portugalxxxxxx Rumänienxx Slovakienxx Slovenienx Spanienxx Storbritannienxxxxx Sverige Tjeckienxx Tysklandxxxxxxx Ungernxxxxxx Österrikex x x xx

Utvidgade sanktionsmöjligheter •Räntebärande depositioner och minskad tilldelning av medel från EUs budget •Större vilja använda sanktionerna om de är mer gradvisa •Men man gör inget åt möjligheterna till förlängda tidsfrister - depositioner och böter efter sju resp nio år mot ursprungligen tre och fem - gummiformuleringar

Behov av ändrade rösträttsregler i Ekofin-rådet 1.Frånta länder med stora underskott rätten att rösta i förfarandet mot andra länder med stora underskott - minskad risk för blockerande koalitioner 2.Automatiska sanktioner - kvalificerad majoritet för att stoppa och inte för att genomföra

Bredare makroekonomisk övervakning •Fler områden än finanspolitiken •Tidigt identifiera makroekonomiska obalanser •Varningsmekanism - bytesbalans - utlandsupplåning - relativa kostnader mot utlandet - kredittillväxt - tillgångspriser •Förfarande vid alltför stora obalanser som komplement till Förfarandet vid alltför stora underskott •Men svårt tänka sig att det blir särskilt bindande

Samspelet mellan europeisk och nationell beslutsnivå •Den nationella diskussionen är frikopplad från den europeiska •Stabilitets- och konvergensprogram som lämnas till EU är redovisningar i efterhand •Klokt med en europeisk termin •Behov av nationell arena där EU-nivån kan påverka den nationella diskussionen - öppna utfrågningar i parlamentet?

De nationella finanspolitiska ramverken 1.Väldefinierade finanspolitiska mål 2.Riktlinjer för finanspolitikens användning som stabiliseringspolitiskt medel 3.Åtaganden om finanspolitisk transparens 4.Incitament att respektera de finanspolitiska målen

Oberoende finanspolitiskas granskningsorgan •Sverige 2007 – Finanspolitiska rådet •Kanada och Ungern 2008 •Slovenien 2009 •Storbritannien 2010 – Office for Budget Responsibility •Tidigare: Nederländerna, Danmark, USA, Belgien och Österrike

Möjliga uppgifter •Makroekonomiska prognoser •Kostnadsberäkningar av budgetförslag •Förhandsgranskning av finanspolitisk måluppfyllelse •Efterhandsgranskning av finanspolitisk måluppfyllelse •Annalys av finanspolitikens långsiktiga hållbarhet •Normativa rekommendationer om lämplig finanspolitik

Verksamhetens syfte •Svårare för regeringar att avvika från sina egna mål •Komplement till finanspolitiska regler •Reglerna kan vara mer flexibla med bättre granskning •Bättre kunskapsunderlag för väljarna: lättare utkräva ansvar av politikerna

Viktiga aspekter på finanspolitiska vakthundar •Hög grad av oberoende •Majoritet av akademiskt verksamma forskare •Regeringarna måste visa att den tar dem på allvar •EU-kommissionen och Ekofin-rådet skulle regelbundet kunna inhämta synpunkter från dem •Europeiskt finanspolitiskt råd för bredare makroekonomisk övervakning?

Permanent europeiskt ramverk för hantering av statsfinansiella kriser •Avvägning mellan moral hazard och risk för systemkollaps •European Monetary Fund - krisland ska kunna ansöka om att dess långivare ska få byta ut sina fordringar mot fordringar på fonden - haircut - strikta krav på budgetkonsolidering

Samordning med finanspolitisk och makroekonomisk övervakning 1.Böter och andra pålagor betalas till fonden - försäkringspremier - minskat legitimitetsproblem 2.Beslut i förväg om storleken på haircuts vid eventuell framtida skuldnedskrivning - utifrån makroekonomisk riskbedömning - oberoende europeiskt finanspolitiskt råd - tidig signal om risker till marknaderna - bättre samspel mellan övervakning och marknadsdisciplin

Hur ser utsikterna ut? •En kris är alltid ett politiskt tillfälle - jfr Sverige efter 1990-talskrisen •Risken är att man bara ”lappar” i det nuvarande systemet - svårbegripligt redan idag •Radikala reformer som integrerar olika delar med varandra behövs •Oklart om EU-samarbetet kan leverera det