Konjunkturer och inflation Av samhällskunskap och religionsläraren Matildha Grip

Trend Det ekonomiska läget under en lång tid Industriella revolutionen - tillväxt

Vad tror ni det finns för orsaker till en konjunktur? Varför konjunktur? Balans = Efterfrågan är lika stor som BNP Obalans = Konjunktur när efterfrågan avviker från BNP Vad tror ni det finns för orsaker till en konjunktur?

Orsaker till obalans Arbetsgivar- avgift slopas Billigare att anställa Utländska faktorer- ex finanskrisen i USA Politiska beslut- skattehöjningar, arbetsgivaravgift Individers syn på framtiden- Media spekulerar, köper mindre Arbetsgivar- avgift slopas Billigare att anställa Fler får jobb, mer köpkraft, större efterfrågan Den skatt som arbetsgivaren betalar för att ha er anställda. (behöver inte bli så, vissa hävdar att företagen skulle ta summan se skulle skattat som vinst istället och nöja sig med den arbetskraft de har..)

Hur mår människor nu tror ni? Högkonjunktur Hur mår människor nu tror ni? Hög tillväxt Hög sysselsättning stora skatteintäkter Inflation

På väg mot en högkonjunktur BNP mindre än E Produktionsökning + stigande priser Höjda löner Detta är superbra! Eller? Ökad efterfrågan För mycket pengar jagar för få varor och tjänster. Når en pik där man inte kan producera mer. Lönerna stiger så inflationen skenar, pengarna tappar sitt värde. Landets varor blir dyrare och man söker sig istället utomlands. Minskad export och ökad import gör att efterfrågan inte räcker till och sen e vi tbx till en LK

Mer pengar i fickan = företag kan tjäna mer pengar Inflation Högre lön Köper mer Högre lön Köper mer Mer pengar i fickan = företag kan tjäna mer pengar Inflation: Priser stiger – pengarnas värde försämras Enkel orsaksförklaring: Mängden pengar ökar utan att produktionen ökar – ex löner stiger utan att det sker tillväxt När företag vet att befolkningen har mer pengar i fickorna kommer de att öka priserna på varorna och vi har en inflation. En viktig aspekt som vi måste veta kring dessa förändringar är att vi har en förhöjd lön – men företagen utökar inte sin verksamhet eller produktion. Det är helt enkelt så att vi bara har en ökning av pengar i samhället. Vi kan då här likna situationen med vår utbud och efterfrågekurva – om vi har ett ökat utbud av pengar så kommer det ju påverka efterfrågan och exkulisiviteten – vi får enkelt sagt för mycket pengar i omopllsbana för att pengarna ska vara åtråvärda. Problem: Gynnar låntagare på bekostnad av långivare. En hög inflation gynnar främst låntagare eftersom inflationen urholkar värdet på lånet. Sparare missgynnas, eftersom värdet på det sparade beloppet minskar.  Om vi har hög inflation i Sverige kan det bli så att andra länder inte lika gärna handlar utav oss, eftersom allt är dyrt här. Då måste företagen dra ner sin produktion och kan i värsta fall gå i konkurs, vilket gör att arbetslösheten ökar. Höjda priser

Hur mår människor nu tror ni? Lågkonjunktur Hur mår människor nu tror ni? Låg eller ingen tillväxt Låg sysselsättning Låg eller ingen inflation Låga skatteintäkter Hur mår samir mäklaren? Vill folk köpa bostad nu? Ahmed entrepenör

På väg mot en lågkonjunktur BNP större än efterfrågan Arbetslöshet Produktionsminskning Minskad efterfrågan Hur löser man det här? Sänker räntor, Räntorna sänks- för då vill inte folk spara, utan då spenderar de istället och efterfrågan höjs Produkterna tar också slut eller går sönder efter ett tag så blir till sist en efterfråga

Depression Djup lågkonjunktur Snabbt minskad produktion Arbetslöshet ökar snabbt Den stora depressionen 1929 https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/mellankrigstiden En länk om eleverna vill läsa på mer.

Konjuktursväng Högkonjunktur till lågkonjunktur- höjda priser leder till export minskar- efterfrågan minskar Lågkonjukturer till högkonjuktur- Vi måste ha basvaror så efterfrågan kommer så småningom öka

Företag Banker Hushåll Offentlig sektor Lån och räntor Lån och räntor Sparande & räntor Sparande & räntor Hushåll Företag Betalning för varor och tjänster Lönen för arbete Skatter & avgifter Skatter & avgifter Räntorna sänks- Hushåll- bank företag –bank: slutar spara för att man får för lite räntor, Hushåll företag- spenderar istället och efterfrågan höjs. Företag och hushåll Vi köper mer av företag och då kan lönerna höjas. Mer pengar in i den offentliga sektorn Service, infrastruktur, välfärdssystem och löner för arbete Offentlig sektor Stöd, service & infrastruktur Av samhällskunskapsläraren Matildha Grip

Sverige är påväg mot en lågkonjunktur Sverige är påväg mot en lågkonjunktur. Diskutera med dina kamrater om tänkbara orsaker till att vi går mot en lågkonjunktur och hur detta kommer att påverka er i den situation ni befinner er i om tio år.

Ta ut det ni finner relevant. Ekonomisk politik Varje grupp får ett politiskt tillvägagångssätt för att bemöta konjunkturerna. Ta ut det ni finner relevant. Beskriv ex vad politiken innebär och hur man löser problematiken med konjunkturer. Redovisa! Laissez- faire politik Finanspolitik s.208 Penningpolitik s.211 Hitta källor och fundera kring värde

Inflation Priserna stiger Eller Pengarnas värde försämras. Slutsats: vi får betala mer för samma varor/ tjänster Gynnar låntagare på bekostnad av långivare. Sparpengarna tappar sitt värde Inflation gör oss varken fattigare/ rikare om priser och löner förändras i samma takt. Påverkar valutans värde Mängden pengar ökar utan att mängden produkter ökar. Lönerna ökar utan att vi har tillväxt

Orsaker: Centralbanker minskar pengarnas värde genom att trycka för stora mängder sedlar. Stor efterfrågan – folk vill köpa fler varor och tjänster än vad företagen kan producera. Om produktionskostnaden för varor och tjänster stiger kan företagen behöva höja sina priser. Förväntningar – om företag och hushåll tror att priserna ska öka kan anställda kräva högre lön vilket leder till att företagen i sin tur kan kompensera med höjda priser. Om en centralbank tillhandahåller för stora mängder pengar stiger priserna och pengarnas värde urholkas. De mest kända exemplen på tider med väldigt hög inflation, så kallad hyperinflation, kännetecknas av att centralbanker minskade pengarnas värde genom att de tryckte för stora mängder sedlar. Stor efterfrågan – folk vill köpa fler varor och tjänster än vad företagen kan producera. Om kostnaderna för att producera varor och tjänster stiger kan företagen behöva höja sina priser som kompensation för stigande produktionskostnader. Detta kan till exempel bero på att lönerna har stigit eller att oljan har blivit dyrare. Förväntningar – om företag och hushåll tror att priserna ska öka kan de anställda kräva högre lön som kompensation vilket företagen i sin tur kan kompensera med höjda priser. Man har genom att förvänta sig inflation skapat inflation. Detta kan leda till att ekonomin hamnar i en uppåtgående spiral av ökade löner och priser som kan vara svår att bryta.

”Too much money is chasing too few goods” Mängden pengar ökar utan att den mängd produkter vi köper ökar

KPI- konsumentprisindex Mått på inflation. En korg med varor som en genomsnittlig familj förbrukar. SCB mäter hur den här korgens pris ändras Till för reglera bidrag, skatter och avgifter Korgens innehåll ändras

Exempel på hög inflation (hyperinflation) Tyskland innan andra världskriget Zimbabwe

Länken leder till prisjämförelse. Jämförandet kommer inte överensstämma, inflationen har inte stigit så mkt. Promleatisera varför det är så. (Ef stor på glass på sommaren, på vintern reas dem ut till 10kr mer rimligt.)

Riksbankens mål Penningpolitik Hålla inflationen på 2 % Reporäntan hjälper till att reglera. Höjd reporänta vid hög inflation Idag ligger reporäntan på -0,5 % Tanken med ett inflationsmål är att det ska fungera som ett riktmärke som vägleder förväntningarna som finns i ekonomin om den framtida inflationen. Inflationsmålet underlättar för hushåll och företag att fatta välgrundade ekonomiska beslut och lägger grund för välfungerande pris- och lönebildning. Om inflationen hotar att bli för hög stramas penningpolitiken åt genom att reporäntan höjs. Om inflationen ligger under målet kan reporäntan sänkas. Men räntan är ett trubbigt vapen i kampen mot inflationen. Om ekonomin fungerar dåligt i övrigt biter inte penningpolitiken.