Ammoniakavgång från jordbruket Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping

Kväve – ett svårfångat näringsämne!

Ammoniakavgången i siffror Totalt 60 330 ton i Sverige 2015 enligt Naturvårdsverket Jordbruket står för nästan 86 % (51 710 ton) Djurhållningen svarar enligt SCB för drygt 83 % av utsläppen från jordbruket, varav 8 % från betesgödsel 44 % från lagring av stallgödsel 32 % från spridning av stallgödsel Mellan 1995 och 2009 minskade ammoniakavgången från jord-bruket enligt SCB med 25 % (övriga sektorer ökade med 8 %) Enligt NV minskade de totala ammoniakutsläppen med 8 % mellan 1995 och 2015 Dock svårt att jämföra siffror – delvis ny beräkningsmetodik infördes 2017

30 % av totalkvävet i gödseln går förlorat som ammoniak Det innebär att… 30 % av totalkvävet i gödseln går förlorat som ammoniak Sveriges bönder förlorar kväve för nästan 426 Mkr per år (räknat på kvävepriset 10,00 kr/kg) Det motsvarar: 20 kr per ton stallgödsel 556 kr per hektar stallgödslad åkermark

Ammoniakavgång – källor och trender Källa: Underlag till Sveriges rapportering av luftföroreningar till NEC och CLRTAP 2014 (SMED), www.naturvardsverket.se

Ammoniakavgång – var sker utsläppen? Ammoniakutsläppen varierar från 739 ton/år i Jämtland till 8 847 ton/år i Skåne (2014). Utsläpp av ammoniak till luft 2014 – fördelning mellan olika län. Källa: Miljömålsportalen, www.miljomal.se

Vad händer i atmosfären? Utsläpp: Reagerar med: Omvandlas till: NH3 H2O NH4+ + OH- NOx O2, H2O HNO3  H+ + NO3- SO2 O2, H2O H2SO4  2H+ + SO42-  NH4NO3, (NH4)2SO4 Nedfall i form av: Torrdeposition (partiklar) Våtdeposition (löst i vatten) I marken: NH4+ +2O2  NO3- + 2H+ + H2O (nitrifikation)

Kvävenedfall i Sverige Kvävenedfallet varierar från 1,5 kg/ha i Jämtland till 14,1 kg/ha i Skåne (2014). Total våtdeposition av kväve (NOx-N och NHx-N) per hektar 2015. Källa: Miljömålsportalen, www.miljomal.se Årligt nedfall av oorganiskt kväve till barrskog, medel- värden för 2013/14 och 2014/15 baserat på mätningar i krondroppsnätet. Källa: www.krondroppsnatet.ivl.se

Så mäts kvävenedfallet Mätningar inom Krondroppsnätet Mätnät för luftföroreningar: IM (Integrerad monitoring), EMEP (European Monitoring and Evaluation Programme), LNKN (Luft- och nederbördskemiska nätet) och KD-nätet (Krondroppsnätet). Källa: IVL, rapport B2030 (2012) Mätningar inom Krondroppsnätet Källa: www.krondroppsnatet.ivl.se

EU:s takdirektiv (NECD) – Sveriges åtaganden Förorening Utsläppstak 2010-2020, tusen ton Utsläpp 2015, tusen ton Ungefärlig utsläpps- förändring 1990-2015 Svaveldioxid, SO2 67 21 -82 % Kväveoxider, NOX 148 130 -53 % Ammoniak, NH3 57 60* -9* % Flyktiga organiska ämnen, NMVOC 241 164 -54 % Ett nytt takdirektiv (2016/2284/EU) gäller sedan dec. 2016 parallellt med det gamla. Åtagandena i det nya direktivet gäller åren 2020 och 2030. De innebär skärpta krav för de fyra föroreningarna ovan och omfattar även partiklar (PM2,5) och metan (CH4). Jämförelseåret för ammoniak är 1995 då beräkningsmetoden har förändrats sedan 1990. *Ammoniak: Jämförelseår 1995, ny beräkningsmetodik 2017 Källa: Naturvårdsverket, www.naturvardsverket.se

Vad kan vi göra för att minska ammoniakavgången? Anpassa fodret till djurens behov Ändra gödselns egenskaper Surgörning (sänkt pH genom syratillsats) Spädning med vatten Separering Bättre stallgödselhantering Stall Effektiv urinavskiljning Välj rätt strömedel (torv  minskad ammoniakavgång) Sänkt stalltemperatur, kylning av gödseln Minimera gödselytan vid ny- eller ombyggnad Håll fjäderfägödsel torr (gödsla ut ofta!) Lager Täck lagringsbehållaren, särskilt för urin och biogödsel Djup behållare  liten exponerad gödselyta Välj rätt strömedel Spridning Välj lämplig tidpunkt (svalt, vindstilla, fuktig väderlek) Mylla flytgödsel och urin Bruka ner stallgödsel och andra organiska gödselmedel snabbt Rena frånluften (djurstallar) Tillämpas inte mycket i Sverige (dyrt, kräver mek. ventilation)

Investeringskalkyl, täckning av lagringsbehållare 2 000 m3 Nötflytgödsel (90 kor, 12 mån) Svinflytgödsel (1000 slaktsvinspl) Nöturin (150 kor, 12 mån) Spänntak (15 års avskrivningstid) Värdet av sparat kväve 7 314 7 614 11 340 Minskad spridningskostnad 3 300 Summa besparing, kr/år 10 614 10 914 14 640 Investeringsutrymme, kr 138 000 142 000 189 000 Flytande plastduk (10 års avskr.) Ökad spridningskostnad -1 650 5 664 5 964 9 690 51 000 54 000 87 000 (4 m djup behållare, N-pris 10,00 kr/kg, ränta 2 %, spridningskostnad 22 kr/m3)