Kemi – första terminen.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Atomer, molekyler och kemiska reaktioner
Advertisements

Atomer och kemiska reaktioner
Kemi.
Kemins grunder Föreläsning nr 1 Sid 6-15.
Atomen och periodiska systemet
VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad
Ämnenas smådelar Ingenting försvinner.
Elektronskal och valenselektroner
Grundläggande kemi För att kunna skilja på olika ämnen så talar man om ämnens olika egenskaper. Till exempel syrgas och kvävgas. Dessa båda gaser är osynliga.
Tänk på!!!!!!!!! Läs på etiketter Använd sked Använd skyddsglasögon
Periodiska systemet.
KEMISKA FÖRENINGAR MOLEKYLFÖRENINGAR eller JONFÖRENINGAR
Atomen Trådkurs 7.
Materia "allt som har både massa och volym"
Föreningar Kemi.
Naturvetentskapliga upptäckter
Atomer, molekyler, grundämnen och kemiska föreningar
Johan Karlsson, Pilängskolan, Lomma –
KEMI VAD ÄR KEMI? NO år 7 Källängens skola KEMINS GRUNDER 1.
Grundämnen Består endast av ett slags atomer Metaller Icke metaller.
Grundämne byggnad.
- Atommodellen & periodiska systemet
Farliga ämnen.
Ämnens olika faser.
Kemiska reaktioner & fysikaliska förändringar
Kemi - Materia Begrepp inom Kemin.
Kemins grunder.
Repetition.
Kemisk Bindning.
KEMISKA REAKTIONER KAP.2
KEMI NO år 6 Källängens skola KEMI.
Man kan ha nytta av detta men det kräver viss förförståelse
Atomer Ordet atom härstammar från grekiskan och betyder odelbar. Det stämmer dock inte eftersom atomen innehåller andra mindre beståndsdelar. Atomerna.
betyder odelbar är så liten att man inte kan se den
KEMINS GRUNDER KE år 7 Källängens skola. KEMINS GRUNDER KEMI VAD ÄR KEMI? NO år 7 Källängens skola.
»Ämnen har egenskaper Lukt Smak surt beskt salt sött.
KEMISKA REAKTIONER Grundämnen Syre Kemiska föreningar
Blandningar Inom kemin skiljer man mellan rena ämnen och blandningar Rena ämnen består bara av en sorts atomer eller en sorts molekyler. Guld är ett rent.
Gasolbrännare.
KEMINS GRUNDER KEMI KEMISKA ÄMNEN NO år 7 Mälarhöjdens skola.
Johan Karlsson, Pilängskolan, Lomma –
Ämnen har egenskaper Lukt surt beskt Smak sött salt.
Kemisk bindning Ke1 Kap 9.
KEMI Vad är det egentligen?.
Grundämnen och kemiska föreningar
Joner -är alltid laddade!.
Ämnen med 1 valenselektron
Atomer finns överallt Supersmå Bygger upp allting
Atomer, molekyler, grundämnen och kemiska föreningar
Marie Roslund, Rusksele skola, Rusksele –
Joner Li+ F-.
De fyra elementen.
ATOMEN Atomen är odelbar!
Marie Roslund, Rusksele skola, Rusksele –
Kemiska bindningar.
Neutralisation av en syra och en bas
Kretslopp Vad är ett kretslopp? Vilka ämnen kan ha ett kretslopp?
Atomen och periodiska systemet
Vad kan du om kemi?.
Atomer, joner och det periodiska systemet
Atomer, joner och det periodiska systemet
KEMI NO år 6 Källängens skola KEMI.
Kemi – första terminen.
Kemi – första terminen.
Vad är molekyler? Hur gör man molekyler? Var finns molekyler?
Atomen består av tre partiklar. Protoner, neutroner och elektroner.
Marie Roslund, Rusksele skola, Rusksele –
Grundläggande Kemi åk.7 Spektrum Kemi Sid
Johan Karlsson, Pilängskolan, Lomma –
Salter och metalloxider Kap 5
Presentationens avskrift:

Kemi – första terminen

Att tänka på när du labbar Uppträd lugnt och håll god ordning Ät aldrig i labsalen Använd skyddsförkläde och skyddsglasögon Läs instruktionerna noga Smaka inte om inte läraren säger så Gör inga egna experiment (om inte läraren säger OK) Kolla var säkerhetsutrustningen finns

Farosymboler

Ex. Laborationsmaterial Provrör Provrörställ Droppflaska Bägare

Ex. Laborationsmaterial Degel med lock Pipett Provrörshållare E-kolv

Vad är kemi???

Allting i hela universum är uppbyggt av atomer! Men, vad är en atom?

Bohrs atommodell + - En atom består av en atomkärna och runt kärnan svärmar negativt laddade elektroner. I atomkärnan finns positivt laddade protoner och neutrala neutroner.

Atomens elektronskal och valenselektroner K-skal högst 2 elektroner L-skal högst 8 elektroner M-skal högst 8 elektroner (om det är ytterst) Valenselektroner = Elektroner i atomens yttersta skal. Ädelgasstruktur = Atomens yttersta skal är fullt. Antalet elektroner i yttersta skalet bestämmer hur lätt en atom reagerar med en annan atom.

Atom betyder odelbar Allting i hela universum är uppbyggt av atomer! Inga nya atomer bildas och inga försvinner. (undantag: Stora, instabila atomer kan sönderfalla till mindre atomer) Det finns drygt 100 olika atomer. Atomerna återanvänds hela tiden. Atomer kallas även för grundämnen.

Periodiska systemet – en tabell med alla grundämnen https://www.ptable.com/?lang=sv

Grundämnen Alla grundämnen har olika egenskaper som gör dem unika, t.ex. kol och guld är ganska olika. Hur kan det bli så? Jo, alla grundämnen har olika antal protoner, neutroner och elektroner. Det är antalet protoner som gör att det blir ett unikt grundämne. En kolatom har 8 protoner men en guldatom har 79 stycken! https://www.ptable.com/?lang=sv

Atomslag i människokroppen 31 kg syre (O) 5 kg väte (H) 10,5 kg kol (C) 0,5 kg fosfor (P) 100 gr svavel (S) 20 gr Magnesium (Mg) 60 gr klor (Cl) 2 gr järn (Fe) 125 gr kalium (K) 40 gr natrium (Na) 1 kg kalcium (Ca)

Grundämne eller kemisk förening? Ett grundämne består av samma slags atomer, t.ex. en guldring består av enbart guldatomer, syret i luften består av enbart syreatomer. En kemisk förening består av två eller flera olika slags atomer, t.ex. vatten består av en syreatom och två väteatomer, koldioxid av en kolatom och två syreatomer.

Vad är en molekyl? En molekyl består av flera atomer som sitter ihop. Atomerna kan antingen vara av samma eller olika. Kraften som håller ihop atomerna i en molekyl kallas för kemisk bindning. Exempel på molekyler: Syrgas (O2) Vatten (H2O) Metan (CH4) Grundämne Kemisk förening Kemisk förening

Ämnens egenskaper Vikt Brännbart Smältpunkt Kokpunkt Hårt, mjukt Vattenlösligt Lukt Färg Magnetiskt Leder ström Leder värme Fast, flytande, gas

Fast, flytande eller gas? Alla ämnen kan förekomma i fast, flytande eller gasform beroende på temperaturen. T.ex. vatten är fast vid 0°C och gas vid 100°C. Syrgas är flytande vid -183°C! I fast form är atomerna stilla. När temperaturen ökar rör sig atomerna snabbare och snabbare. Till slut tar de upp hela utrymmet de befinner sig i (= gasform).

Fysikalisk förändring eller kemisk reaktion? Fysikalisk förändring = fasförändring, t.ex. is smälter, men det är fortfarande vatten. Kemisk reaktion = Ämnen förändras så det bildas nya ämnen. T.ex. metan (biogas) brinner och det bildas koldioxid och vatten.

Metaller Gemensamt för alla metaller: Har metallglans Leder ström Leder värme Är formbara

Legeringar Blandningar av metaller som ger materialet nya egenskaper, t.ex.: Rostfritt stål= krom-nickel-järn Brons= koppar-zink Nysilver= koppar-zink-nickel Vittguld= guld-silver-koppar- nickel

Framstående kemister Carl Wilhelm Scheele Scheele levde 1742-1786. Hans upptäckter gjorde att kemin fick en snabb utveckling i slutet av 1700-talet. År 1772 upptäckte Scheele grundämnet syre och visade att luft är en blandning av kväve och syre. Jacob Berzelius Berzelius levde 1779-1848. Han upptäckte flera grundämnen. Det var också Berzelius som hittade på att skriva kemiska formler, där grundämnen skrivs som bokstäver. H betyder till exempel väte och Pb bly. Vattnets formel skrivs H2O, där H2 betyder två atomer väte och O en atom syre. Marie Curie Marie Curie var en polsk-fransk fysiker och kemist och levde 1867–1934. Hon var den första kvinna som fick nobelpriset. Hon fick det för sin forskning om radioaktivitet. Hon fick faktiskt nobelpriset två gånger: 1903 i fysik och 1911 i kemi!