Solenergi.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Elproduktion, eldistribution och elanvändning i samhället
Advertisements

Av: Almir, Martin, Ismail, Edvin
E n e r g i.
VÄRME.
Kemi.
Värmelära.
Värme är rörelse.
Joakim Byström, Priono AB
Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer.  Värme är en form av energi.  En viss temperatur hos ett ämne.
Atomfysik.
Vad är orsaken till problemet?
Solvärme&Solel Björn Karlsson.
Energiformer och energikällor
Vår hållbara skola.
Energiteknik Teknik direkt s
Ämnen har egenskaper Lukt surt beskt Smak sött salt.
Kemi.
Värme och väder del 1.
Olika energiformer Energiprincipen
Inför prov 1 i Energiteknik
STJÄRNOR Solen - en relativt liten stjärna av miljarders miljarder stjärnor i universum Klot bestående av heta gaser, främst helium och väte I solens centrum.
Ljus - optik.
Energiförsörjning.
Kemi för hållbar utveckling och ökad livskvalitet
Vind, vatten och jord
Grundämnen Består endast av ett slags atomer Metaller Icke metaller.
- Atommodellen & periodiska systemet
ATOM & KÄRNFYSIK.
Vid fission skjuts en neutron in i en Uran235-atom.
Energiteknik Teknik direkt s
Kemi & fysik tillsammans!
Elektricitet Vad är det egentligen?.
Solceller s
Stjärnor Stjärnor uppträder ofta i grupper
Kemi - Materia Begrepp inom Kemin.
Atom- och kärnfysik.
Repetition.
Solen I vårt solsystem finns solen i centrum, en stor och varm stjärna som alla planeter kretsar kring, eftersom solen har så stark dragningskraft. Solen.
Vi kommer att ta upp: Har vår skola grön el?
läran om ljusets utbredning och brytning
Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer.  Värme är alltså en form av energi.  En viss temperatur hos ett.
Kemisk Bindning.
Vår hållbara skola. Vi kommer att ta upp: Grön el Hur man kan minska energianvändningen Bra energikällor för uppvärmning av vatten och el Vad vi har valt.
Energi Var kommer energin ifrån Vad är energiprincipen
KEMI NO år 6 Källängens skola KEMI.
Big bang ca 13,7 miljarder år sedan
Atomfysik Mälarhöjdens skola Ht 15.
Vad minns du från förra lektionen?
Ljus/optik.
Grupp : Arvid och gänget
Metaller Kap 12 Sid
Bilder astronomibegrepp
En inledning till pararbete i åk 8
Ljus/optik. För att kunna se något måste det finna en ljuskälla En ljuskälla är ett föremål som sänder ut ljus tex solen stearinljus eller en glödlampa.
Hållbar Utveckling. Här är fem punkter om vad hållbar utveckling är. Hållbar utveckling är när man tar ansvar så att det inte äventyrar framtiden för.
Man behöver tänka på värmeutvidgningen t.ex. när man bygger järnvägar, broar, elledningar, motorer och hus.
OPTIK Läran om ljuset.
Vad är energi? Åsa Kallebo, Stenungskolan, Stenungsund –
1700-tal Industriella revolutionen kom med industrier, folk flytta från landsbygd till stad.
Inför solenergilabben
Ämnen har egenskaper Lukt surt beskt Smak sött salt.
Först fanns all materia som bygger upp universum samlat i en liten punkt. Mindre än en knappnålsspets. Plötsligt expanderade den utåt till en enormt mycket.
Berätta om KomTek vad vi göra och vilka vi är
Atomer finns överallt Supersmå Bygger upp allting
Atomfysik Mälarhöjdens skola Ht 15.
Atom och kärnfysik.
Ljus/optik.
Atomen och periodiska systemet
Vad kan du om kemi?.
Vilka är vi och vad vi gör
Presentationens avskrift:

Solenergi

Flödande energi Solen är en flödande energikälla, den kan vi ta hur mycket som helst av, den tar inte slut Solen består av 75% av väte och 25% helium

Vad händer då vätet tar slut?

Fusion Energin från solen kommer från då 2 väteatomer slås ihop till 1 heliumatom, fusion Väte har en proton, helium har 2 protoner (Vid ekvatorn ger solen 3400 kWh/m2 och år I Sverige ger solen uppemot 1000 kWh/m2 och år)

Solceller Från solceller får man elektrisk energi Verkningsgraden är inte så hög, 15-20% av solenergin kan tas tillvara med dagens teknik Men det forskas på solceller så de blir hela tiden bättre

Solcell funktion Ljus träffar p-skiktet och får elektroner att hoppa upp till n-skiktet Det är nu för många elektroner i n-skiktet, men de kan inte hoppa tillbaka till p-skiktet direkt Men kopplas en sladd från n till p-skiktet kan elektronerna röra sig där Elektricitet är elektroner i rörelse

Solenergi på jorden

Användningsområden Bra till platser dit man inte kan dra elledningar Bra för att minska elbehovet, särskilt under sommaren hos oss Båtar Solcellsparker i Saharaöknen? Skulle kunna tillgodose hela Europas elbehov

Två vanliga solcellstyper Kiselsolcell Tunnfilmssolcell

Kiselsolcell Vanligast Gjort av kisel Måste ha ganska tjockt lager av kisel

Tunnfilmssolcell En legering av olika grundämnen så de liknar kisels egenskaper Billigare än kiselsolceller De tunna metallerna kan fästas mot glas Verkningsgraden är sämre än kiselsolcell

Film om solceller http://sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=53&article=EDUS991045 9 min

Solfångare

Solfångare funktion Solfångare värmer vatten. Varmvattnet sparas i en varmvattenberedare

Temperaturmätare vid solfångaren och en i varmvattenberedaren Är temperaturen varmare utomhus startar en cirkulationspump så vattnet rör sig och värms Verkningsgraden är 30 %

2 typer av solfångare Kiselsolcell - ganska tjock Tunnfilmssolcell – billigare och tunnare än kisel, men mindre effektiv

Plana solfångare Svarta plåtar med rör i med vattnet (och sprit/glykol) Plåtarna läggs i en låda med glasskiva ovanpå

Vakuumrör – U-rör U-format kopparrör med vattnet i Kopparröret är placerat i ett rör med dubbla glasväggar, det är vakuum mellan vägarna Gör att värmen stannar kvar Strålning från solen går igenom glasväggarna och värmer vattnet i kopparrören Vattnet värmer vattnet i ackumulatortanken/ varmvattenberedaren Dyrare och effektivare än plana solfångare

Hållbar utveckling – om regnskog http://sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=53&article=U104605-04 21 min http://sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=53&article=U104605-02 19 min