Grundkurs: Makroekonomi Kort sammanfattning II Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2012, Jonas Lagerström Grundkurs: Makroekonomi Kort sammanfattning II Luta dig mot vinden! 5.12.2018

Oregelbundna svängningar! Konjunkturcykler Svängningar runt den långsiktiga trenden Real BNP (biljoner 1996 $) 8,000 Faktisk BNP Potentiell BNP visar vad vi skulle producera om alla priser vore rörliga 6,000 1990-91 lågkonj. 1980 lågkonj. 1987 lågkonj. 4,000 1974-75 lågkonj. 1970 lågkonj. Oregelbundna svängningar! Varför uppkommer dom? Kan vi styra dom? 2,000 Ekonomin växer över tiden med i snitt 3 procent per år, men ibland växer den snabbare (högkonjunktur; inflation, låg arbetslöshet) och ibland långsammare (lågkonjunktur; deflation, hög arbetslöshet). 1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 Källa: U.S. Department of Commerce, Bureau of Economic Analysis. 5.12.2018

The crisis will purge the rottenness out of the system The crisis will purge the rottenness out of the system. High costs and high living will come down. People will work harder, live a more moral life. Enterprising people will pick up the wrecks from less competent people. Herbert Hoover The country needs and, unless I mistake its temper, the country demands bold, persistent experimentation. It is common sense to take a method and try it: If it fails, admit it frankly and try another. But above all, try something. I pledge you, I pledge myself, to a new deal for the American people. Franklin Roosevelt ”Hoovervilles” i depressionens USA på 1930-talet. Olika syn på makroekonomi: Kan vi lita på marknaden eller bör EPF gripa in? 5.12.2018

Aggregerade efterfrågan (AD) Hur mycket vill vi totalt sett ha av de finska företagen? Samhällsekonomiska kretsloppet utan kontakt med omvärlden (=sluten ekonomi). Om vi öppnar landet mot omvärlden kommer utlandet vilja köpa av finska företag (export) men en del av finska hushållens konsumtion, investeringarna i samhället och konsumtionen hos offentliga sektorn kommer att vara på utlandets varor och tjänster (och därför måste vi dra bort importen). Aggregerad efterfråga (AD) = Konsumtion (C) + Investeringar (I) + Offentlig konsumtion (G)

Konsumtion = 248 + 0.58*Inkomst Ni vill konsumera för 248 euro om er inkomst är 0 (autonoma konsumtionen), och ytterligare 58 cent för varje extra euro ni får (marginella konsumtionsbenägenheten) 5.12.2018

Oplanerade förändringar Jämvikten enligt Keynes Hur stor blir den totala produktionen i landet? Y C Iplan G AEplan Oplanerade förändringar i lagret 500 650 250 900 -400 850 1100 -200 1300 1050 1700 1250 1500 +200 2100 1450 +400 Vi kan se hur de planerade utgifterna hänger ihop med inkomsten. Enbart vid E produceras exakt lika mycket som vi totalt sett hade planerat att spendera. Tillverkas mindre än vi velat spendera måste företagen gå ut plocka på lagret; tillverkas mer måste överskottet läggas på lagret. Därefter korrigerar du din produktion. Om vi producerar mindre än 1300 så har vi producerat för lite – och vi måste ta mellanskillnaden från våra lager (negativa lagerinvesteringar). Eftersom vi tydligen tillverkat för lite så ökar vi från och med nu vår produktion. Om vi producerar mer än 1300 så har vi producerat för mycket – och måste därför lägga på lager (positiva lagerinvesteringar). Vi har uppenbarligen producerat för mycket och skär därför ner på produktionen för framtiden.

Viktigt att se vad som händer på lagret. Investera i lagret då du missbedömt Minska när du underskattat, öka när du överskattat Genom att studera om det blir mer eller mindre på lagerhyllan kan du prediktera hur BNP och arbetslöshet kommer att utvecklas i framtiden. Andra så kallade ledande indikatorer är intervjuer med inköpschefer och konsumenter, ansökningar om byggnadslov, aktiepriser. Viktigt att se vad som händer på lagret.

Därför konjunkturer Konsumenter vill plötsligt konsumera mer vid given BNP Du har mätt hur konsumtionen hänger ihop med nuvarande inkomst ceteris paribus (=allt annat lika). Ändrade förväntningar om din disponibla inkomst i framtiden Ändringar i den aggregerade förmögenheten

Därför konjunkturer Företag vill plötsligt investera mer vid given BNP Du har mätt hur investeringarna hänger ihop med nuvarande inkomst ceteris paribus (=allt annat lika). Jag ser underbara ting... Produktionskapaciteten Kostnaden att låna pengar Förväntningar om framtida real BNP (djuriska instinkter)

Positiv efterfrågechock Nokia får framtidstro och storsatsar på nya fabriker 45o Utgår från jämvikten i Y0. När Nokia ökar sina investeringar skiftar de planerade aggregerade utgifterna uppåt och ekonomin flyttas till ny jämvikt i Y1. Ökningen i BNP blir mycket större än den ursprungliga ökningen av investeringarna. AE1 AE0 Planerade utgifter (AEplan) Y0 Y1 produktion, inkomst (Y) Varför? 5.12.2018

Multiplikatoreffekten Läckagen ur kretsloppet avgör effektens storlek Ju mer av en inkomstökning som du bränner på konsumtion, desto större kommer multiplikatorn bli och desto mer påverkas BNP. Läckage ur kretsloppet (t. ex. till sparande) krymper multiplikatorn. Viktigt att estimera MPC korrekt.

Men om prisnivån ändras? Aggregerad efterfråga (AD): Rörelse längs med vs skift Minskad real förmögenhet: Hitlers samlade sparande 1921 räckte plötsligt inte längre till att köpa en brödlimpa → privata konsumtionen går ner. Högre ränta: Hitler måste ha mer pengar för att klara vardagen → fler vill låna och färre vill spara → driver upp räntan → gör att färre vill konsumera och investera. Allt som gör att C, I, G ökar vid given prisnivå leder till AD-skift åt höger: ökat framtidshopp, större förmögenhet, investeringsbehov, ökad offentlig efterfråga, lägre ränta. Aggregerad prisnivå Tänk att du har 1000 euro på banken. Om din varukorg ena året kostar 100 euro har du råd att köpa 10 korgar. Om varukorgen nästa år kostar 200 euro har du bara råd att köpa 5 korgar. Den reala förmögenhet urholkas alltså när prisnivån går upp och den privata konsumtionen går därför ner. AD Real BNP

Aggregerat utbud på kort sikt Därför har SRAS-kurvan positiv lutning (sorry Keynes) Varför vill Carina producera mer vid högre allmän prisnivå? Aggregerad prisnivå För att hon tjänar på det. Varför gör hon det? Jo, för att vissa av hennes kostnader är stela (eng. sticky), till exempel din lön. Högre allmän prisnivå i samhället ökar alltså vinsten för företaget och man vill därför producera mer. Vad kan få företagen att producera mer? Jo, alla andra förändringar (förutom en högre prisnivå) som ökar vinsten: billigare bönor (inputpriser), högre produktivitet mm. SRAS Vi höjer allmänna plötsligt prisnivån, vad händer? Varför tillverka mer bullar när allmänna prisnivån i Finland har ökat (inklusive bullpriset)? Finns flera teorier, där den vanligaste är att Carina har kostnader som på kort sikt INTE ökar. Därför kan hon öka sin vinst genom att producera mer. Kan också uppkomma om du som företagare missuppfattar och tror att den höga prisnivån beror på att alla vill ha dina bullar medan det i själva verket beror på att allt i samhället blivit dyrare. Real BNP

Aggregerat utbud på lång sikt Därför vertikal utbudskurva på lång sikt Aggregerad prisnivå På lång sikt är kostnaderna rörliga, ty efter ett tag kan nominella löner och förmåner justeras. Om samtliga priser (även inputpriser och nominella löner) skulle dubblas så påverkas inte Carinas kafé alls. Potentiella BNP är BNP då alla priser är helt rörliga. Nivån bestäms (tänk Robinson Cruse) av mängden arbetskraft, fysiskt kapital, human-kapital, teknologi mm. LRAS Om alla priser är rörliga så beror produktionen enbart på ekonomins underliggande förmåga att producera. Real BNP Yp

Repetition om hur förändringar i C, I och G påverkar AD (och därmed BNP om prisnivån är stel). Multiplikatoreffekten = den slutgiltiga effekten på BNP är större än den ursprungliga förändringen i AD. I enklaste fallet är multiplikatorn för en förändring i C, I eller G: 1/(1-MPC). Viktigt att du förstår varför multiplikatorn (alltså skiftet i AD) är större då folk vill konsumera mycket av en inkomsthöjning. Multiplikatorn för bidrag och skatt är mindre: MPC/(1-MPC). 5.12.2018

5.12.2018

Grekiska krisen sänker världsekonomin? Efterfrågechocker Skräck över att Grekland ska gå bankrutt Aggregerad prisnivå Rädslan minskar konsumtionen och investeringarna (AD minskar). Utbudsöverskottet gör att prisnivån i samhället faller (deflation) och BNP minskar ty reallönen är hög (nominella lönen är ju oförändrad). Lågkonjunktur med hög arbetslöshet. På lång sikt (hur lång!) förhandlas nominella lönen ner och vi återgår till potentiella produktionen. LRAS SRAS1 P1 SRAS2 P2 Ökad aggregerad efterfråga (ökad optimism bland konsumenter) leder till att företagen kan höja priserna och tillverkar mer (ty kostnaderna har inte ökat lika mycket). Men högkonjunkturen innebär att kostnaderna på sikt anpassas till den högre prisnivån i samhället. Då dessa kostnader höjts lika mycket som priset så är du vid samma situation som innan: Nu är timlönen 20 euro och en kaffe kostar 2 euro (köpkraft 10 kaffe) medan timlönen tidigare var 10 euro och en kaffe kostade 1 euro (köpkraft 10 kaffe). P3 AD1 AD2 Y2 Yp Real BNP Grekiska krisen sänker världsekonomin?

Effekten av höjt oljepris på världsekonomin på kort och lång sikt? Utbudschocker Saddam Hussein invaderar Kuwait 1990 Aggregerad prisnivå Invasionen mot Q8 chockhöjer oljepriset, vilket direkt höjer kostnaderna kraftigt. Efterfrågeöverskottet gör att prisnivån i samhället stiger (inflation) och BNP minskar ty företagens kostnader har stigit kraftigt. Lågkonjunktur med hög arbetslöshet och inflation; du förlorar jobbet och maten i affären svindyr. På lång sikt (hur lång!) förhandlas nominella lönen ner och vi återgår till potentiella produktionen. LRAS SRAS2 SRAS1 P2 P1 Minskad kortsiktigt aggregerat utbud (minskad produktivitet hos arbetarna på grund av influensa i landet) leder till att företagen inte vill bjuda ut lika mycket ty lönar sig inte. Vi får alltså lågkonjunktur med höjda prisnivåer och lägre produktion. Efter ett tag leder lågkonjunkturen till att nominella löner och andra kostnader justeras nedåt, så att vi återgår till ursprungliga nivån igen. AD1 Y2 Yp Real BNP Effekten av höjt oljepris på världsekonomin på kort och lång sikt?

In the long run, we’re all dead! Keynesianismen Stelheter på marknaden ger avvikelser från trenden Klassikerna: Svälten i lägren utrotas snabbt då nominella lönerna justeras nedåt. Laissez faire. Keynes: Marknaden reparerar sig själv efter en chock, men det kan ta många år. Servitrisen löneförhandlar bara en gång per år och kostnaden för kaffekokare och lokal är bestämda i priskatalog och kontrakt. Om oroliga studenter inte längre vill köpa kaffe och bulle på rasten så måste Carina låta servitrisen jobba deltid och tillverka mindre eftersom hon inte får sänka servitrisens lön. Lösning: EPF bör höja efterfrågan så att någon vill köpa kaffet och bullarna. Hur? In the long run, we’re all dead! Keynes menar att staten bör gripa in eftersom marknaden är trög. Golden Gate klar 1937 5.12.2018

Finanspolitik Centrala termer Stabiliseringspolitik: Att med ekonomisk politik (finans- och penningpolitik) försöka jämna ut svängningarna i konjunkturen. Finanspolitik: Att genom den offentliga sektorns utgifter och inkomster påverka den aggregerade efterfrågan (AD) och därigenom BNP. Penningpolitik: Att ändra räntan för att därigenom via AD styra BNP. Tänk intuitivt: Hur skulle du trycka BNP så att den ligger tätare kring potentiella nivån? Skönare att ha det jämnbra än att leva i otroliga svängningar: Vi vill ha stabil prisnivå och stabil sysselsättning. Hur skulle du som makroekonom göra för att styra faktiska BNP närmare potentiella nivån? 5.12.2018

Finanspolitikens gyllene regel Luta dig mot vinden! Aggregerad prisnivå Aggregerad prisnivå LRAS LRAS P1 SRAS1 P1 SRAS1 Tänk i det samhällsekonomiska kretsloppet för att fatta intuitionen bakom expansiv och kontraktiv finanspolitik. AD1 AD2 AD2 AD1 Real BNP Real BNP 300 500 500 700 Använd multiplikatorn för att se hur mycket du behöver göra för att ändra BNP? 5.12.2018

Expansiv finanspolitik Bush vs Obama Bush sänkte skatterna och höjde bidragen. Fördel: Ger snabbt resultat. Lättare att rikta fördelningspolitiskt. Kan ge till grupper med hög MPC. Nackdel: Låg multiplikator (0.8). Obama satsar en större andel på offentlig konsumtion (infrastruktur). Fördel: Större multiplikator. Nackdel: Tar längre tid innan verksamt. Gynnar tillväxten mer än om hushållen använder till konsumtion (eller används till idioti?) Spelar också roll vem som finanspolitiken påverkar: fattiga arbetslösa och ensamstående mammor lägger ofta en stor andel av en inkomstökning på konsumtion (hög MPC) medan miljonärer sparar (låg MPC).

Shoppar om Berlusconi höjer studiebidraget med 100 euro? Finanspolitikens begräningar Varför inte parera alla chocker i ekonomin? Osäkerhet svårt att prognostisera AD storleken på multiplikatorn olika för olika grupper och kan bero på hur ett förslag lanseras Finanspolitik tar tid → kan förvärra att ställa diagnos att ändra politiken innan multiplikatoreffekten är klar (mer Finlandsbåt än en F1-bil) Kan missbrukas av politiska skäl politiska konjunkturcykler automatiska stabilisatorer bättre än diskretionär finanspolitik Shoppar om Berlusconi höjer studiebidraget med 100 euro? Ricardiansk ekvivalens: Om du som finansminister sänker skatten kraftigt i dag – och hushållen är tillräckligt rationella för att förstå att du måste höja skatten i framtiden – så kommer sänkta skatter inte ge ökad konsumtion. Idioten i duschen