Bättre brukarinflytande 2017

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Brukarfokus i biståndshandläggning
Advertisements

Vad säger lagen? – om projekt När barn är anhöriga
Malmö Högskola 1 april 2008 Tullie Sewerin
Kompetensutveckling för att ge rätt stöd till arbete och studier Projekt.
Samordningsförbundet. Förstudie Arena Projektperiod 1 febr – 31 dec 2014 Projektledare; Päivi Johansson.
INDividuellt och Anpassat stöd till arbete för personer med neuropsykiatrisk/psykiatrisk funktionsnedsättning eller personal/verksamheter som möter.
STANNA Ett projekt för ökat stöd och delaktighet i etablering i Gävleborgs, Jämtlands och Västernorrlands län Projektet STANNA ska utveckla mottagandet.
Möjligheter till arbete med hjälp av kognitivt stöd ?
SAM Eva Marie Sjöberg Leg arbetsterapeut, specialist inom hälso- och sjukvård Leg psykoterapeut med auktorisation inom KBT Samordnare vid Arbetsmarknadsenheten.
Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning
Genomförandeplan för Dalarnas län inom området barn och vuxna med funktionsnedsättning (LSS) 2013 – april 2014.
Försäkringskassans roll i samverkan
Stöd i vardagen till psykiskt funktionshindrade - utgångspunkter
EN MODELL FÖR SAMVERKAN:
Samverkan Asperger Till Sysselsättning Arbete
Aktivitetsersättningen I november 2010 uppbar personer ersättningen. År 2007 var det personer. Psykisk funktionsnedsättning är den vanligaste.
ÅRJÄNGS KOMMUN Välkomna till Fokusgrupp i Projektet CREARE VIVERE finansierat av Europeiska Socialfonden.
OBS Material bearbetat av GBG: Stad
Övergång skola - och sen?. Ny nordisk definition dövblindhet Dövblindhet är ett särskilt funktionshinder. Dövblindhet är en kombination av funktionsnedsättningarna.
Projektet Bättre psykosvård Sammanfattning. Projektet bättre psykosvård Projektstart november 2011 Uppdrag: stötta enheter i landet som jobbar med psykosvård.
1.
Förstärkt samarbete mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan
Ekonomiska förväntningar. Om undersökningen Syfte Att undersöka hur nuläget i ekonomin påverkat arbetstagarnas förväntningar på ekonomin och löneutvecklingen.
Läget i Sverige Sverige har högsta andelen sjukskrivna i Europa. Vår kostnad för förtidspension och sjukskrivning ligger.
Presentationstitel Månad 200X Sida 1 SamPlan För de som saknar sjukpenninggrundande inkomst Syftet med projektet är att utveckla och pröva en modell för.
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015 Resultat för Mora Särskilt boende.
TILLSAMMANS GÖR VI SKILLNAD. Bakgrund till Mottagningsteamet - Behov av insats, där parterna samverkar i gemensam lokal. - Individen ska inte behöva besöka.
Förstärkt samarbete mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan.
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Operativ personal från:
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Skyddsfaktorer Riskfaktorer Livsvillkor Levnadsvanor Hälsa Ekonomiska konsekvenser Vårdkontakter Jämställdhet Jämlikhet Skyddsfaktorer Riskfaktorer.
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Dags att inventera tillgängligheten i flerbostadshus!
Barn som anhöriga Ett projekt som Habiliteringscentrum deltar i utifrån ett nationellt projekt.
Det goda livet i Västra Götaland Handlingsplan för psykisk hälsa
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2018
Samordningssköterskans uppdrag
Regionalt utvecklingsarbete EBP inom verksamhetsområdet stöd till individer med funktionsnedsättning
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2018
7 mars 2018 Arenasamverkan i GGVV
Olika är normen!.
Anhörigstödet i Falkenberg
Kortsiktig /Långsiktig effekt
Inkluderande Rehabilitering
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2019
Presentationens avskrift:

Bättre brukarinflytande 2017 Handikappföreningarnas samarbetsorgan i samarbete med Uppsala kommun Elisabeth Axberg 2017-12-05

Arbete Varför så få i arbetslivet under eller efter perioden med aktivitetsersättning?

Syfte att delaktighet och inflytande ökar i de processer som pågår i den statliga satsningen ”psykisk hälsa” att särskilda former för medinflytande skapas i processer som rör personer med psykisk funktionsnedsättning och deras försörjning att en ansökan om medel hos Allmänna arvsfonden om ett mer omfattande projekt med syfte att öka intresset för samhällsfrågor hos personer med funktionsnedsättning

Projektmål – ”försörjningsstöd” Kartlägga inflytande och delaktighet Utforma en modell för brukarinflytande

Metod Att med enskilda intervjuer inhämta kunskap om upplevelsen av inflytande och delaktighet. Antal deltagare beräknas till fem till tio personer. Analysera resultatet utifrån hur de aktuella synpunkterna kan användas i ett utvecklingsarbete och hur användbar den provade modellen är inför framtiden

Målgrupp för intervjuerna Personer som samtidigt har har en psykisk och/eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning har eller har haft aktivitetsersättning uppbär försörjningsstöd

Sammanfattning av projektet I stödet har man upplevt inflytande och delaktighet men även motsatsen Positiva erfarenheter från praktik och/eller arbete Alla beskriver att de är mycket känsliga för stress Flera uppger att man först på senare år accepterat sina begränsningar Flertalet har uppgett att informationen om stödet för praktik och annat har varit otydligt

Forts. sammanfattning Byte av arbetsmarknadssekreterare, handläggare och/eller vårdpersonal har orsakat stress Oro för ekonomin har uppgetts förvärra sjukdomen Samverkan mellan myndigheter har inte varit särskilt omfattande Utbildningen som personen gick ledde inte till arbete då arbetsmiljön var för stressig Anhöriga har för några varit en stor tillgång Anhöriga har för två personer orsakat svårigheter

Utvecklingsområden Införa kartläggningar om inflytande och delaktighet med bland annat intervjuer? Fler män än kvinnor i arbete? Varför? Hur bemöta personens känslighet för stress? Kan man öka det kognitiva stödet? Kan man öka stödet för att medvetandegöra och acceptera svårigheterna i tidigare ålder? Yngre åldrar – vilket stöd, vilka aktiviteter kan utvecklas?

Utvecklingsområden forts. Samarbeta med FK ang ekonomiskt stöd för särskilda aktiviteter? Organisera aktiviteter för friskvård? Medvetandegöra personens förutsättningar för arbete innan yrkesutbildning? Hur arbeta med bristande kontinuitet gällande handläggarna? Hur kan stödet till anhöriga utvecklas? Metoder som ökar möjligheter till arbete för målgruppen?