Bästa maten för hälsan – finns den?

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Livsmedelsverket om fisk och hälsa
Advertisements

Hur mycket äter vi? Bara vart femte barn får i sig så mycket frukt och grönt som kroppen behöver för att må bra. Vi borde äta dubbelt så mycket jämfört.
Vitamin D Nordiska näringsrekommendationer (NNR 12)
Hälsa ur olika perspektiv
Energigivande näringsämnen
Resultat från en nationell undersökning, Riksmaten vuxna
Kost Internationella Hälsokommunikatörer.
Hockey och Kost! Hallsberg Hockey Team 96/97
DET HÄR BEHÖVER VI FÖR ATT MÅ BRA:
Mat och hälsa åk 8.
Mat och hälsa åk 8.
Maten.
Folkhälsorapporten 2009 Landstingsstyrelsen 28/4 2009
Nya råd om amning och tillvänjning Diskussion med Nationella amningskommittén 8 oktober 2010 Lena Björck Livsmedelsverket.
kunskap och inspiration
Näring och individuella behov åk 8
Kostcirkeln del 5 - Matfett
Nyheter inom barnfetmabehandling
Sammanfattning mat och hälsa
Kost & Hälsa.
För dig som har typ 2-diabetes
Näringslära Vi använder kemisk energi i bensin för att få bilarna att gå. Men här har vi inte något vanligt mått på bensinens energi utan vi brukar istället.
Mat Hur och vad ska vi äta?.
Sammanfattning mat och hälsa
Hem- och konsumentkunskap
Mat och hälsa åk 6.
Repetition inför NP i biologi
Fysiskt aktiva individer löper lägre risk att drabbas av bland annat benskörhet, blodpropp, fetma och psykisk ohälsa. Källa:
matsmältningssystemet
Vilken kemi behöver vi för att leva?
Matkemi Då skall du hänga med på den här kursen!
Hälsofrämjande förskola - Nora 4 mars 2011
Hur ska man planera upp sina måltider?
Kost för idrottare.
Teori Träningscamp 7 maj
Matkemi Då skall du hänga med på den här kursen!
Fysisk aktivitet, kost och hälsa
Fetter Energi Kroppens reservenergi Värmeisolering Stötdämpare
Hälsa på lika villkor Presentation för förbundsdirektionen 10 mars 2015, Umeå.
Energigivande näringsämnen
Vad finns i maten?.
Kost och Hälsa Då är det två timmar med kost och hälsa, Socialstyrelsens nationella riktlinjer för levnadsvanor när det gäller kosten, patientfall, Dietistens.
Kostcirkeln del 5 - Matfett Matfett kan man dela in i framförallt två grupper: Hårt matfett – Främst smör och margarin som innehåller en stor mängd animaliskt.
Träningslära ÅK8.
Vegetariskt.
Näringslära Är man vad man äter?. Näringslära = Maten vi äter ska vara god samtidigt som den ska ge oss näringsämnen och den energi vi behöver för att.
Fett, Mat och Samtal ! Matthias Lidin sjuksköterska Livsstilsmottagningen /Hjärtkliniken Karolinska Universitetssjukhuset Dieter ? Fett? Mat? Gotland 14.
Repetition av näringslära
Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS, Solna Specialistläkare i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Hinner doktorn prata.
SYFTE: Fördjupa er i näringslära/hälsa. Resonera/utvärdera måltider?  Lunch: Pannkaka?  Sammanfattande test lektion 47  Det som vi främst kommer att.
Proteiner Fett Kolhydrater Mineralämnen Vitaminer Vatten För att din kropp ska må bra behöver den:
Barnfetma: Hur kan vi påverka? Betydelsen av - matvanor - fysisk aktivitet Claude Marcus Rikscentrum för Barnfetma Karolinska Universitetssjukhuset 2005.
Att äta rätt Henrik Persson Gästriklands Idrottsförbund SISU Idrottsutbildarna.
Bra proteinkällor Ägg Kyckling Fisk Kött Keso och kesella.
KOST Varför måste vi äta och dricka? En bil behöver bränsle för att fungera. Med kroppen är det likadant, den behöver bränsle för att orka leka, springa,
Äta för att behålla en god hälsa
Kostråd Här följer några kosttips. Kom ihåg att äta varierat, mycket grönsaker som rotfrukter, broccoli och frukt samt lasta i er kolhydrater och proteiner.
Matens kemi Vilka ämnen behöver du få i dig? Kolhydrater Fett
Mat, måltider & hälsa Årskurs 7.
Henrik Persson Gästriklands Idrottsförbund SISU Idrottsutbildarna
Matcirkeln, tallriksmodellen och näringslära
Kost En bra och balanserad kost innehåller: Kolhydrater Proteiner
Hur kan idrotten göra skillnad i ett allt mer stillasittande samhälle?
Energi och Näringsämnen
Matspjälkningen.
Träff 2 Välkommen!.
Träff 3 Välkommen!.
Kost för prestation.
Bra matvanor för den nyblivna mamman
Tipspromenad.
Presentationens avskrift:

Bästa maten för hälsan – finns den? Visby 2014-01-14 FETTSKOLAN Bästa maten för hälsan – finns den? Mai-Lis Hellénius, professor, Karolinska Institutet Överläkare, Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna

Från fettsyror via kostforskning till tallriken fett är livsnödvändigt vetenskaplig evidens om mat, fett och hälsa vad äter svenska folket? nya näringsrekommendationer, NNR5 vad betyder det i praktiken?

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Livsstilsfrågor - mycket aktuella Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor – stöd för styrning och ledning

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor – stöd för styrning och ledning

fett är livsnödvändigt vetenskaplig evidens om mat, fett och hälsa vad äter svenska folket? nya näringsrekommendationer, NNR5 vad betyder det i praktiken?

Fetter många olika viktiga funktioner fett är livsnödvändigt, essentiella fetter energireserv, stötdämpare, värmeisolering löser aromämnen och ger maten konsistens fettlösliga vitaminer A, D, K, E 15-30 % av kroppsvikten är fett många olika viktiga funktioner, påverkar genuttryck stor betydelse för hälsa/sjukdom metabolt aktivt organ

Det är skillnad på fett och fett!

Essentiella fetter livsnödvändiga fetter

fett är livsnödvändigt vetenskaplig evidens om mat, fett och hälsa vad äter svenska folket? nya näringsrekommendationer, NNR5 vad betyder det i praktiken?

Nya publikationer om kost och hälsa PUB MED ”nutrition and/or diet and/or food and health”

Trendkänsligt!

Ekologiska och epidemiologiska Mat och hälsa - god vetenskaplig grund Forskning om mat och hälsa Mekanismer Interventioner Kliniska studier Observationer Ekologiska och epidemiologiska studier Hellénius 16 september 2018 12

Medelhavsmat ger längre liv Meta-analys,12 prospektiva kohortstudier, 1 574 299 deltagare. Uppföljningstid 3 – 18 år Total dödlighet (livslängd), RR med CI, i relation till följsamhet Medelhavsmat Sofi F et al. BMJ 2008;337:1344 (e pub) Hellénius 16 september 2018 13

Medelhavsmat minskar risken för hjärtkärlsjukdom Meta-analys,12 prospektiva kohortstudier, 1 574 299 deltagare. Uppföljningstid 3 – 18 år Hjärtkärldödlighet, RR med CI, i relation till följsamhet Medelhavsmat Sofi F et al. BMJ 2008;337:1344 (e pub) Hellénius 16 september 2018 14

Medelhavsmat minskar risken för cancer Meta-analys,12 prospektiva kohortstudier, 1 574 299 deltagare. Uppföljningstid 3 – 18 år Cancerdödlighet, RR med CI, i relation till följsamhet Medelhavsmat Sofi F et al. BMJ 2008;337:1344 (e pub) Hellénius 16 september 2018 15

Medelhavsmat minskar risken för Parkinssons sjukdom och Alzheimers sjukdom Meta-analys,12 prospektiva kohortstudier, 1 574 299 deltagare. Uppföljningstid 3 – 18 år Neurodegenerativa sjukdomar, RR med CI, i relation till följsamhet Medelhavsmat Sofi F et al. BMJ 2008;337:1344 (e pub) Hellénius 16 september 2018 16

Sofi F et al. Am J Clin Nutr 2010. Epub)

”Gammaldags medelhavsmat” mycket omättat, lite mättat fett baljväxter grönsaker och frukt nötter, mandel mycket spannmål fisk och skaldjur måttlig alkohol konsumtion lite kött och köttprodukter lite mjölk och mejeriprodukter Hellénius 16 september 2018 18

Det är skillnad på fett och fett! Nurses Health Study, 85 168 kvinnor, 35-59 år, följdes i 26 år, upprepade kostregistreringar Health Professionals, 44 548 män, 40-75 år, följdes i 20 år, upprepade kostregistreringar LCHF med animaliskt fett och protein ökad dödlighet LCHF med vegetabiliskt fett och protein minskad dödlighet Fung TT et al. Ann Intern Med 2010;153:289-298.

Jag har börjat med LCHF och slutat äta lösgodis, bröd, potatis och ris Precis, jag har också börjat med LCHF

Minskad risk för typ 2 diabetes hos män som äter ”medelhavslikt” Health Professionals Study 40 475 friska män, 40-75 år följdes upp till 20 år kostundersökningar var 4e år 2 689 fick typ 2 diabetes risk för diabetes i relation till olika kostmönster lite kolhydrater och mycket animaliskt fett och protein ökad risk medelhavslikt kostmönster minskad risk De Koning, L et al. Am J Clin Nutr 2011;93:844. De Koning et al Diabetes care 2011;34:1150. Hellénius 16 september 2018 21

Låg kolhydratkoster är kopplade till ökad dödlighet fr.a när man ökat intaget av animaliskt fett och protein istället Low carb Low carb/ high protein Noto H et al. PloSOne; 2013

Fettkvaliteten har betydelse 1885 friska 50-åriga män Uppsala, följdes under 34 år, fettsyraprofil i blodet Ju mera fleromättade fetter - linolsyra n6 desto lägre dödlighet Låg andel fleromättade fettsyror ökad dödlighet Hög andel fleromättade fettsyror minskad dödlighet Ju mera mättade fetter - palmitinsyra desto högre dödlighet Warensjö et al. Am J Clin Nutr 2008;88:203-9.

Ekologiska och epidemiologiska Mat och hälsa - god vetenskaplig grund Forskning om mat och hälsa Mekanismer Interventioner Kliniska studier Observationer Ekologiska och epidemiologiska studier Hellénius 16 september 2018 24

The Lyon Diet Heart Trial Världsrekord i att förebygga hjärtkärlsjukdom The Lyon Diet Heart Trial Drygt 600 män och kvinnor med en första hjärtinfarkt randomiserades till en interventionsgrupp (Int, n 302) som fick kostråd eller kontroll grupp (K, n 303). Följdes upp efter 27 månader. Resultat Int K Hjärtdöd 3 16 Hjärtinfarkt 5 17 Total dödlighet 8 20 de Lorgeril et al. Lancet 1994;343:1454-9. Hellénius 16 september 2018 25 25 25

The Lyon Diet Heart Trial Hjärtdöd - 80 % Hjärtinfarkt - 70% Total dödlighet - 60 % Hellénius de Lorgeril et al. Lancet 1994;343:1454-9. 16 september 2018 26 26 26

30% Medelhavsmat med mycket olivolja eller nötter minskar risken för hjärtkärlsjukdom- PREDIMED 7447 spanska män och kvinnor (55-80 år, 57% kvinnor) ”hjärtkärlfriska”, riskfaktorer, typ 2 diabetes 3 grupper som följdes i 4,8 år medelhavsmat med extra virgin olivolja medelhavsmat med nötter kontrollkost 30% Risk att få hjärtkärlsjukdom Dödlighet Estruch R et al. N Engl J Med 2013: in press

Medelhavsmat gav regress av atheroscleros substudie av 164 deltagare IMT med ultraljud baslinjen samt efter 2,4 år progress i kontrollgruppen regress i ”nöt-gruppen” oförändrat i olivoljegruppen Sala-Vila A et al. Arterioscler Thromb Vasc Biol 2013;e pub

efter 4.8 år hos 7216 män och kvinnor i åldern 55-80 år Konsumtion av nötter (alla sorter) vid studiestart i relation till total dödlighet efter 4.8 år hos 7216 män och kvinnor i åldern 55-80 år Guasch-Ferre M et al. BMC Medicine 2013;11:164

Hur viktigt är just fettet i ”Medelhavsmaten”? 40.622 män och kvinnor 29-69 år, 62 % kvinnor 5 regioner i Spanien, EPIC studien noggrann kostundersökning följdes i drygt 13 år dödsfall; hjärtdöd 416, cancer 956, övrigt 417 44% minskad risk för hjärtkärldöd 26% minskad total dödlighet hos de 25% som åt mest olivolja För varje matsked (10 gram olivolja) minskade risken med 13% respektive 7 % Buckland G et al. Am J Clin Nutr 2012;96:142-9.

Ekologiska och epidemiologiska Mat och hälsa - god vetenskaplig grund Forskning om mat och hälsa Mekanismer Interventioner Kliniska studier Observationer Ekologiska och epidemiologiska studier Hellénius 16 september 2018 31

Mättat fett orsakar leverförfettning Nya rön… HEPFAT Trial Mättat fett orsakar leverförfettning 67 män och kvinnor, 30-65 år, bukfetma (SAD >25 cm, midjemått > 88 el 102 cm), randomiserades till isokalorisk kost med n-6 PUFA (fleromättat fett) från solrosolja eller SFA (mättat fett) från smör, 10 v, leverförfettning, blodfetter, insulin, inflammationsmarkörer mättes. Bjermo H et al. Am J Clin Nutr 2012;95:1003-12.

Fettkvalitet och blodfetter - Bjermo H et al. Am J Clin Nutr 2012;95:1003-12.

Det är skillnad på fett och fett Mättat fett jmf med fleromättat fett gav högre blodfetter högre insulinnivåer högre inflammatoriska markörer leverförfettning Bjermo H et al. Am J Clin Nutr 2012;95:1003-12.

Fettets kvalitet har stor betydelse för blodfetterna RCT, cross-over, 2x3 veckor, 20 friska individer 25-68 år med höga blodfetter, två koster, lika mycket energi, ca 36 E % fett, olika fettkvalitet snabba förändringar i blodfetter kraftiga förändringar S-kol - 17%, LDL-kol -17%, S-Tg - 20 % med rapsoljan Iggman D et al. J Intern Med 2011; epub

Fettets kvalitet har stor betydelse för blodfetterna mättade höjer omättade sänker Iggman D et al. J Intern Med 2011; epub

Byt mättat fett mot omättat fett Fettkvaliteten påverkar insulinkänsligheten Byt mättat fett mot omättat fett Stora epidemiologiska studier – Observationer Hu F. Review. Diabetologia 2001;44:805-17. Kontrollerade interventionsstudier – Behandlingsförsök Vessby et al, The KANWU Study. Diabetologia 2001;44:312-9. Summers et al. Diabetologia 2002;45:369-77. Lovejoy et al. Diabetes Care 2002;25:1283-8.

Fettkvaliteten påverkar risken att få bukfetma ”cross-over” studie 17 personer typ 2 diabetiker överviktiga normalviktiga individualiserade råd bytte smör mot fleromättade fetter bordsmargariner använda olja dra ner på ost Kostregistrering Intrabdominellt fett med MR Insulinkänslighet med clamp Summers et al. Diabetologia 2002;45:369-77.

Nitrat och hjärta kärl Nya rön… NO-liknande effekter - blodtryckssänkande effekt minskad risk för blodproppar motverkar bukfetma och metabola syndromet förbättrad fysisk prestationsförmåga Lundberg JO et al. Cardiovascular Research 2010;e pub 3 nov

Nya rön… Bra mat med mycket frukt och grönt och omättade fetter minskar ”impotensproblemen” Erektil dysfunktion, ED

Telomerlängd och medelhavsmat P=0.003 217 äldre, hög följsamhet till medelhavsmat var oberoende kopplat till längre telomerer. Kontrollerat för ålder, kön, rökning. Inflammation och oxidativ stress kopplat till kortare telomerer. Hellénius Bocardi V et al. Plos One 2013; 8:e62781. 16 september 2018 41

Effekter av fettets kvalitet på humör och fysisk aktivitetsgrad 32 unga vuxna (30 åå) , friska Cross-over studie 3 veckor 2 koster testades hög halt av palmitinsyra , ”Western diet” hög halt av oljesyra , ”Mediterranean diet” Spontan fysisk aktivitet, accelerometer Mentala parametrar, POMS (Profile of Mood States) Kien Cl et al. Am J Clin Nutr 2013; in press

Effekter på fysisk aktivitet Fysisk aktivitet ökade med 12% (p = 0.008) resp 15 % (p = 0.005) Kien Cl et al. Am J Clin Nutr 2013; in press

Mentala effekter, humör Kien Cl et al. Am J Clin Nutr 2013; in press

Effekter av fettets kvalitet på humör och fysisk aktivitetsgrad ..man blir arg och seg av smör… Kien Cl et al. Am J Clin Nutr 2013; in press

fett är livsnödvändigt vetenskaplig evidens om mat, fett och hälsa vad äter svenska folket? nya näringsrekommendationer, NNR5 vad betyder det i praktiken?

Förändring i matfettskonsumtion 2009- 2011 Källa: Hälsan och maten 2012, Svensk Dagligvaruhandels årliga rapport

Förändring i matfettskonsumtion 2010- 2012 Källa: Hälsan och maten 2013, Svensk Dagligvaruhandels årliga rapport

17 kg godis per person och år Fortsätter att öka!

Vi dricker mera sportdrycker Källa: Hälsan och maten 2013, Svensk Dagligvaruhandels årliga rapport

Konsumtionstrenden går tvärs emot de Svenska Näringsrekommendationerna (SNR) vi konsumerar allt mer mättade fetter saltintaget fortsatt högt sockerkonsumtionen fortsatt hög allt färre konsumenter tittar efter nyckelhålsmärkta produkter i butikerna

Källa Jordbruksverket

Matlagningsfetter

Förändringar i kostmönster hos män och kvinnor i Västerbotten under 25 år. Populationsbaserade undersökningar med > 140.000 observationer Johansson I et al. Nutrition J 2012;in press, epub

Förändringar i vikt (BMI) och S-kolesterol hos män och kvinnor i Västerbotten under 25 år Johansson I et al. Nutrition J 2012;in press, epub

fett är livsnödvändigt vetenskaplig evidens om mat, fett och hälsa vad äter svenska folket? nya näringsrekommendationer, NNR5 vad betyder det i praktiken?

NNR 5 Nya nordiska näringsrekommendationer Utvalda Nordiska kostexperter granskar nytillkommen forskning Resultaten granskas av en ny grupp utvalda kostexperter Öppet för alla att granska kritisera Nya nordiska näringsrekommendationer NNR 5 www.slv.se/en-gb/Startpage-NNR/

NNR 5 - nya nordiska och svenska näringsrekommendationer

kunskapen ökar men förvirringen tilltar motsägande budskap, trots samstämmig forskning konsumtionsmönster går åt delvis fel håll förtroendet för Livsmedelsverket och forskare har minskat kostrådgivning har flyttat ut i bloggvärlden och media enstaka vittnesmål ges lika stor tyngd som stora vetenskapliga undersökningar

personliga erfarenheter blir ”evidensgrundande” mytbildning och trender starkare än vetenskaplig evidens

Var inte rädd för fettet – men välj smart! stek i olivolja istället för smör välj ett vegetabiliskt fett på smörgåsen välj lax och makrill ett par dagar i veckan istället för bacon och korv välj en mager ost, 10 % eller 17 % ta inte bort, men välj magra mejeriprodukter välj oljebaserad dressing istället för bluecheese och gräddfil baka bullar på raps- eller solrosolja, ta mindre socker och mera nötter och mandel på välj nötkakan istället för drömkakan ta avokado på mackan istället för salami

Var rädd om maten, måltiden och varandra

Tack för er uppmärksamhet!