Användning av syn- och hörselhjälpmedel vid bilkörning Birgitta Thorslund & Sara Nygårdhs

Bakgrund Synförmågor som synskärpa, synfält och kontrastseende används för att bedöma körlämplighet. Kompensatoriska strategier som lägre hastighet och fler blickar i backspegeln används bland äldre förare med hörselnedsättning. Kognitiva nedsättningar hör också till naturligt åldrande. Gradvis utveckling av nedsättningar kan leda till felskattning av förmågor. Internationellt samarbetsprojekt mellan Sverige: VTI & Optikerutbildning på KI. Australien: University of Queensland & Queensland University of Technology

Syfte och frågeställningar Undersöka självrapporterad körförmåga samt användning av syn- och hörselhjälpmedel bland äldre med olika grad av syn-, hörsel- och kognitiv förmåga. Hur är självrapporterade och kliniskt uppmätta förmågor kopplade till: varandra hur det känns att köra i olika situationer användning av syn- och hörselhjälpmedel vid körning Bild på bilförare med och utan hörapparat/glasögon

Metod - deltagare Rekrytering via sociala medier och föreningar 109 deltagare (58 kvinnor, 51 män) åldersspann: 60 – 87 år (medel 69,5) aktiva bilförare Kategoriserade i 4 grupper efter syn- och hörselförmåga: Ingen nedsättning (10 kvinnor, 13 män) Synnedsättning (20 kvinnor, 9 män), Hörselnedsättning (11 kvinnor, 11 män) Syn- och hörselnedsättning (17 kvinnor, 18 män) Svårt att hitta män över 60 år utan HN. Medel årlig körsträcka 7617 km (SD = 13985)

Metod – kliniska tester Syntest Synskärpa på EDTRS-tavla med hög- och lågkontrast (100%, 10%) Binokulärt både med och utan glasögon Synfältstest med Humphrey Field Analyzer Hörseltest med och utan hörapparat Tonaudiometri PTA (0.5, 1, 2, 4 kHz) Tal i brus Visuell bearbetning Tester associerade med körförmåga Useful Field of View test (UFOV®, Version 7) Trail Making Test (TMTA och TMTB)

Metod – Enkät med självskattningar Bakgrundsfrågor och generell hälsa Synförmåga Hörselförmåga Körvanor och körförmåga Användning av glasögon vid bilkörning Användning av hörapparat vid bilkörning

Resultat – upplevd hälsa De med enbart synnedsättning mår generellt bättre än de med både syn- och hörselnedsättning. I övrigt inga skillnader mellan grupperna.

Resultat – syn och hörselförmågor Självskattad och kliniskt uppmätt hörsel är starkt korrelerad. Självskattad och kliniskt uppmätt synförmåga är starkt korrelerad (undantaget synfält). Endast en vardagssituation korrelerade med synfältstestet - svårighet att gå i trappor.

Resultat – visuell bearbetning Sämre resultat på UFOV och TMT med stigande ålder (känt sen förut). Deltagare med bara synnedsättning var bäst på TMT Signifikant snabbare än de med hörselnedsättning på både TMTA och TMTB Signifikant snabbare på TMTA än de utan nedsättning Vi vet att hörselnedsättning påverkar den fonologiska loopen, så det är rimligt att de är mer långsamma. Personer med korrigerad syn har bättre syn än de som ser tillräckligt bra utan hjälpmedel.

Resultat – körförmåga Signifikant samband mellan självskattad körförmåga och: synskärpa vid låg kontrast självskattad syn självskattad hörsel Inget samband mellan självskattad körförmåga och visuell bearbetning grupp Körglädje har signifikant koppling till både subjektiva och objektiva syn- och hörselförmågor. Ingen signifikant effekt av grupp på körglädje. Kom ihåg synskärpa vid låg kontrast

Resultat - trafiksituationer PTA utan HA höger PTA utan HA vänster Tal i brus utan HA Tal I brus med HA Högkontrast utan glasögon Lågkontrast utan glasögon Högkontrast med glasögon Lågkontrast med glasögon Synfält Okända områden   0.20* 0.29* Korsningar utan trafikljus -0.21* -0.19* 0.26** 0.44** Korsningar med trafikljus 0.33* 0.38** 0.28** Högtrafikerade vägar 0.35** 0.47** 0.32** Nattetid 0.25* 0.27** Vid regn 0.21* 0.26* Ensam i bilen 0.35* 0.24* Med passagerare 0.25 Med radion på 0.33** På motorvägen 0.30* 0.23* I rusningstrafik 0.31* Vid filbyte I rondeller 0.34** Synförmågor påverkar flest situationer när det gäller hur bekväm personerna känner sig. Främst är det måtten Lågkontrast med glasögon eller linser samt Synfält. Hörselförmågor påverkar tydligast vid korsningar utan trafikljus. Även här fler signifikanta effekter med hjälpmedel. Också koppling mellan SIN och hur mycket hörapparaten används. Ingen effekt av grupp om vi tittar på de fyra olika, men tittar vi på synnedsättning/ej synnedsättning finns fem situationer då de med synnedsättning känner sig mindre bekväma.

Resultat- användning av hjälpmedel Deltagare med synnedsättning använde sina glasögon eller linser i genomsnitt 95% av körtiden på dagen och 96% av körtiden på natten. Ingen effekt av dubbla nedsättningar. Deltagare med hörselnedsättning använde sina hörapparater i genomsnitt 57% av körtiden både dag och natt (generellt under dagen 24%). Ingen skillnad mellan höger och vänster öra. Användning av hörapparat är signifikant kopplad till självskattad nytta av hörapparaten vid bilkörning uppmätt nytta av hörapparaten (tal i brus).

Slutsatser Korrelationen mellan subjektiva och objektiva mått var hög både för syn och hörsel, vilket visar att deltagarna i den här studien var medvetna om sina förmågor. Bättre resultat på de kliniska testerna av hörsel och syn var förknippat med att vara mera bekväm i flera trafiksituationer. Synförmåga påverkar körkänslan i flest situationer. Främst är det kontrastkänslighet och synfält som utmärker sig. För personer med hörselnedsättning är utryckningsfordon och korsningar utan trafikljus mest oroande. Vid bilkörning används glasögon eller linser mer än hörapparat (95% vs 57%). Hörapparat används i genomsnitt mer vid bilkörning än i andra sammanhang. Både körglädjen och den upplevda körkvaliteten påverkas positivt av bättre syn- och hörselförmåga.