Vad kan man när man är klar?

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
EBP-cirkel 1 INGEGERD BESÖKSADRESS: RÅDHUSGATAN 72, ÖSTERSUND
Advertisements

Aktuella kurser inom vård och omsorg på gymnasienivå.
V AD HÄNDER EFTER SFI?. S TUDIE - OCH YRKESVÄGLEDNING Hos mig kan du få studie- och yrkesvägledning information om utbildningar, behörighetsregler och.
Likvärdig utbildning – Likvärdig undervisning
Våga prata om psykisk ohälsa!. Hjärnkoll sedan 2009! var Hjärnkoll en nationell kampanj som drevs av Myndigheten för delaktighet, MFD, och Nationell.
- Anhörigstöd - Riktlinjer och vägledning funktionshinderområdet Introduktionsutbildning Louise Odengard - Stadsledningskontoret.
Pedagogiska planeringar Hanna Sepp Marcus Granberg Albina Brunosson.
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Studie- och yrkesvägledning
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Välfärdens processer för myndighetsutövning inom IFO/FH
Samordnad Individuell Plan - Hur enkelt kan det bli?
Föräldraenkät 2017 Förskola
Barnets bästa i främsta rummet
VÄLKOMMEN TILL 6A.
Välkommen till information om lex Sarah
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE
Föräldraenkät 2017 Förskola
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
(antal enkäter = 229, antal svar = 196)
BESÖK OSS PÅ EDGYMNASIET.SE ELLER FACEBOOK
BESÖK OSS PÅ FACEBOOK OCH EDGYMNASIET.SE
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Samordnad Individuell Plan - Hur enkelt kan det bli?
Problematisering av diplomet
Nya föreskrifter och allmänna råd om läkemedelshantering
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Vad kan du som förälder göra? Om någon annan inte har det bra
Likheten förenar Möt Maria Johansson som uppmanar oss att se vad som förenar människor, trots våra olika upplevelser och erfarenheter.
APL info åk 1 Arbetsförlagt arbete.
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Yrkesförberedande program
Bygg- och anläggningsprogrammet
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Vägledande principer för socialtjänsten
Ny utbildning till Vårdbiträde
Pedagogen och det entreprenöriella lärandet
Studie- och yrkesvägledning
Kompetensförsörjningsinsatser 2017
Implementering av peer learning i verksamhetsförlagd utbildning (VFU)
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Modul två – Förberedelse inför Jobbspår
Föräldramöte
Nationell tillsyn 2017 Samverkan när det gäller multisjuka äldre – Rapport: Samverkan för mulitsjuka äldres välbefinnande (maj 2018). Patientsäkerheten.
Skolledningskonferens
Delprojekt 3 - Ämnesintegration
Överenskommelse mellan kommunerna och Västra Götalandsregionen
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2018
Enkät i gymnasieskolan 2015
Vård och omsorgsutbildning
Specialiserad Sjukvård I Hemmet
En demensstrategi för Sverige – hur jobbar vi vidare?
Undersköterska äldreomsorg Lokalt jobbspår
Kunskapsprocessen Spånga Grundskola
Lokalt jobbspår, Vårdbiträde
Enkät i gymnasieskolan
Systematiskt kvalitetsarbete
Vad händer efter Sfi? Vilka vägar kan jag gå?
Elevhälsoarbete och kvalitet ….vad innebär det?
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2018
Yrkesutbildningar CVL Sandviken
Enkät i gymnasieskolan
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Språkombud En språkstödjande funktion inom vård och omsorg samt hälso- och sjukvård.
En lokal handlingsplan för psykisk hälsa BAKGRUND År 2016 slöt regeringen och SKL överenskommelse som syftar till att stärka regioner i arbetet.
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2019
Presentationens avskrift:

Vad kan man när man är klar? Vård och omsorgsprogrammet – vuxenutbildning

Sunnerbogymnasiet/Vux

Vi pratar om Programgemensamma kurser Fördjupningskurser Skollagen Läroplanen - vuxenförordning Examensmål SOCIALSTYRELSEN Vård och omsorgsprogrammet Validering Programgemensamma kurser Fördjupningskurser Bra att veta som elev Bra att veta som handledare Bra att veta som chef Yrkesstatus

Vem? Vad? VILKA? HUR? På vilket sätt? Skollagen - Den innehåller allmänna bestämmelser för alla skolformer och frågor om elevens rätt till utbildning. Förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning - är mer detaljerad än lagen. Läroplanen beslutas av regeringen. Läroplanen anger vad utbildningen har för uppgifter, övergripande mål samt de värden som ska ligga till grund för undervisningen.

Vem? Vad? VILKA? HUR? På vilket sätt? Examensmål (Kursmål – centralt innehåll – kunskapskrav) Socialstyrelsen – (SOFS 2011.12 Allmänna råd) Grundläggande kunskaper hos personal som arbetar i socialtjänstens omsorg om äldre. (SOFS 2014:2 Allmänna råd) - Kunskaper hos personal som ger stöd, service eller omsorg enligt SOL och LSS till personer med funktionsnedsättning.

Vård och omsorgsprogrammet/vux Studerar kurser som bygger en utbildning Studiehastighet CSN – ca 26 p/vecka Praktik 3 x 5 veckor Flexibel utbildning Obligatoriskt/frivilligt Validering - Ett sätt att ta tillvara på de kunskaper/färdigheter man redan har/besitter Teoretiskt / Praktiskt ( i skolan). Prövning leder till betyg Ska ha arbetat 75-100% under minst 1 år för att få validera. Validering ute på verksamheten: genomförs under 3 dagar hos steg 2 - utbildad valideringshandledare

Programgemensamma kurser Vård- och Omsorgsarbete 1 200 gp Vård- och Omsorgsarbete 2 150 gp Medicin 1 150 gp Etik och människans livsvillkor 100 gp Psykiatri 1 100 gp Psykologi 1 50 gp Specialpedagogik 1 100 gp Hälsopedagogik 100 gp (Svenska 1/svenska som andraspråk 1) 100 gp)

Fördjupningskurser Yrkesutgång: Hälso- och sjukvård Yrkesutgång: Äldreomsorg Äldres hälsa och livskvalitet 200 gp Vård och omsorg vid demenssjukdomar 100 gp Palliativ vård GYMNASIEARBETE Medicin 2 100 gp Akutsjukvård 200 gp Palliativ vård 100 gp GYMNASIEARBETE

Bra att veta som elev Maila om du inte kan komma Var aktiv i klassrummet och intresserad av innehåll och upplägg Läs informationen och ta ansvar för den informationen du får Gör praktiken på heltid, även på obekväm arbetstid Läs enligt den individuella studieplanen och studietakten Kom alltid till obligatoriska lektioner - i tid Gör inlämningar och prov på de tider som bestämts

Bra att veta som handledare Försök att undvika frågor: Har ni gjort detta i skolan? Ni har väl gjort detta i skolan? Ex. blodtryck (Eleven kan ha glömt; det kan kännas jobbigt, eleven kanske har tränat t.ex. blodtrycksmätning men på varandra dvs friska blodkärl vilket är något helt annat med en multisjuk brukare/pat, eleven är i en annan miljö; inte i den tryggheten som skolan erbjuder, buller i miljön och en orolig patient/brukare påverkar resultaten, situationen är stressande att mäta blodtryck ”på riktigt” jämför ”på låtsas” i skolan. ) Att eleverna är under sin APL (Arbetsplatslärande och absolut inte klara med sin utbildning), även om de har arbetat tidigare och har erfarenhet av vården. För det mesta teoretisk utbildning och att tillsammans med er har eleven möjlighet att vara förtrogen med de praktiska kunskaperna.

Bra att veta som handledare Du har huvudansvaret för en bra bemötande gentemot eleven. Du ska vara ledaren som visar hur en professionell medarbetare jobbar. Fokusera på basala hygienrutiner, ergonomi, bemötande, kommunikation, reflektion, osv. Fundera om du vill att hen ska vara din framtida arbetskamrat. Om JA – se till att du utvecklar personen och kanske det är du som har fått en duktig medarbetare. Om NEJ- ta upp detta med eleven utan att kränka och nedvärdera sedan kontakta läraren och diskutera det som känns fel ganska snart. Diskutera inget efter att eleven har slutat sin APL. Var försiktigt med att sprida rykten om enskilda elever, skolor/lärare. Kom inte överens med eleven om förlängning av APL perioden utan lärarnas godkännande. På skolan arbetar vi efter Vårdhandboken, inte efter de rutiner/normer/Riktlinjer ni har på ERT arbetsplats. Vi utbildar blivande medarbetare till ALLA. Kommun, region, LSS. Har du någon form av relation med eleven eller någon av dennes anhöriga? Fråga dig själv om det är professionellt att vara handledare för hen?

Bra att veta som chef/ledare Kurser bygger på varandra. Ett kvalificerat och svår jobb Utbildar för att vårda multisjuka individer med olika behov, möta och bemöta oroliga och ledsna anhöriga. Att söka kunskap enligt Socialstyrelsens riktlinjer, vad hälsa och ohälsa är, jobba med prevention , mm. (Bred kompetens) En positiv attityd till utbildning. Trygga utbildare och trygga handledare (yrkeskompetens enlig gällande krav) – förstår sitt uppdrag. Tuff utbildning- tyvärr fungerar inte för alla. Steg 2 handledare – validering. Samverkan kring APL platser. Kunskaper kring Examensmål /kurser (betyg) = socialstyrelsen.

Att öka yrkesstatusen - allas ansvar- Alla är vinnare.