Högskolestudenter om Staten som attraktiv arbetsgivare

Om undersökningen Onlineundersökning som pågick mellan 13 maj och 4 juni 2014. 1100 svarande. Utgångspunkt i Arbetsgivarverkets undersökning från 2008. Utbildningsinriktningar: ekonomi, IT, juridik, samhällsvetenskap och teknik. Riktade utskick från Universums databas samt annonser på Facebook. Valda utbildningsinriktningar fokuserar på staten och privat sektor (jämför med kommunernas resultat).

Bakgrundsvariabler 32 % studerar på ekonomiprogrammet (49 % kvinnor 49 % män, 22 % utländsk bakgrund) 28 % studerar till högskole- eller civilingenjör (38 % kvinnor 61 % procent män, 18 % har utländsk bakgrund) 17 % studerar på systemvetarlinjen (32 % kvinnor 65 % män, 33 % utländsk bakgrund) 14 % studerar på samhällsvetenskapligt program (69 % kvinnor 30 % män, 23 % utländsk bakgrund) 9 % studerar på juristlinjen (50 % kvinnor 46 % män, 19 % utländsk bakgrund)

Viktigaste faktorer vid val av framtida arbetsplats Val av max tre faktorer. Jämfört med 2008 samma topp 4. Fler kategorier har tillkommit 2014, bla frågorna personlig utveckling, balans arbete/fritid och tillsvidareanställning. Generellt sett små skillnader mellan könen utom för bra stämning/trevliga kamrater och hög lön. Totalt Man Kvinna

forts. viktigaste faktorer vid val av framtida arbetsplats Även 2008 var samhällsnyttan och jämställdhet en viktigare faktorer för kvinnor än män. Skillnaden är i princip oförändrad. Totalt Man Kvinna

Viktigaste faktorer vid val av arbetsplats Gruppen IT –studenter utmärker sig avseende faktorn hög lön och kreativt utrymme, för samhällsvetare är lön mindre viktigt, samhällsnyttan däremot av stor vikt. Juriststuderande prioriterar inte personlig utveckling, kreativt utrymme lika mycket som andra grupper däremot balans i arbete kontra fritid. Teknikstudenter avviker i liten grad från genomsnittet bortsett arbetsplatsens belägenhet. Resultatet står sig i stort sett sedan 2008 men det finns skillnader. I 2008 års undersökning prioriterade teknikerna i högre grad hög lön och karriärmöjligheter. Jämställdhet och mångfald ökar i vikt för teknikerna i undersökningen 2014. Även för IT ökar faktorn jämställdhet och mångfald i betydelse. Asterisk betyder nytillkommen kategori.

Jag associerar olika sektorer med Tre viktigaste valfaktorerna Privata företag Statliga myndigheter Uppåtgående pilar betyder att de statliga arbetsgivarna stärker sina positioner inom detta område jämfört med 2008. Nedåtgående pilar betyder att privat sektor utökar sitt försprång och att resultatet försämrats för statlig sektor. Privat sektor tappar signifikant i kategorierna arbetskamrater/bra stämning och flexibla arbetstider. 2008 hade en majoritet av de svarande högst förväntningar på privat sektor när det gällde arbetskamrater/bra stämning.

forts. jag associerar olika sektorer med Tre viktigaste valfaktorerna Privata företag Statliga myndigheter Även om staten stärker sin position jämfört med 2008 avseende kreativt utrymme så är detta ett problemområde för staten när det gäller hur vi uppfattas jämfört med näringslivet

Vilken typ av arbetsgivare skulle du helst vilja arbeta för i framtiden? …i första hand, (-4%) (+6%) (-3%) …i andra hand, (+1%) Resultat jämfört med 2008 visar att det i årets undersökning är 6 procentenheter fler som i första hand vill arbeta statligt. …i tredje hand. (Siffra inom parentes indikerar skillnaden jämfört med mätningen 2008)

Vilken typ av arbetsgivare skulle du helst vilja arbeta för i framtiden? (Siffra inom parentes indikerar skillnaden jämfört med mätningen 2008) (-4%) (+6%) (-3%) (-8%) (+11%) (-3%) (-3%) (+5%) (+2%) (-3%) (+1%) Staten stärker övergripande sin attraktivitet i hela gruppen sammantaget sedan 2008. Detta beror framför allt på en stark ökning inom utbildningsinriktningarna IT, juridik och samhällsvetare. För ekonomer och tekniker minskar statens attraktivitet svagt jämfört med 2008. (-4%) (+7%) (-3%) (-6%) (+12%) (-5%) (-9%) (-5%) (+3%) (-1%) (+3%)

Utbildningsinriktning avseende bakgrund Siffrorna betyder inte andelar i förhållande till totalt antal studenter inom respektive utbildningsinriktning utan andelar för respektive utbildning inom grupperna svensk respektive utländsk bakgrund. IT-utbildning är alltså förhållandevis mer populärt inom gruppen med utländsk bakgrund. Teknik är förhållandevis mer vanligt med svensk bakgrund. Ekonomi, juridik och samhällsvetenskap är andelarna jämna.

Utländsk bakgrund och viktigaste faktorer vid val av arbetsgivare Utländsk bakgrund fick respondenten själv markera utifrån SCBs definition ”själv född utomlands eller båda föräldrar födda utomlands”. Totalt prioriterades : Stimulerande arbetsuppgifter, god stämning/trevliga arbetskamrater, lön och karriär som viktigaste faktorer. Nedbrutet på utländsk bakgrund blir prioriteringen: Hög lön, karriärmöjligheter, stimulerande arbetsuppgifter och god stämning

Förstahandsval av arbetsgivare avseende bakgrund Inom gruppen utländsk bakgrund är staten en mer populär arbetsgivare än för gruppen svensk bakgrund. Privat sektor är däremot överlägset störst inom båda grupper

Associationer kring staten som arbetsgivare avseende bakgrund % Detta är inte vad respondenterna prioriterar utan vad man förknippar staten med. Har man utländsk bakgrund tror man i lägre grad än för svensk bakgrund att staten erbjuder samhällsnytta, tillsvidareanställning och jämställdhet. Man tror däremot i högre grad att staten erbjuder karriärmöjligheter, utvecklande arbetsuppgifter, flexibla arbetstider, personlig utveckling, hög lön, och god arbetsmiljö.

Anser du att det är viktigt att under ett yrkesliv byta karriär mellan olika arbetsmarknadssektorer?

Vilka kanaler föredrar du för att få information från en möjlig framtida arbetsgivare? Här är resultatet i stort sett oförändrat jämfört med 2008. Möjligheten att få direktkontakt med en representant för arbetsgivaren rankas högre än olika typer av skriftlig information. En ny kategori som tillkommit efter 2008-års undersökning är sociala medier. Värt att notera är att intresset för sociala medier som rekryteringskanal är något lägre inom IT och teknik än för andra studieinriktningar. Notera att bra information på den egna hemsidan rankas högre än sociala medier

Jag har fått information från privat respektive statlig arbetsgivare via följande kanaler För de två mest efterfrågade informationskanalerna arbetsmarknadsdagar och praktikplats är skillnaden ca 20 procentenheter i näringslivets favör. Skillnaden avseende examensarbete är däremot 7 procentenheter. Det är oklart avseende info via webbplats om det är studenten som själv sökt info eller om utskick skett. Denna kanal är en förhållandevis enkel och kostnadseffektiv om arbetsgivaren vilka öka sin närvaro inom gruppen Önskad informationskanal Fått information från privat företag Fått information från statlig myndighet

forts. jag har fått info via följande kanaler… Önskad informationskanal Fått information från privat företag Fått information från statlig myndighet

Tror du att information från arbetsgivare påverkar framtida val av arbetsplats? Andelen som inte tror att information från arbetsgivare påverkar val av arbetsplats ökar svagt jämfört med 2008 då andelen negativa var 14 procent

Beskriv med tre ord vad du spontant associerar med en statlig arbetsgivare (alla studenter)

Beskriv med tre ord vad du spontant associerar med en statlig arbetsgivare (studenter med statliga myndigheter som förstahandsval)

Slutsatser Stimulerande och utvecklande arbetsuppgifter viktigast för både studenter och nyanställda i staten men sedan skiljer sig prioriteringarna åt. 24 procent av alla tillfrågade vill helst arbeta i staten men sektorn motsvarar bara 5 procent. Är det ett trendskifte på gång när det gäller IT-bristen?. Jämställdhet och mångfald ökar i betydelse för flera utbildningsinriktningar. Studenter med utländsk bakgrund prioriterar lön och karriär och är generellt sett mer attraherade av staten som arbetsgivare. Traditionell bild av staten som lite tråkig hänger kvar men trygghetsbegreppet går att tolka positivt. Det personliga mötet överlägset som profileringsmetod men webbplats och sociala medier har hög effekt i förhållande till resursåtgång.