Skadornas epidemiologi, m m Ragnar Andersson Karlstads universitet

Terminologins modesvängningar säkerhetsfrämjande skadeprevention olycksfallsförebyggande 1950 2000 Inkl våld, suicid Inkl brott, trygghet

Skadebegreppet (enligt ICD) Ca 3 500 Oavsiktliga skador (olycksfall) Våld (mord, dråp) Självskador (självmord) Ca 100 Ca 1 200 Dessutom ca 500 oklara/övriga (stort mörkertal för patientskador)

Ledande dödsorsaker, 2004

Ledande dödsorsaker (forts.)

Skador totalt efter ålder, 2004 Tsunamin!

Skador totalt efter ålder, 2001

Förlorade levnadsår

Skadornas fördelning på skadetyper

Olycksfallen efter händelse

Olycksfallens åldersfördelning

Suicidfallen efter händelse

Suicidfallens åldersfördelning

Mord/dråp efter händelse

Mord/dråp, åldersfördelning (2004)

Mord/dråp, åldersfördelning (2001)

Äldre är överrepresenterade! Äldre är överrepresenterade i skadestatistiken, både vad gäller dödsfall och vårdbehov. I figuren visas, dels den andel äldre (65 +) har i befolkningen (den lodrätta streckade linjen), dels den andel de äldre har i dödsorsaksstatistiken för några skadetyper. Som framgår av bilden är äldre underrepresenterade i motorcykelolyckor och när det gäller våld och övergrepp. I till exempel bränder, kvävningsolyckor och fallolyckor är äldre kraftigt överrepresenterade. Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen, EpC.

och det blir inte bättre… Patientregistret, Socialstyrelsen, EpC

men de är ju ändå så gamla?

Ökande trend i olyckor bland de äldsta Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen, EpC.

Ökande trend i suicid bland de äldsta Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen, EpC.

Sverige toppar ligan på många områden, bl a trafik och barn

… men halkar ned sammanlagt pga äldreproblematiken

Sverige inte värst på suicidområdet

… och inte bäst på våldsområdet

Skadepyramiden

Slutenvård, vårddygn Schizofreni Stroke Lårbensfraktur Hjärtinsufficiens, hjärtinfarkt leder till färre vårddygn än lårbensfraktur. Patientregistret, Socialstyrelsen, EpC

IDB (f d EHLASS) 195 000 äldre uppsöker årligen en akutmottagning efter att ha skadat sig. Av dessa har: 105 000 skadats i eller kring den ordinarie bostaden 35 000 i sjukhus, sjukhem eller särskilda boenden 30 000 i trafikmiljöer (vägar, gator, trottoarer, gångbanor etc.) Totalt uppskattas nästan 200 000 (195 000) personer 65 år och äldre varje år uppsöka en akutmottagning efter att ha skadats. Av dessa skadas 105 000 i bostaden (20 000 män och 85 000 kvinnor), 35 000 i sjukhus, sjukhem och särskilda boenden (5 000 män och 30 000 kvinnor). I transportområden, det vill säga trottoarer, gångbanor, vägar, gator, cykelvägar etc, skadas årligen knappt 30 000 personer (7 000 män och 22 000 kvinnor). IDB, Socialstyrelsen, EpC

Skador i bostadsmiljön, 65–79 år IDB, Socialstyrelsen, EpC

Skador i bostadsmiljön, 80+ IDB, Socialstyrelsen, EpC

Utlösande föremål mm till fallolyckor inomhus i ordinarie boenden, 65 + Observera att sjukdom, inte minst akuta sjukdomstillstånd, samt biverkningar från medicinering inte fångas upp på ett korrekt sätt i statistiken. IDB, Socialstyrelsen, EpC

Möjliga bestämningsfaktorer bakom fallskadeutvecklingen Ökad andel äldre Ökad läkemedelskonsumtion Ökad multipel sjuklighet Ökat stillasittande Ökat ensamboende, minskad tillsyn

Allmänhetens oro

Säkerhet och politik Arbetarskydd, sedan 1940-talet Trafiksäkerhet, sedan 1960-talet Barnsäkerhet, sedan 1980-talet Skydd mot olyckor (brand m m), sedan 2004 Äldresäkerhet, närdå??

Viktiga rapporter