Joner -är alltid laddade!.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Olika typer av bindningar DEL 1
Advertisements

Elektrokemi What???.
Atomen och atompartiklar
Kemisk bindning del 2 Kovalenta bindningar Niklas Dahrén.
Introduktion till kemisk bindning
Kemins grunder Föreläsning nr 1 Sid 6-15.
Periodiska systemet.
Atomen och periodiska systemet
Periodiska systemet Periodiska systemet Periodiska systemet
Alkaner Alkoholer Organiska syror
Grundläggande kemi Spektrum kemi Allt är byggt av atomer sid. 29 – 41
Jonföreningar och molekyler
Göran Sellberg och Annika Adolfsson
Ämnenas smådelar Ingenting försvinner.
Kemisk Bindning Göran Stenman, Ursviksskolan 6-9, Ursviken –
Elektronskal och valenselektroner
Elektrokemi.
Atom och kärnfysik.
Periodiska systemet.
KEMISKA FÖRENINGAR MOLEKYLFÖRENINGAR eller JONFÖRENINGAR
Periodiska systemet Historia Atomens byggnad Periodiska systemet
Atomen Trådkurs 7.
Föreningar Kemi.
Atomens inre Förra veckan lärde vi oss att atomen bestod av tre partiklar. Protoner, neutroner och elektroner.
Naturvetentskapliga upptäckter
Göran Sellberg och Annika Adolfsson
Föreningar.
Atomer, molekyler, grundämnen och kemiska föreningar
KEMI VAD ÄR KEMI? NO år 7 Källängens skola KEMINS GRUNDER 1.
Grundämnen Består endast av ett slags atomer Metaller Icke metaller.
Grundämne byggnad.
- Atommodellen & periodiska systemet
ATOM & KÄRNFYSIK.
Ämnens olika faser.
Kemiska reaktioner & fysikaliska förändringar
Syror.
Repetition.
DePiep.
Kemisk Bindning.
Atom och kärnfysik Kap 1 Atomens inre Sven SvenssonNorregård 2010.
Joner En jon är en lika vanlig partikel som atomer.
Joner Li+ F-.
KEMI NO år 6 Källängens skola KEMI.
Man kan ha nytta av detta men det kräver viss förförståelse
Salter och metalloxider Kap 5
Elektronskal Igår lärde vi oss att atomerna har flera elektronskal. De hade namnen k, l och m.
betyder odelbar är så liten att man inte kan se den
Redoxreaktioner Sid I häftet.
Laboration del 2 Att redovisa resultat och tolka dem.
Elektrokemi. Kärna Positiva Protoner Neutrala Neutroner Runt om Negativa Elektroner ATOMENS BYGGNAD.
Respons från förra lektionen
Teorier/modeller/problemlösning:
Periodiska systemets grupper
Ämnen med 1 valenselektron
Atomer finns överallt Supersmå Bygger upp allting
”Vilket ämne är ädlast?”
Joner Li+ F-.
Atomens byggnad del 1 Vi ritar grundämne 1-20!.
Göran Sellberg och Annika Adolfsson
Elektrokemi Elektroner i rörelse.
Joner Johan Karlsson, Pilängskolan, Lomma –
Kemiska bindningar.
Atomen och periodiska systemet
Vad kan du om kemi?.
Atomer, joner och det periodiska systemet
Atomer, joner och det periodiska systemet
KEMI NO år 6 Källängens skola KEMI.
Kemi – första terminen.
Atomen består av tre partiklar. Protoner, neutroner och elektroner.
Grundläggande Kemi åk.7 Spektrum Kemi Sid
Presentationens avskrift:

Joner -är alltid laddade!

OBS! Detta är en grundkurs! Grundkursens syfte är att använda enkla modeller och använda dem: för att eleven ska få ett skelett att bygga vidare på - men modellernas begränsningar tas också upp fortsätta att bygga vidare på nya modeller under kursens gång, för att få djupare förståelse för kemiska reaktioner Lägga en bra grund för bl.a. elektrokemi, atom- och kärnfysik (vilka är de kurser inom kemi och fysik som kommer efter denna kurs)

joner Joner kan man se som före detta atomer som blivit laddade genom att de fått eller blivit av med elektroner. Jonens laddning beror på hur många elektroner den fått eller blivit av med.

Ädelgasstruktur – fulla skal Ädelgaserna har redan fulla skal – därför vill de inte reagera! Atomer strävar efter att få fulla skal. En del atomer vill väldigt gärna få fulla skal – då blir det en häftig reaktion. Andra ämnen är inte alls lika reaktiva (eftersom det finns stabilare mellanlägen), som t.ex. koppar, silver och guld. I dessa fall blir det en långsam reaktion eller det kan t.o.m. vara svårt att få dem att reagera alls!

JONER Atomer blir joner: Genom att avge en elektron får natrium fulla skal Genom att ta upp en elektron får klor fulla skal Det som hänt är att båda atomerna fått fulla skal, men nu är laddade, d.v.s. de är inte längre atomer utan JONER

Kommer atomen slänga eller ta upp elektroner? Dessa regler gäller när vi ritar joner och den stämmer för oss och vår förenklade atommodell: Om atomen har mindre än 4 elektroner i sitt yttersta skal (valenselektroner) så slänger den de elektronerna! Om atomen har fler än 4 elektroner i sitt yttersta skal (valenselektroner) så tar den upp elektroner så skalet blir fullt. Om atomen har 4 elektroner i sitt yttersta skal (t.ex. grundämnet kol) så delar den elektroner med andra atomer. (Se metanmolekylen på nästa bild!)

Metanmolekylen: kol och 4 väte samarbetar för att få så fulla skal som möjligt!