ORDKLASSERNA I SVENSKA SPRÅKET
SUBSTANTIV 1 ”Namn på saker, människor, djur, växter. Du kan sätta en, ett eller flera framför ordet.” Konkreta substantiv: stol, bord, gubbe, boll (du kan ta på dem) Abstrakta substantiv: oro, lycka, kärlek Egennamn: Stockholm, Hanna, Volvo, Kina,
SUBSTANTIV 2 Numerus Singular- ett bord, en lampa Plural- flera stolar, tre bord (ofta ändelser –ar –er –or –n –r) Bestämd form (ett alldeles bestämt substantiv)- Bilen, Hunden, Barnen, Det (röda) huset Obestämd form- (vilken som helst) bilar, hundar, barn, Röda hus.
SUBSTANTIV 3 Utrum (den): lampan, pennan, hönan OBS! 75% av våra substantiv! Neutrum (det): trädet, bordet, mailet Genitiv (ägande), Pelles fru, hundens päls, Göteborgs stolthet
ADJEKTIV 1 ”Adjektivet är en bestämning av substantivet och talar om hur något/någon är eller ser ut” Böjning: adjektivet kan böjas- en snäll pojke, ett snällt barn, snälla människor
ADJEKTIV 2 Komparering (jämföra) Positiv Komparativ Superlativ Klok klokare klokast Grön grönare grönast Liten mindre minst Energisk mer e… mest e…
VERB 1 ”Verb talar om vad någon gör eller vad det är som händer; Jag skriver, Det snöar, Solen skiner.” Infinitiv Imperfekt Supinum Läsa läste läst Stå stod stått (oreg.) Skratta skrattade skrattat
VERB 2 Verbets tidsform (tempus) Presens(nu) imperfekt(preteritum) perfekt pluskvamperfekt futurum Läser läste har läst hade läst skall läsa Pratar pratade har pratat hade pratat skall prata Sjunger sjöng har sjungit hade sjungit skall sjunga Simmar sam (simmade) har simmat hade simmat skall simma
RÄKNEORD Räkneorden svarar på frågorna A) hur många? B) vilken i ordningen En och ett är räkneord om de är betonade, dvs. ”Det är en hund, inte två.”
PRONOMEN 1 ”Pronomen ersätter namn, substantiv och ibland hel mening.” Personliga; Kalle = HAN Solen= DEN Olle och Pelle= DE
Objektsform= svarar på frågan till vem? Till mig/dig /oss osv. Personliga pronomen Subjektsform Objektsform jag mig Du dig Han honom Hon henne Den den Det det Vi oss Ni er De dem Objektsform= svarar på frågan till vem? Till mig/dig /oss osv.
Possessiva pronomen Ägande pronomen! (possess på engelska betyder äga) Min boll mitt bord mina pennor Din boll ditt bord dina pennor Sin boll sitt bort sina pennor Vår vårt våra Er ert era
ADVERB 1 Adverb är bestämning till A) ett verb pojken springer fort B) ett adjektiv hästen är svårt sjuk C) ett annat adverb bilen körde farligt fort Fet stil=adverb Springer= verb Sjuk= adjektiv Farligt= adverb
Skillnaden adjektiv/adverb Adjektiv böjs- stolen är hög, bordet är högt Adjektiv är en bestämning av substantiv. Adverben böjs inte- Jag hoppar högt, Olle och Kalle hoppar högt. Jag springer fort. Lisa springer fort.
KONJUNKTIONER/ SUBJUNKTIONER Bindeord, binder ihop satser (meningar)! Fogar samman satser. Och, men, eller, för, eftersom, då, när Pär är liten men stark! Hon var trött och kunde inte hålla sig vaken.
INTERJEKTIONER Utropsord. (kan ej böjas) Kan bilda egen sats! Oj! Hoppsan! Akta! Aj! Usch! Fy! Pang! Stopp! Skål! Heja! Grattis!
PREPOSITIONER Anger läge (position) Bredvid, över, på, under, till höger, Riktning- mot, från, åt Oftast korta ord som står framför substantiv/pronomen: utan, vid, genom, om, sedan, enligt, efter, medan, mellan,
Ramsor för att minnas! Substantiv är namn på ting såsom mygga, bi och sting. Adjektiven sen oss lär hurudana tingen är: glada, snälla, rara, så som vi ska vara. Räkneord som ett, två, tre. Det är nåt att räkna mé. Pronomen som den och det använd för det man ändå vet. Prepositioner före substantiven står. Det blir till jul, vid påsk eller i vår. Verb är sånt som man kan göra, känna, kramas, se och röra. Adverben används lätt för rum, tid och sätt. Konjunktioner som och, men, för och då kan göra meningar så långa så. Interjektioner säger vad vi känner när det värker, svider och bränner.
Repetition! Namn t.ex. Utmärkande drag Substantiv eld, Pelle, katt, Lerum En/ett Adjektiv röd, vacker, viktig jämföras/kompareras Verb se, sjunga, kunna (att…framför i grundform) Pronomen mig, din, jag, denna Adverb nu, fort, aldrig läggs till verbet/adj. Räkneord tredje, ett, 42, Preposition på, till, i, vid Konjunktioner /Subjuntioner och, som, när binder ihop satser 9. Interjektioner usch! Nej! Aj! känsloord