Temperaturgivare Värmetransport på 3 sätt: * Värmeledning * Konvektion * Strålning Typer av givare för temperatur: * Beröringstyp (värmetransport.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Elproduktion, eldistribution och elanvändning i samhället
Advertisements

ELLÄRA Kapitel 3. Efter avsnittet ska du:  veta vad som menas med att ett föremål är elektriskt laddat  kunna förklara vad elektricitet är  veta vad.
BRANDISOLERING AV BÄRANDE STÅLKONSTRUKTIONER.
Likheter/Skillnader?.
Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer.  Värme är en form av energi.  En viss temperatur hos ett ämne.
Släktingarna som påverkade fysikens utveckling
Den energieffektiva kyldisken
Ellära Fysik 1 / A Översiktlig beskrivning av en del av innehållet i Ellära – Fysik A För djupare studier hänvisar jag till kurslitteratur som finns.
Numeriska beräkningar i Naturvetenskap och Teknik
Material och Hållfasthet
Metaller Järnkul .
Elektricitet och magnetism 2
Ett sätt att mäta temperatur...
ELLÄRA.
Kontinuerliga system: Differentialekvationer
ELLÄRA Göran Stenman, Ursviksskolan 6-9, Ursviken –
Tre demonstrationer... 1.”Skiftnyckel”-gem 2.Magneter i kopparrör 3.Gausskanon Bilda grupper 3-5 pers, välj en demontration, diskutera er fram till en.
Fermi - Dirac fördelning vid olika temperaturer Fermi-Diracstatistiken vid olika temperaturer Hög T Låg T T=0 FF  F = Fermienergin.
Medicinska sensorer För att mäta:
Felkalkyl Ofta mäter man inte direkt den storhet som är den intressanta, utan en grundläggande variabel som sedan används för att beräkna det som man är.
Atomen Det finns drygt 100 st. olika atomer. Atom betyder odelbar.
Ellära.
Förmågor och centralt innehåll
Globalt, t ex Google Earth EU, INSPIRE Nationellt, Geodatrådet och Geodataprojektet Regionalt, t ex Geodatacenter Skåne Lokalt, kommunalt Infrastrukturer.
ELLÄRA Göran Stenman, Ursviksskolan 6-9, Ursviken –
NTC Termistor Resistorer av metalloxid-er är mycket temperatur-känsliga. Resistansen minskar med ökande temperatur så temperaturkoefficienten är negativ.
Centrala Gränsvärdessatsen:
Lektion 2 Solaktiviteten.
Svar på arbetsuppgifter
Elektricitet Vad är det egentligen?.
Släktingarna som påverkade fysikens utveckling
Vad är värme Värmelednings förmåga Värmekapacitet
Kemins grunder.
IF1330 Ellära F/Ö1 F/Ö2 F/Ö3 Strömkretslära Mätinstrument Batterier
William Sandqvist Optokomponenter Alla halvledarkomponenter har optiska egenskaper och detta utnyttjas numera i en rad viktiga komponenter.
Demokratins metoder ”Folket ska styra”
ELLÄRA Göran Stenman, Ursviksskolan 6-9, Ursviken –
Kombinerade serie- och parallellnät
Resistans Resistorsymbolen skrivs på två sätt:
SPÄNNING & TÖJNING NORMALSPÄNNING
William Sandqvist Lab 2 Några slides att repetera inför Lab 2 William Sandqvist
Mål för kursmomentet Ellära-Magnetism i ämnet Fysik år 8.
Kemisk Bindning.
Förra föreläsningen: Konservativt kraftfält, rotationsfria fält Energipotential Elektrostatisk potential och fältstyrka Spänning Kondensatorn Energiuppladdning.
Förra föreläsningen: Gauss sats Konservativt kraftfält, rotationsfria fält Energipotential Elektrostatisk potential och fältstyrka Spänning Kondensatorn,
Förra föreläsningen: Transformatorn
Förra föreläsningen: Gauss sats Konservativt (kraft)fält, rotationsfria fält Energipotential Elektrostatisk potential och fältstyrka Spänning Kondensatorn,
STYRKETRÄNING Mia Jönsson FTT14/FTP
Hur ser universum ut? När vi tittar upp på himlen en natt så kan vi med blotta ögat se ett antal små prickar & ofta en större prick, månen. Den del av.
Vattensidig korrosion i pannanläggningar
Låna pengar direkt? Pengar fattas för det mesta kan man tycka. Åtminstone fattas de just då de behövs som mest. Hur många gånger har du fått försaka något,
Mätgivare Mätning av mekaniska storheter och temperatur
CEROS Elslipmaskin.
Elektriska kretsars i boken Motstånd-resistans s
ELLÄRA Göran Stenman, Ursviksskolan 6-9, Ursviken –
Introduktion till halvledarteknik
NFS 2002:28 och 2002:26 NFS 2002:26 stora förbränningsanläggningar på 50 MW tillförd effekt eller mer Avser NOx, SO2 och stoft Kontinuerlig mätning 100.
Elektricitet ELEKTRICITET.
ELLÄRA.
Allmän strålningsfysik
Lärare Mats Hutter Leif Hjärtström
Elkunskap 2000 kap 8 Ledare och isolatorer
Ellära Elektricitet. Vad kommer laddningarna ifrån?
Grundläggande signalbehandling
ELLÄRA.
Givare.
Elkunskap 2000 kap 4 Resistorn
Lektion 2 - solaktiviteten I
Y 5.4 Tabeller och diagram Frekvens och relativ frekvens
Presentationens avskrift:

Temperaturgivare Värmetransport på 3 sätt: * Värmeledning * Konvektion * Strålning Typer av givare för temperatur: * Beröringstyp (värmetransport via värmeledning) * Beröringsfri typ (värmetransport via strålning)

Temperaturgivare Givare av beröringstyp * Termoelement * Motståndstermometrar (Pt-100) * Halvledartermometrar (termistorer) - NTC (Negative Temperature Coefficient) - PTC (Positive Temperature Coefficient) Beröringsfria givare * Strålningspyrometrar - Totalstrålningspyrometer - Delstrålningspyrometer

Temperaturgivare Termoelement * Mätområde –200 oC - 2000 oC * Relativ temperaturmätning * Bygger på den s.k. Seebeck-effekten (u. 1821) * Två ihoplödade metaller/legeringar i vilka en elektrisk spänning uppkommer pga olika temperaturer vid lödställena Thomas Johan Seebeck

Temperaturgivare Termoelement där SA och SB är de s.k. Seebeck-koefficienterna för metallerna A och B.

Temperaturgivare Seebeck-koefficienterna beror egentligen av temperaturen. - Här är en härledning av den approximation som gjorts:

Temperaturgivare Linjär approximation av Ttip: Polynomapproximation av TTip:

Temperaturgivare Tabell över Seebeck-koefficienter (Enhet: μV/oC, Referenstemperatur: 0 oC)

Temperaturgivare Standardtyper av termoelement

Temperaturgivare Toleranser för olika typer av termoelement http://www.thermometricscorp.com/thertypk.html

Temperaturgivare Termoelements sammansättning, märkning m.m. http://www.thermometricscorp.com/thertypk.html

Temperaturgivare Temperaturkurvor för olika typer av termoelement http://www.thermometricscorp.com/thertypk.html

Temperaturgivare Skyddskapslade termoelement Isolerad mätpunkt Den säkraste konstruktionen som är att föredra i de allra flesta fall. Man kan t ex utan hinder använda givaren för differensmätningar, slipper problemet med jordströmmar och vinner mekanisk hållfasthet. Jordad mätpunkt Trådarna svetsas fast i förslutningen. Ger något kortare svarstid. Mantel, isolering och termoelementtrådar har olika värmeutvidgning. Snabba och stora temperaturförändringar kan leda till att trådarna lossnar från spetsen. Exponerad mätpunkt Mätpunkten ligger utanför manteln och röret tätas med t ex glasmassa. Styrkan är kortast möjliga svarstid. Men på samma gång tar man bort flera av det slutna manteltermoelementets fördelar som hög temperatur-tålighet. Exponerad mätpunkt rekommenderas endast när kort svarstid ligger absolut högst på kravlistan.

Temperaturgivare Termoelement med bryggkompensering * Brygga med NTC-termistor och korrektionsspänning för att kompensera för temperaturvariationer hos det kalla lödstället

Temperaturgivare Motståndstermometrar * Mätområde: –260 oC - +1200 oC * Större noggrannhet än hos termoelement * Baseras på resistivitetens temperaturboeroende - Ökande resistivitet med ökad temperatur (PTC) * Vanligast använda metallerna: Platina, nickel, koppar

Temperaturgivare Resistivitetens temperaturberoende hos nickel och platina

Temperaturgivare Motståndstermometrar * Temperaturberoende: * Tabell för koefficienter för Pt och Ni: (polynomapproximation av grad 2) (linjär approximation)

Temperaturgivare Vanligaste typen av motståndstermometer: Pt-100 (Platina, 100 W vid 0oC) Okapslad Kapslad

Temperaturgivare Problem vid mätning med Pt-100 * Temperaturberoende ledningsresistanser ==> Kompensering med flera ledare Grundkoppling (brygga) Tvåtrådskoppling Tretrådskoppling Fyrtrådskoppling (med konstant strömkälla)

Temperaturgivare Annan variant av fyrtrådsmätning (2- och 3-tråds också med för lättare jämförelse): 2-tråds 3-tråds 4-tråds

Temperaturgivare OP-förstärkare i differentialkoppling

Temperaturgivare OP-förstärkare i bryggkoppling med Pt-100

Temperaturgivare Termistorer (halvledartermometrar) * PTC (Positive Temperature Coefficient) * NTC (Negative Temperature Coefficient)

Temperaturgivare Två typer av PTC-termistorer 1. Sensor: Kiselresistor med ganska linjär temperaturkarakteristik även kallad ”silistor” eller LPTC. 2. Switch: Switchande PTC-termistor med kraftigt olinjär temperaturkarakteristik. Dopat polykristallint keramikmaterial som används som strömskydd/temperaturskydd för olika utrustningar.

Temperaturgivare ”Linjär” PTC (LPTC) AM-LPT2000 AM-LPT1600 AM-LPT1000 25oC

Temperaturgivare LPTC (”Linjär” PTC) * Arbetsområde -50 oC - +150 oC

Temperaturgivare NTC-termistorer Utgångspunkt (referens) 25 oC = 298 K

Temperaturgivare ”Linjärisering” av NTC-termistor genom spänningsdelning

Temperaturgivare NTC-termistor - ”linjärisering” t ”Mest linjär” i inflektionspunkten (2:a derivatan = 0)

Temperaturgivare NTC-termistorer * Mätningar i intervallet 0 < T < 573 [K] * R25 från 1 W till 1 MW * Små dimensioner ger snabb respons (liten tidskonstant) * Hög förstärkning (som dock minskas vid linjärisering) * Möjlighet till hög resistans minskar inverkan av ledarresistanser

Temperaturgivare Optisk pyrometer * Justering av lampans ström tills samma intensitet som hos temp.källan

Temperaturgivare Strålningspyrometer

Temperaturgivare Totaltrålningspyrometer * Bygger på Stefan-Boltzmanns lag där T är temperatur i K, A arean och P(T) är totala utstrålade effekten. Emissiviteten e är 1 för en perfekt svartkropp. Koefficienten s (Stefan-Boltzmanns konstant) ges av

Temperaturgivare Selektiv strålningspyrometer * Bygger på Plancks strålningslag: Spektralradiansen ges av (enhet: W/m3/sr där sr=steradian (rymdvinkel)): kB = Boltzmanns konstant, h = Plancks konstant, l = våglängd, n = frekvens

Temperaturgivare Pyrometrar * Exempel på olika utformningar