LRFs Statistikplattform Välkommen till LRFs Statistikplattform för nöt, gris och lamm! Statistikplattformen uppdateras en gång i veckan. Presentationen måste vara i visningsläge för att de inlagda länkarna skall fungera. LRFs Statistikplattform Nöt, gris och lamm Senast uppdaterad 2017-09-18

Källa: Jordbruksverket

Källa: Jordbruksverket

Källa: Jordbruksverket

Svensk marknadsbalans nötkött 1 000 ton slaktkroppsekvivalenter Källa: Jordbruksverket

Svensk import av nötkött Länderfördelat (ton) Varorna är omräknade till vara med ben inkluderar även köttinnehållet i beredda produkter Källa: LRF Kött/SCB

Svensk export av nötkött Länderfördelat (ton) Varorna är omräknade till vara med ben inkluderar även köttinnehållet i beredda produkter Källa: LRF Kött/SCB

Svensk marknadsbalans griskött 1 000 ton slaktkroppsekvivalenter Källa: Jordbruksverket

Svensk import av griskött Länderfördelat (ton) Varorna är omräknade till vara med ben inkluderar även köttinnehållet i beredda produkter Källa: LRF Kött/SCB

Svensk export av griskött Länderfördelat (ton) Varorna är omräknade till vara med ben inkluderar även köttinnehållet i beredda produkter Källa: LRF Kött/SCB

Svensk marknadsbalans lammkött 1 000 ton slaktkroppsekvivalenter Källa: Jordbruksverket

Svensk import av får- & lammkött Länderfördelat (ton) Varorna är omräknade till vara med ben inkluderar även köttinnehållet i beredda produkter Källa: LRF Kött/SCB

Svensk export av får- & lammkött Länderfördelat (ton) Varorna är omräknade till vara med ben inkluderar även köttinnehållet i beredda produkter Källa: LRF Kött/SCB

Avräkningspris kor klass O3 - Avräkningspriserna för kor är ett vägt genomsnitt för de största slakterierna. - Slakterier som slaktar fler än 20 000 storboskap per kalenderår ska rapportera priser för nötkreatur till Jordbruksverket. - I priset ingår en schablon för transportkostnaden på ca 1,20 SEK/kg i genomsnitt (priset ska anges fritt slakteri enligt EU-förordningen). - I priset ingår även kända tillägg och avdrag, exempelvis kopplat till leveransavtal och olika koncept. - Observera att tillägg för KRAV och andra ekologiska märkningar ingår i priset. Detta påverkar det redovisade priset uppåt med en variation som kan kopplas till hur stor andel som är ekoslakt varje vecka. Ekoslakten i Sverige 2014 uppgick till 22,5 procent för lamm, 14,5 procent för nöt och 1,7 procent för gris. Källa: Jordbruksverket

Avräkningspris kvigor klass O3 - Avräkningspriserna för kvigor är ett vägt genomsnitt för de största slakterierna. - Slakterier som slaktar fler än 20 000 storboskap per kalenderår ska rapportera priser för slaktade nötkreatur till Jordbruksverket. - I priset ingår en schablon för transportkostnaden på ca 1,20 sek/kg i genomsnitt (priset ska anges fritt slakteri enligt EU-förordningen). - I priset ingår även kända tillägg och avdrag, exempelvis kopplat till leveransavtal och olika koncept. - Observera att tillägg för KRAV och andra ekologiska märkningar ingår i priset. Detta påverkar det redovisade priset uppåt med en variation som kan kopplas till hur stor andel som är ekoslakt varje vecka. Ekoslakten i Sverige 2014 uppgick till 22,5 procent för lamm, 14,5 procent för nöt och 1,7 procent för gris. Källa: Jordbruksverket

Avräkningspris stutar klass O3 - Avräkningspriserna för stutar är ett vägt genomsnitt för de största slakterierna. - Slakterier som slaktar fler än 20 000 storboskap per kalenderår ska rapportera priser för nötkreatur till Jordbruksverket. - I priset ingår en schablon för transportkostnaden på ca 1,20 SEK/kg i genomsnitt (priset ska anges fritt slakteri enligt EU-förordningen). - I priset ingår även kända tillägg och avdrag, exempelvis kopplat till leveransavtal och olika koncept. - Observera att tillägg för KRAV och andra ekologiska märkningar ingår i priset. Detta påverkar det redovisade priset uppåt med en variation som kan kopplas till hur stor andel som är ekoslakt varje vecka. Ekoslakten i Sverige 2014 uppgick till 22,5 procent för lamm, 14,5 procent för nöt och 1,7 procent för gris. Källa: Jordbruksverket

Avräkningspris ungtjur klass R3 - Avräkningspriserna för ungtjurar är ett vägt genomsnitt för de största slakterierna. - Slakterier som slaktar fler än 20 000 storboskap per kalenderår ska rapportera priser för nötkreatur till Jordbruksverket. - I priset ingår en schablon för transportkostnaden på ca 1,20 SEK/kg i genomsnitt (priset ska anges fritt slakteri enligt EU-förordningen). - I priset ingår även kända tillägg och avdrag, exempelvis kopplat till leveransavtal och olika koncept. - Observera att tillägg för KRAV och andra ekologiska märkningar ingår i priset. Detta påverkar det redovisade priset uppåt med en variation som kan kopplas till hur stor andel som är ekoslakt varje vecka. Ekoslakten i Sverige 2014 uppgick till 22,5 procent för lamm, 14,5 procent för nöt och 1,7 procent för gris. Källa: Jordbruksverket

Avräkningsnotering livkalv, 85 kg - Prisutveckling livkalvar 85 kg - Sverige och Danmark rapporterar ej in livkalvar till EU-kommissionen - Notering för Sverige: Scan. Avser SRB Plus - Notering för Danmark: SamMark fr o m vecka 20 år 2012 - Löpande omräkning från dkr till sek med Riksbankens valutakurs Källa: Jordbruksverket

Avräkningspris slaktgris klass E - Avräkningspriserna för slaktsvin är ett vägt genomsnitt för de största slakterierna. - Slakterier som slaktar mer än 7 000 ton gris slaktad vikt per kalenderår ska rapportera priser för gris till Jordbruksverket. - I priset ingår en schablon för transportkostnaden på ca 0,50 SEK/kg i genomsnitt (priset ska anges fritt slakteri enligt EU-förordningen). - I priset ingår även kända tillägg och avdrag, exempelvis kopplat till leveransavtal och olika koncept. - Observera att tillägg för KRAV och andra ekologiska märkningar ingår i priset. Detta påverkar det redovisade priset uppåt med en variation som kan kopplas till hur stor andel som är ekoslakt varje vecka. Ekoslakten i Sverige 2014 uppgick till 22,5 procent för lamm, 14,5 procent för nöt och 1,7 procent för gris. Källa: Jordbruksverket

Avräkningspris smågrisar - Avräkningspriserna för smågrisar i SE är ett vägt genomsnitt för smågrisar som förmedlas via slakteri. - Slakterier som förmedlar fler än 10 000 smågrisar per kalenderår ska rapportera priser till Jordbruksverket. - I priset ingår en schablon för transportkostnaden på för närvarande ca 22 kr/styck i genomsnitt (priset ska anges fritt slakteri enligt EU-förordningen). - I priset ingår även kända tillägg och avdrag, exempelvis kopplat till leveransavtal och olika koncept. - Enligt EU-förordningen ska smågrispriset avse grisar med en förmedlingsvikt på cirka 20 kg. Svenska smågrisar är generellt betydligt tyngre vid förmedling, vanligen omkring 30 kg styck, vilket påverkar det svenska genomsnittspriset uppåt. Även andra EU-länder kan rapportera priser för smågrisar som väger mer än 20 kg. Källa: Jordbruksverket

Avräkningspris tunga lamm - Avräkningspriserna för lamm är ett vägt genomsnitt för de största slakterierna, samt för alla slaktklasser. - I priset ingår en schablon för transportkostnaden på cirka 2 kronor/kg i genomsnitt (priset ska anges fritt slakteri enligt EU-förordningen). - I priset ingår även kända tillägg och avdrag, exempelvis kopplat till leveransavtal och olika koncept. - Observera att tillägg för KRAV och andra ekologiska märkningar ingår i priset. Detta påverkar det redovisade priset uppåt med en variation som kan kopplas till hur stor andel som är ekoslakt varje vecka. Ekoslakten i Sverige 2014 uppgick till 22,5 procent för lamm, 14,5 procent för nöt och 1,7 procent för gris. - Sverige rapporterar priser för tunga lamm, liksom många andra länder i centrala och norra EU. - Tunga lamm ska väga mer än 13 kg slaktad vikt för att hamna i den prisrapporteringskategorin, men ofta är slaktvikterna högre än så. Källa: Jordbruksverket

Antal slaktade nötkreatur (1 000-tal) januari-december 2014, 2015 & 2016 Källa: Jordbruksverket

Antal slaktade kalvar Källa: Jordbruksverket

Antal slaktade stutar Källa: Jordbruksverket

Antal slaktade tjurar Källa: Jordbruksverket

Antal slaktade kvigor Källa: Jordbruksverket

Antal slaktade kor Källa: Jordbruksverket

Antal slaktade storboskap Källa: Jordbruksverket

Antal slaktade nötkreatur Källa: Jordbruksverket

Antal slaktade grisar (1 000-tal) januari-december 2012 till 2016 Källa: Jordbruksverket

Antal slaktade grisar Källa: Jordbruksverket

Antal slaktade får (1 000-tal) januari-december 2014, 2015 & 2016 Källa: Jordbruksverket

Antal slaktade lamm Källa: Jordbruksverket

Antal slaktade tackor & baggar Källa: Jordbruksverket

Genomsnittligt kvalitetsutfall för kor slaktade under 2016 Källa: Gård&Djurhälsan

Genomsnittligt kvalitetsutfall för kvigor slaktade under 2016 Källa: Gård&Djurhälsan

Genomsnittligt kvalitetsutfall för ungkor slaktade under 2016 Källa: Gård&Djurhälsan

Genomsnittligt kvalitetsutfall för stutar slaktade under 2016 Källa: Gård&Djurhälsan

Genomsnittligt kvalitetsutfall för ungtjurar slaktade under 2016 Källa: Gård&Djurhälsan

Genomsnittligt kvalitetsutfall för yngre tjurar slaktade under 2016 Källa: Gård&Djurhälsan

Genomsnittligt kvalitetsutfall för mellankalvar slaktade under 2016 Källa: Gård&Djurhälsan

Översättningstabeller för fettgrupp och formklass Källa: Gård&Djurhälsan

Förbrukning av gris, nöt och lamm kilo per person och år Det uppstår ofta missförstånd kring hur mycket kött vi äter/konsumerar. De förbrukningssiffror som Jordbruksverket redovisar i marknadsbalanserna är en preliminär beräkning av vår totalkonsumtion som de valt att kalla förbrukningen. Förbrukningen visar åtgången i den vikt djuren har direkt efter slakt. Detta innebär att slaktkroppen är urtagen men att ben, senor och putsfett ingår i förbrukningssiffran. Att de väljer att inte kalla denna uppgift för totalkonsumtion är att den senare räknas fram i den officiella statistiken, med längre eftersläpning. Den officiella siffran innehåller även en schablon för hemslakten som alltså inte finns med i förbrukningssiffran. I varken förbruknings- eller totalkonsumtionssiffrorna ingår nettohandeln med kött i livsmedel som inte klassas under kn-nummer med direkt koppling till kött. Korv och rökta produkter finns med i beräkningen, men inte exempelvis skinka på pizzor eller i pajer som handlas över gränsen. Förbrukningen avser åtgången i slaktad vikt, detta innebär att slaktkroppen är urtagen men att bland annat ben, senor och putsfett ingår i förbrukningssiffran. Källa: Jordbruksverket

Förbrukning av kött kilo per person och år Det uppstår ofta missförstånd kring hur mycket kött vi äter/konsumerar. De förbrukningssiffror som Jordbruksverket redovisar i marknadsbalanserna är en preliminär beräkning av vår totalkonsumtion som de valt att kalla förbrukningen. Förbrukningen visar åtgången i den vikt djuren har direkt efter slakt. Detta innebär att slaktkroppen är urtagen men att ben, senor och putsfett ingår i förbrukningssiffran. Att de väljer att inte kalla denna uppgift för totalkonsumtion är att den senare räknas fram i den officiella statistiken, med längre eftersläpning. Den officiella siffran innehåller även en schablon för hemslakten som alltså inte finns med i förbrukningssiffran. I varken förbruknings- eller totalkonsumtionssiffrorna ingår nettohandeln med kött i livsmedel som inte klassas under kn-nummer med direkt koppling till kött. Korv och rökta produkter finns med i beräkningen, men inte exempelvis skinka på pizzor eller i pajer som handlas över gränsen. Förbrukningen avser åtgången i slaktad vikt, detta innebär att slaktkroppen är urtagen men att bland annat ben, senor och putsfett ingår i förbrukningssiffran. Källa: Jordbruksverket

Förbrukning, försäljning och konsumtion av kött 2016 kilo kött per person och år Utgångspunkt i beräkningen av de tre första nivåerna är förbrukningen i slaktad vikt 2016. - Den levande vikten räknas upp via Jordbruksverkets schabloner för nöt (0,5), gris (0,75), lamm (0,45) och fågel (0,75). - Försäljningsvikten räknas fram med EU-kommissionens omräkningstal från slaktad vikt för nöt (0,7), gris (0,78), lamm (0,88) och fågel (0,88). Utgångspunkt i beräkningen av de två sista nivåerna är Livsmedelverkets matvaneundersökning 2010-2011 för tillagad vikt, ett snitt för män och kvinnor. Det vi spetsar på gaffeln i tillagad vikt är 40,3 kg uppdelat på 32,5 kg rött kött och korv samt 7,8 kg kyckling. Livsmedelsverkets matvaneundersökning skiljer inte på kött från nöt, gris och lamm så siffror per köttslag finns således endast ner till nivån ”försäljning i detaljhandeln”. Livsmedelsverket brukar räkna upp det kött vi faktiskt äter till rå vikt innan tillagning, vilket innebär att 40,3 kg konsumerat kött bedöms ha en vikt mellan 50-55 kg i rå vikt innan tillagning. I denna siffra ingår förutom delar vi skär bort och vätskeförlust vid tillagning även en justering för den underrapportering Livsmedelsverket tror finns. I figuren har siffran 52,5 kg rå vikt innan tillagning fördelats på rött kött (42,0 kg) och matfågel (10,5 kg). Fördelningen baseras på att samma förhållande mellan grupperna rött kött och matfågel råder i rå vikt som i konsumerad vikt. Med tanke på underrapporteringen som Livsmedelsverket tror finns är Jordbruksverkets slutsats att det verkliga köttkonsumtionen ligger närmare 45 kg snarare än 40,3 kg. En bra tumregel är att den verkliga konsumtionen är ungefär hälften så stor som förbrukningen i slaktad vikt. Källa: Jordbruksverket, EU-kommissionen och Livsmedelsverket

Antal nötkreatur (1 000-tal) Källa: Jordbruksverket, Statistikdatabasen

Antal nötkreatur i december (1 000-tal) 2014, 2015 och 2016 Källa: Jordbruksverket

Antal nötkreatur i juni (1 000-tal) 2014, 2015 och 2016 Källa: Jordbruksverket, Statistikdatabasen

Antal suggor för avel (1 000-tal) Källa: Jordbruksverket, Statistikdatabasen

Antal tackor och baggar (1 000-tal) Källa: Jordbruksverket, Statistikdatabasen

Antal djur av olika slag (1 000-tal) Källa: Jordbruksverket, Statistikdatabasen

Antal företag med nötkreatur Källa: Jordbruksverket, Statistikdatabasen

Antal företag med djur av olika slag Källa: Jordbruksverket, Statistikdatabasen

Genomsnittlig besättningsstorlek Källa: Jordbruksverket, JO 20 SM 1502

Antal 1:a inseminationer Källa: Växa Sverige/LRF Mjölk

Försäljning av semin 2015-2017 Presentationen måste vara i visningsläge för att länkarna skall fungera Källa: Svenska köttföretagen. http://www.kottforetagen.se/statistik-livdjursforsaljning.html

Försäljning av gyltor 2015-2017 Presentationen måste vara i visningsläge för att länkarna skall fungera Källa: Svenska köttföretagen. http://www.kottforetagen.se/statistik-seminforsaljning.html

Antal förprövade stallplatser för nötkreatur Källa: Jordbruksverket

Investeringstakt för nötkreatur Investeringstakten är antal förprövade platser i procent av totalt antal djur. Källa: Jordbruksverket

Antal förprövade stallplatser för grisar Källa: Jordbruksverket

Investeringstakt för grisar Investeringstakten är antal förprövade platser i procent av totalt antal djur. Källa: Jordbruksverket

Antal förprövade stallplatser för får & get Källa: Jordbruksverket

Investeringstakt för får och getter Investeringstakten är antal förprövade platser i procent av totalt antal djur. Källa: Jordbruksverket

Prisindex för nötkött i olika led Källa: Jordbruksverket, Statistikdatabasen

Prisindex för griskött i olika led Källa: Jordbruksverket, Statistikdatabasen

Prisindex för får och get Källa: Jordbruksverket, Statistikdatabasen

Prisindex för alla djurslag Sammanvägt för kött, chark och köttkonserver Källa: Jordbruksverket, Statistikdatabasen

Prisutveckling för världsmarknaden Agricultural Outlook 2005-2026, OECD-FAO Pris 2005-2016 med prognos till 2026 (USD/ton) Prognostiserad prisändring 2016-2026, kr/kg   2016 2026 Ändring Nötkött 4 298 3 984 -7% Griskött 2 122 2 396 13% Lammkött 3 570 3 938 10% Källa: Bearbetade data från OECD-FAO, Agricultural Outlook 2017-2026, Databasen

Prisprognos för EU-marknaden Agricultural Outlook 2016-2026, OECD-FAO Prisindex genomsnitt för 2010-2014 = 100 Prognostiserad prisändring 2016-2026, kr/kg   2016 2026 Ändring Fodersäd 1,28 1,51 18 % Proteinfoder 1,98 2,50 26 % Nötkött 34,76 36,31 4 % Griskött 13,26 15,07 14 % Lammkött 47,45 48,78 3 % Priserna på EU-marknaden anges i Euro. De har här räknats om till svenska kronor med valutakurserna: 9,47 SEK/Euro 2016 9,00 SEK/Euro 2026 Källa: Bearbetade data från OECD-FAO, Agricultural Outlook 2017-2026, Databasen

Produktion och konsumtion av kött i världen Agricultural Outlook 2016-2026, OECD-FAO Prognostiserad ändring 2016-2026, milj ton   2016 2026 Ändring Produktion 317 353 11% Konsumtion 316 12% Avser kött från nötkreatur, gris, får och fjäderfä. Volym angiven som slaktad vikt med ben (cwe). Den egentliga konsumtionen är lägre eftersom det går bort volymer i samband med styckning och tillagning. Dessutom försvinner volymer genom svinn i flera led. Källa: Bearbetade data från OECD-FAO, Agricultural Outlook 2017-2026, Databasen

Produktion i världen uppdelad på djurslag Agricultural Outlook 2016-2026, OECD-FAO Prognostiserad ändring 2016-2026, milj ton   2016 2026 Ändring Nötkött 69 76 10% Griskött 116 128 Lammkött 15 18 21% Fjäderfä 117 132 13% Summa kött 317 353 11% Den totala konsumtionen sammanfaller i det närmaste med produktionen. Lamm avser även kött från vuxna får. Källa: Bearbetade data från OECD-FAO, Agricultural Outlook 2017-2026, Databasen

Genomsnittlig konsumtion per capita i världen uppdelad på djurslag, kg/person och år Prognostiserad ändring 2016-2026, kg/pers.   2016 2026 Ändring Nötkött 6,5 1% Griskött 12,3 12,1 -1% Lammkött 1,7 1,9 9% Fjäderfä 13,8 14,1 2% Summa kött 34,2 34,6 Per capita konsumtionen uttryckt i handelsvikt. Slaktvikt till vikt i detaljhandeln har skett med omräkningsfaktorer av 0,7 för nötkött, 0,78 för griskött och 0,88 för både får- och fjäderfäkött. Källa: Bearbetade data från OECD-FAO, Agricultural Outlook 2017-2026, Databasen

Genomsnittlig konsumtion per capita 2016 uppdelad på djurslag, kg/person och år Den totala konsumtionen sammanfaller i det närmaste med produktionen. Lamm avser även kött från vuxna får. Per capita konsumtionen uttryckt i handelsvikt. Slaktvikt till vikt i detaljhandeln har skett med omräkningsfaktorer av 0,7 för nötkött, 0,78 för griskött och 0,88 för både får- och fjäderfäkött. Källa: Bearbetade data från Jordbruksverket och OECD-FAO, Agricultural Outlook 2016-2025, Databasen

De största länderna i världen för nötkött 2016 Produktion Konsumtion Totala produktionen i världen var 69,1 miljoner ton. Volym angiven som slaktad vikt med ben (cwe). Konsumtionen ligger på samma nivå. Storleken på segmenten i de båda bilderna är därmed fullt jämförbara med varandra. Källa: Bearbetade data från OECD-FAO, Agricultural Outlook 2017-2026, Databasen

De största handelsländerna för nötkött 2016 Export Import Exporten och importen av nötkött omfattade 10,2 miljoner ton. Det motsvarar 15 procent av den totala produktionen som var 69,1 miljoner ton. Handel inom EU räknas inte som import/export. Volym angiven som slaktad vikt med ben (cwe). Storleken på segmenten i de båda bilderna är fullt jämförbara med varandra. Källa: Bearbetade data från OECD-FAO, Agricultural Outlook 2017-2026, Databasen

De största länderna i världen för griskött 2016 Produktion Konsumtion Totala produktionen i världen var 116,4 miljoner ton. Volym angiven som slaktad vikt med ben (cwe). Konsumtionen ligger på samma nivå. Storleken på segmenten i de båda bilderna är därmed fullt jämförbara med varandra. Källa: Bearbetade data från OECD-FAO, Agricultural Outlook 2017-2026, Databasen

De största handelsländerna för griskött 2016 Export Import Exporten och importen av griskött omfattade 8,2 miljoner ton. Det motsvarar 7 procent av den totala produktionen som var 116,4 miljoner ton. Handel inom EU räknas inte som import/export. Volym angiven som slaktad vikt med ben (cwe). Storleken på segmenten i de båda bilderna är fullt jämförbara med varandra. Källa: Bearbetade data från OECD-FAO, Agricultural Outlook 2017-2026, Databasen

De största länderna i världen avseende får- och lammkött 2016 Produktion Konsumtion Totala produktionen i världen var 14,5 miljoner ton. Volym angiven som slaktad vikt med ben (cwe). Konsumtionen ligger på samma nivå. Storleken på segmenten i de båda bilderna är därmed fullt jämförbara med varandra. Källa: Bearbetade data från OECD-FAO, Agricultural Outlook 2017-2026, Databasen

De största handelsländerna avseende får- och lammkött 2016 Export Import Exporten och importen av får- och lammkött omfattade 1,3 miljoner ton. Det motsvarar 9 procent av den totala produktionen som var 14,5 miljoner ton. Handel inom EU räknas inte som import/export. Volym angiven som slaktad vikt med ben (cwe). Storleken på segmenten i de båda bilderna är fullt jämförbara med varandra. Källa: Bearbetade data från OECD-FAO, Agricultural Outlook 2017-2026, Databasen

Användning av antibiotika till lantbrukets djur inom EU Källa: Jordbruksverket, sammanställning av data från Europeiska läkemedelsmyndigheten

Användning av antibiotika till lantbrukets djur inom EU Källa: Jordbruksverket, sammanställning av data från Europeiska läkemedelsmyndigheten

Användning av antibiotika till lantbrukets djur inom EU Källa: Sammanställning av data från Europeiska läkemedelsmyndigheten

Länksamling Nu följer tips på länkar till intressant information. Tryck på respektive länk för att komma direkt till aktuell rapport eller hemsida. Observera att presentationen måste vara i visningsläge för att länkarna skall fungera.

Ekonomi och Marknadsrapport LRF Kött, 4 ggr om året April 2017 Alla utgåvor Presentationen måste vara i visningsläge för att länkarna skall fungera Ekonomi och Marknad utges av LRF Kött och syftar till att beskriva marknadsläget inom köttslagen gris, nöt och lamm.

Jordbruksverkets marknadsrapporter nöt, gris och lamm, mars 2017 Presentationen måste vara i visningsläge för att länkarna skall fungera Marknadsrapport nötkött mars 2017 Marknadsrapport griskött mars 2017 Marknadsrapport lammkött mars 2017

Statistik från Husdjursföreningarna - Växa Sverige Husdjursstatistik 2017 I rapporten presenteras statistik från husdjursföreningarnas verksamhet avseende: - Kokontroll - KAP, Kött Avel Produktion - Seminverksamhet med nötkreatur - Djurhälsovård Presentationen måste vara i visningsläge för att länkarna skall fungera

WinPig -produktionsuppföljning inom grisproduktionen Medeltal suggor Medeltal slaktgris   2015 2016 Medel Bästa 25 % Bästa 10 % Medelantal suggor+gyltor 344 363 373 371 Prod.smågr/årssugga 25,1 25,8 28,2 29,1 Lev.födda/kull 13,7 14,0 14,5 14,7 Avvanda/kull 11,3 11,6 12,5 12,8 Dödlighet födelse -avv,% 17,7 17,1 Improduktiva dagar 15,8 14,8 12,4 10,9 Grisningsprocent 85,5 85,4 88,0 89,8   2014   2015 Medel Bästa  25% på tillväxt Bästa  25 % på foder Antal omgångar 932 935 Totalt antal slaktade 340 881 332 989 Köttprocent 58,3 58,5 58,4 Tillväxt, gram/dag 905 923 1002 968 MJ NE per kg tillväxt 26,7 26,6 25,0 23,9 Dödlighet, % 1,6 1,5 1,4 1,3   2015   2016 Medel Bästa  25% på tillväxt Bästa  25 % på foder Antal omgångar 935 841 Totalt antal slaktade 332 989 288 754 Köttprocent 58,5 58,6 58,4 Tillväxt, gram/dag 923 926 1009 968 MJ NE per kg tillväxt 26,6 27,0 25,9 24,5 Dödlighet, % 1,5 1,7 1,3 Presentationen måste vara i visningsläge för att länkarna skall fungera Suggor 2016 Slaktgris 2016 Suggor fler år Slaktgris fler år Källa: Gård&Djurhälsan

InterPIG – Internationella jämförelser av produktionsresultat och ekonomiska parametrar Presentationen måste vara i visningsläge för att länkarna skall fungera Rapport 2016 Fler år Källa: Gård&Djurhälsan

Agri Benchmark Beef Agri benchmark är ett globalt nätverk bestående av ekonomer, rådgivare, producenter och experter inom jordbruk och trädgård från hela världen. I nötköttsnät-verket, Agri benchmark beef, ingår 29 länder med totalt 56 dikogårdar och 71 ungnötsgårdar. Sverige ingår med totalt fem nötköttsgårdar, varav två dikogårdar och tre ungnötsgårdar. Nätverket använder sig av en internationell standardiserad metod för att analysera gårdar, produktionssystem och dess lönsamhet. Resultaten för 2016 presenteras inte i en fullständig rapport utan enbart i ett sammandrag. Presentationen måste vara i visningsläge för att länkarna skall fungera Resultat 2016: Dikor Ungnöt Läs sammandrag: Beef and Sheep 2016, summary Ladda ner rapport: Beef and Sheep 2015 Gå till hemsida: http://www.gardochdjurhalsan.se/sv/not/projekt/agri-benchmark/ http://www.agribenchmark.org/beef-and-sheep.html

Rapport om användning av antibiotika till husdjur inom EU Antibiotikaanvändningen har minskat i Sverige och enligt en rapport från European Surveillance of Veterinary Antimicrobial Consumption (ESVAC) så är Sverige det land inom EU som använder minst antibiotika till djur. Presentationen måste vara i visningsläge för att länkarna skall fungera Ladda ner faktablad från SVA http://www.sva.se/globalassets/redesign2011/pdf/om_sva/publikationer/antibiotika_o_djur_eu.pdf Ladda ner hela rapporten (engelsk) http://www.ema.europa.eu/docs/en_GB/document_library/Report/2016/10/WC500214217.pdf