Klimatets inverkan på jordbruket Jaakko Helminen Climate Impact Consulting Ab Kronovägen 10 B Esbo (f.d. övermeteorolog vid meteorologiska.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
KLIMAT.
Advertisements

ISTIDEN Vi lever i den geologiska perioden ’kvartär’ (som har varat de senaste 2,4 miljoner åren) Under denna tid = Glacialer och Interglacialer Svårt.
Klimatmodellering i perspektiv
SCB i Almedalen 2012 Statistikens betydelse för samhället
Varför klimatanpassning? Skugga för blå bakgr.Skugga för röd bakgr. Skugga för grön bakgr.Skugga för grå bakgr. Även om våra utsläpp av växthusgaser upphör.
Geografi - Hur har naturen har skapats.
Växthuseffekt och klimatförändringar
Lokala klimatförändringar i Östersund
Sverige väder och klimat
Geografi År 7.
Vatten.
Kostnads-nyttoanalys inom CAFE – metod och preliminära resultat
Centre for Climate Science and Policy Research Centrum för klimatpolitisk forskning Trusler og udfordringer – refleksioner fra klimaforhandlingerne og.
Klimatförändringar i Västerbottens län Klimatunderlag och data från SMHI CARIN NILSSON.
FRAMTIDA HAVSNIVÅER I NYNÄSHAMNS KOMMUN?
Klimatförhandlingar i Rudbecksskolans bibliotek Ett rollspel i tre akter.
Klimat- och vegetationszoner
Grönt ledarskap och transporter Carl-Arne Pedersen, ordförande EMC.
Ett nordiskt perspektiv på klimatförändringen under de kommande 100 åren Sten Bergström, SMHI.
Klimaträttvisa Utifrån Ett biskopsbrev om klimatet och Världens kurs Ditt namn Ort och datum.
VATTEN - geografiska begrepp
Människan och naturens samverkan med varandra.
Den vetenskapliga bevisningen är övertygande EUROPEAN COMMISSION FEBRUARY 2009 Klimatförändringarna.
Vattenånga och koldioxid är de viktigaste växthusgaserna, följda av dikväveoxid och metan. Den växthusgas man oftast pratar om är koldioxid. Halten av.
Forma ett nytt internationellt avtal EUROPEAN COMMISSION FEBRUARY 2009 Klimatförändringarna.
Pass 7 KYOTOPROTOKOLLET. Klimatkonventionen Först i slutet av 1980-talet började politiker engagera sig i klimatproblemet IPCC grundades och 1990 kom.
1 Strategier för minskad klimatpåverkan - framtidsbilder för markanvändning på landsbygden Rebecka Milestad, Åsa Svenfelt & Kalle Dreborg.
Väder- och Klimatförändringar
Klimatförhandlingar i Rudbecksskolans bibliotek Ett rollspel i tre akter.
Klimat- och vegetationszoner
Klimatzoner OCH VEGETATIONSZONER
MERGE for GAC May 2010 Klimatfrågan: Nutidens skugga på framtiden Klimatfrågan: Nutidens skugga på framtiden Markku Rummukainen Lunds universitet,
Klimat- och vegetationszoner
Utrikeshandelns effekter på koldioxidutsläppen ASTRID KANDER, MAGNUS JIBORN STOCKHOLM 30 SEPTEMBER 2015.
Klimatförändring och hälsa *Vektorsmittade och smittsamma sjukdomar *Luftföroreningar och sjukdomar *Extremväder och dess hälsokonsekvenser.
En mall för företagare (utgå från den här PPT-mallen och anpassa den till dina egna behov) Datum, författare, ämne/rubrik osv. "Utmaningar och möjligheter.
En mall för beslutsfattare (utgå från den här PPT-mallen och anpassa den till dina egna behov) Datum, författare, ämne/rubrik osv. "Utmaningar och möjligheter.
Sant eller falskt om vatten i Europa. Sant eller falskt Nästan hela Europa omges av hav.
Fredagsmys Vecka 19.
Vad finns det för anledning till att det regnar och snöar?
Balticclimate En mall för samhällsplanerare
Klimatet förändras och det påverkar dig
Minska utsläppen av växthusgaser
Klimatet förändras och det påverkar dig
Vad är ett utsläppsscenario?
Nordafrika.
Hav och land 1. a) Vad menas med världsdelar respektive kontinenter?
Geografi Henrik Carlsson.
Klimatpolicy Laxå kommun
Klimat och miljö.
Klimatförändringar i Skånes län Del 2 (3)
Klimatförändringar i Stockholms län Del 2 (3)
Klimatförändringar i Västmanlands län Del 2 (3)
Invånarnas inställning till digitalisering i välfärden Undersökning genomförd av KANTARSIFO på uppdrag av Sveriges kommuner och landsting våren 2018.
Klimatförändringar i Västerbottens län Del 2 (3)
Klimatförändringar i Hallands län Del 2 (3)
Klimatförändringar i Västernorrlands län Del 2 (3)
Vädret, klimatet och vattenkraften Sten Bergström
Klimatförändringar i Gotlands län Del 2 (3)
Klimatförändringar i Jönköpings län Del 2 (3)
Klimatförändringar i Värmlands län Del 2 (3)
Klimatförändringar i Gävleborgs län Del 2 (3)
El Niño/Southern oscillation
Klimatförändringar i Jämtlands län Del 2 (3)
Klimatförändringar i Kronobergs län Del 2 (3)
Klimatförändringar i Blekinges län Del 2 (3)
Patrik Lindfors kommunikationsdirektör Finsk-svenska handelskammaren
NIKLAS NORDSTRÖM (S) Kommunstyrelsens ordförande i Luleå.
Året 2018 – Varmt, soligt och torrt
Presentationens avskrift:

Klimatets inverkan på jordbruket Jaakko Helminen Climate Impact Consulting Ab Kronovägen 10 B Esbo (f.d. övermeteorolog vid meteorologiska institutet) SLC-KONGRESS 7-8 april 2009 i Mariehamn

Ilmatieteen laitos / PowerPoint ohjeistus2 Överblick Klimatsystemet Koldioksiden IPCC Skenarier och projektioner Klimatinformationens osäkerhet Klimatet i samhället Klimattjänstens djupgående roll

Ilmatieteen laitos / PowerPoint ohjeistus3 En klimatmodell är en förenklad beskrivelse av klimatsystemet

Ilmatieteen laitos / PowerPoint ohjeistus4 Klimatsystemets egenskaper Klimatsystemets långvariga minne ligger i världshaven Atmosfären kommer ihåg sitt förflutna ungefär till tre månader Pålitligheten av väderprognoser är störst i de extratropiska regionerna Pålitligheten av klimatprognoser (främst årstidsprognoser) är störst i tropiken och speciellt i regionen påverkad av El Niño – La Niña - fenomenet

Ilmatieteen laitos / PowerPoint ohjeistus5 Koldioksidobservationer vid Mauna Loa Koldioksidens livstid i atmosfären är åtminstone 100 år

Ilmatieteen laitos / PowerPoint ohjeistus6 IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change) Regeringarnas officiell vetenskaplisk-politisk panel om klimatförändringen IPCC har en respekterad status inom alla staternas regeringar och FN IPCC har tre arbetsgrupper (Working Group; WG) WG1 – WG3 - WG1; vetenskaplig arbetsgrupp - WG2; påverkningarnas och tillämpningarnas arbetsgrupp (Impact) - WG3; arbetsgruppen om utsläppen (växthusgaserna, aerosoler, …)

Ilmatieteen laitos / PowerPoint ohjeistus7 IPCCs uppskattningar om klimatförändringen 3 arbetsgrupper WG1: vetenskaplig grund WG2: påverkningar, anpassning and sårbarhet WG3: förhindrande (mitigation) Hundratals forskare runt världen deltar. Analyser av talrika nya modeller och nya skenarier. Gällande verksamhetsprinciperna relevant men icke förutbeskriven uppskattning. Systematisk vetenskaplig och politisk granskning. Den fjärde uppskattningsraporten är under process att bli publicerad; Sammanfattningarna för beslutsfattare för WG1 och WG2 har redan publicerats.

Ilmatieteen laitos / PowerPoint ohjeistus8 Direkta observationer om den pågående klimatförändringen (IPCC AR4) Värmningstrenden av den globala medeltemperaturen har accelererat (se, till exempel, 100-års lineära trender): : 0.74°C : 0.60°C Oseanernas medeltemperatur steg åtminstone ända till djupet av 3000 m – oseanen har absorberat 80% av det tilllagda värmet (havsvattnets expansion och vattenståndets stigning)

Ilmatieteen laitos / PowerPoint ohjeistus9 Jordklotets årsmedeltemperatur från det varmaste till det kyligaste

Ilmatieteen laitos / PowerPoint ohjeistus10 Jordklotets årsmedeltemperaturs avvikelse från medeltemperaturen för normalperioden

Ilmatieteen laitos / PowerPoint ohjeistus11

Ilmatieteen laitos / PowerPoint ohjeistus12 Årsmedeltemperaturens sannolikhetsfördelning i Helsingfors enligt observationerna för åren (blå kurva) och den uppskattade fördelningen baserad på klimatmodellresultat, som beskriver det nuvarande klimatet (röd kurva). Den observerade medeltemperaturen (+7,6 ºC) för år 2008 är märkt i bilden med ett vertikalt sträck. en gång i 200 år en gång i 15 år Källa: Räisänen, J., 2009

Ilmatieteen laitos / PowerPoint ohjeistus13 Attribution Observed changes are  consistent with expected responses to natural+human forcings  inconsistent with alternative explanations (e.g., natural only) Observations All forcing Solar+volcanic

Ilmatieteen laitos / PowerPoint ohjeistus14 Projektioner av klimatets framkommande förändringar Framåtgående emissioner av växthusgaser på eller över deras nuvarande nivå kommer att förorsaka vidare värmning Leda till många förändringar i det globala klimatsystemet under det 21. seklet Dylika förändringar skulle mycket troligt vara större än de observerade under det 20. seklet.

Ilmatieteen laitos / PowerPoint ohjeistus15 Projektioner av framkommande klimatförändringar Globala ytmedeltemperaturpro- jektioner med kopplade atmosfär- osean modeller för 2100 Låg emission-skenariet (B1): 1.8°C (1.1~ 2.9°C) Hög emission-skenariet (A1FI): 4.0°C (2.4 ~ 6.4°C).

Ilmatieteen laitos / PowerPoint ohjeistus16 Projektioner av framkommande klimatförändringar Projekterad värmning under 21. seklet väntas vara som störst över land and vid de högsta norra breddgrad- erna; och som lägst över den södra oseanen och I delar av Norra Atlanten

Ilmatieteen laitos / PowerPoint ohjeistus17 Projektioner av framkommande klimatförändringar Nederbörden ökas mycket troligt på höga breddgrader Minskas troligt i mästa subtropiska landområden

Ilmatieteen laitos / PowerPoint ohjeistus18 El Niño/La Niña-fenomenet Påverkar ekvatorregionen av Stilla havet och främst Syd-Amerikas västkust Även Australien och Indonesien har signifikanta påverkningar av detta fenomen Därtill har fenomenet fjärrkonnektioner (telekonnektioner) till Afrika, östra Asien och Nord- Amerika

Ilmatieteen laitos / PowerPoint ohjeistus19 Klimatförändringar i Europa och Finland Syd-Europa blir varmare och torrare Finland blir varmare, växtperioden förlängs och nederbörden ökas

Ilmatieteen laitos / PowerPoint ohjeistus20 Klimatinformationens osäkerhet All klimatinformation innebär oundvikligen osäkerhet (rationell osäkerhet) Det gäller att använda sig av pålitliga metoder för att uppvärdera klimatriskerna i olika sammanhang Uppvärdering av extremvärden (repetitionsvärden) är en krävande utmaning Våra beteendemönster prioriterar i alltför många sammanhang åtminstone delvis orationella sätt att fatta beslut och medför orationell osäkerhet, som kan lätt dominera slutföljden

Ilmatieteen laitos / PowerPoint ohjeistus21 LWCVC – Klimatet i samhället och dess starka förbindelser i att behärska/möta risker

Ilmatieteen laitos / PowerPoint ohjeistus22 Användning av klimatinformation Klimatinformationens producerare (klimattjänster) och användare behöver en djupare växelverkan för att förstå varandra bättre Den förbättrade växelverkan måste basera sig på tre grundprinciper: 1) väsentlighet av informationen (salience), 2) trovärdighet av informationen (credibility) och 3) pålitlighet av produktionssystemet (legitimacy). Dessa grundprinciper bör beaktas ömsesidigt. Klimattjänsten borde integrera sig allt bättre i samhället och dess behov. Detta gäller också jordbruket i högsta grad.

Ilmatieteen laitos / PowerPoint ohjeistus23 Klimattjänstens roll i beslutsfattande Beslutfattaren tar främst hänsyn till totalsystemet, som beskriver de väsentliga faktorer, som påverkar verksamheten. Klimatsystemet kan vara en del av detta totalsystem och är i många fall väsentligt att tas hänsyn till. För att nå ett optimalt resultat är det viktigt att stöda växelverkan mellan klimattjänsten och beslutsfattaren. Klimattjänstens roll är att stöda beslutsfattaren så väl som möjligt. Det är väsentligt, att klimattjänsten framför klart, vad den vet och vad som den inte vet.

Ilmatieteen laitos / PowerPoint ohjeistus24 Meinke et al., Climate Research, 33: Klimattjänstens roll i lantbrukets riskbehärskning