Lön, sysselsättning eller bådadera? Lars Calmfors LO-seminarium 23/

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Synpunkter på arbetslöshets- försäkringen Lars Calmfors Socialförsäkringsutredningens seminarium 14 februari.
Advertisements

Löneförhandlingar i Sverige
Lönebildnings- rapporten Uppdrag  Utarbeta en rapport om de samhällsekonomiska förutsättningarna för lönebildningen (prop. 1999/2000:32, Lönebildning.
LÖNEBILDNINGSRAPPORTEN 13 november 2008 Juhana Vartiainen.
Synpunkter på finanspolitiken Lars Calmfors Finansutskottet 4/12-98.
Behöver Sverige en ny skattereform? Kommentarer på Peter Birch Sorensens rapport Ann-Sofie Kolm, Stockholm University.
Behovet av en ny skattereform
LÖNEBILDNINGSRAPPORTEN
Lönebildnings- rapport 2005 Frågeställningar i lönebildningsrapporten 1.Hur höga arbetskostnader/timlöner kan näringslivet bära ? 2.Är det svenska.
Föreläsning 1 för Ekonomiska avdelningen, Finansdepartementet
Föreläsning 2 för ekonomiska avdelningen, Finansdepartementet
Löner, löneandel och sysselsättning: några reflektioner
Lägstalöner och lönespridning: Effekter på samhällsekonomin Lars Calmfors Svenskt Näringsliv 17/
LÖNEBILDNINGSRAPPORTEN 21 oktober 2010 Juhana Vartiainen.
LÖNEBILDNINGSRAPPORTEN
Föreläsning 9 Förväntningar och stabiliseringspolitik
Lönerna, krisen och jobben Göran Zettergren Chefsekonom.
LÖNEBILDNINGSRAPPORTEN 2014
Löneökningar med minst 860 kronor per månad och heltidsanställd dock med ett lägsta utrymme om 3,5 procent räknat på avtalsområdets genomsnittsförtjänst.
Presskonferen s 15 februari Reporäntan höjs med 0,25 p.e. Hög tillväxt Inflationstrycket stiger på sikt Gradvis höjning av reporäntan ger en stabil.
Lönebildningsteorier
KONJUNKTURLÄGET 26 augusti 2009 Kerstin Hallsten.
Framtidens löner. Vi bygger framtidens löner Vi vill: Ständigt förbättra lönevillkoren på vår arbetsplats Vi som medlemmar bestämmer hur Ta chansen att.
De sysselsättningspolitiska reformerna Vårt uppdrag: har de angivna målen om att öka sysselsättningen och det totala antalet arbetade timmar uppnåtts?
Konjunkturläget Mars Prognosen i sammandrag (december inom parantes) BNP4,4 (4,3)3,9 (3,6)3,4 (3,2) Sysselsättning1,9 (2,0)2,2 (2,1)1,2.
Jesper Hansson KONJUNKTURINSTITUTET 18 december 2014 Konjunkturläget, december 2014.
Arbetslöshet Procentenheter av arbetskraften, kvartalsvärden.
Löneförväntningar på ett års sikt Årlig procentuell förändring, kvartalsvärden.
Förtroendeindikatorer för tillverkningsindustrin Standardiserade avvikelser från medelvärdet, säsongsrensade månadsvärden.
Makroekonomi med tillämpningar
BNP-gap, euroområdet Procent av potentiell BNP.
Inflation och deflation
Arbetslöshet Avvikelse från 2007 års nivå, procentenheter.
Rapportens diagram MakroNytt 1/2013. Diagram 1. BNP i Sverige, säsongrensad Miljarder kronor i 2011 års priser resp. procentuell förändring från föregående.
KONJUNKTURLÄGET 31 MARS 2011 Jesper Hansson. Sammanfattning Tillväxten dämpas från rekordhög nivå Konsumtion och investeringar drar efterfrågan Arbetslösheten.
Penningpolitisk rapport Februari Konjunkturuppgången på fastare mark.
Blanchard kapitel 10 Penningmängd, inflation och sysselsättning
Regeringens arbetsmarknadsreformer och lönebildningen Lars Calmfors ABF, Göteborg 5/
Göteborgs trängselskatter Jonas Eliasson Professor Transport Systems Analysis, KTH Royal Institute of Technology.
Penningpolitisk rapport 2008:2. Reporäntan höjs till 4,5 procent Reporäntan behöver höjas ytterligare under året För att klara inflationsmålet på två.
1. Faktisk och underliggande inflation Årligt genomsnitt i procent UND1X = KPI minus räntekostnader samt skatter och subventioner UNDINHX = UND1X.
Erik Höglin Konsekvenser av att införa ett balansmål för finansiellt sparande i offentlig sektor 14 augusti 2015.
Jesper Hansson KONJUNKTURINSTITUTET 26 augusti 2015 Konjunkturläget, augusti 2015.
Vice riksbankschef Martin Flodén Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid SEB, Västerås 7 oktober 2015.
Åsa Olli Segendorf KONJUNKTURINSTITUTET 7 oktober 2015 Lönebildningsrapporten 2015.
Produktivitet i näringslivet Procentuell förändring, kalenderkorrigerade värden.
Arbetskostnad i näringslivet Årlig procentuell förändring.
1 Makroekonomi med tillämpningar Föreläsning 7: Penningmängd, Inflation och Sysselsättning.
Hinder och möjligheter för lägre arbetslöshet på sikt Seminarium KOMMEK 17-18/
Jesper Hansson KONJUNKTURINSTITUTET 22 juni 2016 Konjunkturläget, juni 2016.
K10: sid. 1 Kapitel 10 Inflation, penningmängdens tillväxt och realränta Effekter av penningpolitik. Tre samband: Phillipskurvan, liksom som tidigare 
Dags för större lönespridning? Lars Calmfors Pressträff 15/ Arbetsmarknadsekonomisk rapport Arbetsmarknadsekonomiska rådet.
Inför avtalsrörelsen 2016 Lars Calmfors SNS 31/
Lägstalöner och sysselsättning Lars Calmfors Lönebildningen inför avtalsrörelsen 2016 Svenskt Näringsliv 21/
K6: sid. 1 Kapitel 6 Produktion, ränta och växelkurs Vad händer med jämvikten om inhemsk eller utländsk efterfrågan påverkas? Vi börjar med en motsvarighet.
Regeringens sysselsättningspolitik Lars Calmfors SNS Arbetsmarknadsdag 19 maj 2015.
Reporänta Procent, kvartalsvärden. Timlön, näringslivet Procentuell förändring.
Åsa Olli Segendorf KONJUNKTURINSTITUTET 5 oktober 2016 Lönebildningsrapporten 2016.
Medlingsinstitutets årsrapport för år 2016
Inför avtalsrörelsen 2016 Lars Calmfors
Inför avtalsrörelsen 2016 Arbetsmarknadsekonomisk rapport
KONJUNKTURINSTITUTET
Ekonomisk tillväxt Produktion och levnadsstandard
Justerad arbetskostnadsandel i näringslivet exklusive småhus och fritidshus Procent.
Inflationsmålet HT 2017 John Hassler.
Inför avtalsrörelsen 2016 Arbetsmarknadsekonomisk rapport
förslag till AVTALSPOLITISK PLATTFORM 2017 Presskonferens 28 oktober 2016.
Din pension? Gör en prognos
Källor: SCB och Riksbanken
Presentationens avskrift:

Lön, sysselsättning eller bådadera? Lars Calmfors LO-seminarium 23/2-2016

Rapportens teorigrund Vedertagen neoklassisk teori - i ett normalläge minskar högre reala lönekostnader sysselsättningen Lite mer komplicerat i läge med negativ styrränta - mycket låga löneökningar kan leda till högre realränta och kronförstärkning - argument för flerårsavtal med inte alltför låga löneökningar i början

Utrymmet för lönekostnadsökningar Summan av normal förädlingsvärdeprisökning och konjunkturrensad produktivitetsökning i näringslivet Liknande analys som Konjunkturinstitutet och Arbetsmarknadsekonomiska rådet Jämförelser kunde ha gjorts Justering för egenföretagare och exkludering av små- och fritidshus

Förändring av faktisk lönekostnadsandel och av förväntad lönekostnadsandel i normalt konjunkturläge, procent

Rapportens huvudpoäng Låga centrala avtal för LO-grupperna innebär att tjänstemännen kan höja sina relativlöner Diagram som visar skillnaden mellan utrymme och normerande avtal samt relativlöneförändring saknas Låga LO-avtal tenderar sänka prisökningarna Då kan tjänstemännen ta ut mer utan att prisökningarna stiger Liten utväxling för LO-grupperna i form av högre sysselsättning Lågt pris i form av lägre sysselsättning av höga löneökningar för tjänstemännen Vettiga hypoteser men än så länge mest forskningsuppslag Rapporten hamnar emellan formaliserad analys och mer intuitiv diagrammatisk analys

Förord Förordet drar slutsatser som inte har täckning i rapporten Argumentation mot ståndpunkter som ingen har Relevanta frågor: - Kan lägre ingångslöner fungera som komplement till andra åtgärder? - Innebär andra förhållanden än tidigare att LO bör göra andra avvägningar?

Rapportens slutsatser Normalt leder lägre löneökningar till högre sysselsättning Men det kan kräva samordning Annars åstadkoms inte så mycket Men var ligger problemet? - arbetare/tjänstemän - hemmamarknadsfack/internationellt konkurrensutsatta fack inom LO