Vaccinationsprogrammet Tetanus Smittskydd Värmland Olle Wik, smittskyddsläkare

Barnvaccinationer i Sverige 3 mån - Femvalent vaccin dos 1: DTP + polio + HIB. Pneumokockvaccin dos 1. Sker på BVC. 5 – 6 mån - Femvalent vaccin dos 1: DTP + polio + HIB. Pneumokockvaccin dos 2. Sker på BVC. 12 mån - Femvalent vaccin dos 1: DTP + polio + HIB. Pneumokockvaccin dos 3. Sker på BVC. 18 mån – MPR dos 1. Sker på BVC. 5 – 6 år – Fyrvalent vaccin DTP dos 4 + polio dos 4. Sker på BVC. Smittskydd Värmland Olle Wik, smittskyddsläkare

Barnvaccinationer 6 – 8 år - MPR dos 2. Sker i skolhälsovården år – Papillomvirusvaccination ggr 3 (bara flickor). Sker i skolhälsovården. 14 – 16 år – DTP 5. Sker i skolhälsovården. Smittskydd Värmland Olle Wik, smittskyddsläkare

Barnvaccinationer – barn födda t o m år – DTP 4, sker i skolhälsovården. 12 år – MPR dos 2, sker i skolhälsovården. Smittskydd Värmland Olle Wik, smittskyddsläkare

Vaccinationshistoria 1920 – 1930: BCG vaccinationen introduceras i Sverige – 1945: Hälften av alla barn vaccinerades mot difteri – 1947: Skolbarn vaccinerades mot difteri. 1951: Trippelvaccinationen DTP introducerades. 1957: Det inaktiverade SALK vaccinet introducerades i Sverige – 1976:Sämre grundskydd mot difteri eftersom vaccinet under dessa år var adjuvansfritt. 1975: BCG vaccination upphör. 1979: Duplexvaccinet ges till barn < 1 år. Pertussis utgår. Smittskydd Värmland Olle Wik, smittskyddsläkare

Vaccinationshistoria 1982 MPR började användas 1990 upphörde obligatorisk tetanus booster under militärtjänstgöringen Nytt DTP ersätter Duplex och pertussiskomponenten kommer tillbaka som acellulärt vaccin. Slutet av 90 talet: ett femvalent vaccin introduceras som innehållet DTP, polio och HIB. 2001: Tillverkningen duplexvaccin upphör. Det danska DiTe booster introduceras som boostervaccin. 2005: Kikhostebooster ges vid 10 årsåldern. 2006: Det nya barnvaccinationsprogrammet fastslås 2009: Pneumokockvaccinationen införs på BVC 2010: Papillomvirusvaccinationer ges till flickor i Värmland Olle Wik, smittskyddsläkare Smittskydd Värmland

Difteri - Tetanus Personer födda före 1953 – Kan ha fått sporadiska vaccinationer. Utgå från dokumenterade vaccinationer och det pat. säkert kommer ihåg. Personer födda 1953 – 1962: Grundimmuniserade (dos 1-3) under födelseåret. Bra skydd mot difteri. Därefter gavs ytterligare en dos i 10 års åldern (dos 4).,som dock gav dåligt skydd mot difteri. Boosterintervallet räknas från dos 4 (om inte pat säkert fått senare boosters i samband med sårskada). Olle Wik, smittskyddsläkare Smittskydd Värmland

Difteri - Tetanus Personer födda 1962 – 1968: Grundimmunisering under födelseåret gav ett bra skydd mot difteri (tetanusvaccinationen har alltid gett gott skydd). Ytterligare dos gavs i 10 årsåldern som gav dålig påbackning av difteriskyddet. Boosterintervallet räknas i förhållande till dos 3 för difteri och dos 4 för tetanus (om inte annan booster givits). Olle Wik, smittskyddsläkare Smittskydd Värmland

Difteri - Tetanus Personer födda 1968 – 1976: Grundimmunisering under födelseåret. Sämre skydd mot difteri men räknas ändå. Booster gavs i 10 års åldern. Dåligt skydd och räknas inte. En ny dos 4 gavs därför i 15 års åldern som gav ett bra skydd. Booster intervallet räknas från dos 4 för både difteri och tetanus om inte senare booster givits. Personer födda 1977 och framåt. Grundimmunisering med 3 doser gavs födelseåret. Bra skydd. Dos 4 gavs i 10 årsåldern. Bra skydd. Boosterintervallet räknas från dos 4, om inte senare booster givits. Olle Wik, smittskyddsläkare Smittskydd Värmland

Difteri - Tetanus booster Booster 1 ges 10 år efter grundvaccinationen. 0,5 ml diTe booster. Booster 2 bör ges – i samband med längre utlandsresa eller sårskada (eg. bara tetanuskomponenten) – om det gått mer än 20 år efter senast givna difterivaccinationen eller mer än 20 år efter senast givna tetanusvaccinationen. Om bara en av vaccinkomponenterna behöver kompletteras kan man använda det monovalenta vaccinet. diTe booster 0,5 ml i.m. Olle Wik, smittskyddsläkare Smittskydd Värmland

VaccinDifteriTetanusPertussisPolio Haemoph. InfluensaHepatit AHepatit BMorbilliParotitRubella diTeBooster ++ Boostrix +++ Boostrix Polio ++++ Infanrix +++ Infanrix-Polio ++++ Infanrix- Polio+Hib Infanrix Hexa M-M-R VaxPRO +++ Pentavac Priorix +++ Tetravac ++++ Twinrix ++ Smittskydd Värmland Olle Wik, smittskyddsläkare

Boosterimmunisering Om intervallen mellan föreskriven vaccination blivit betydligt längre än rekommenderat behöver man inte börja om utan man ge en enstaka dos. Det är antalet doser som är det viktiga. En booster kan kombineras med gammaglobulin, avdödade vacciner, MPR, BCG och gula febern vacciner Barn som befinner sig mitt uppe i barnvaccinationsprogrammet behöver aldrig ha en extra booster dos tetanus/difteri vid sårskada Smittskydd Värmland Olle Wik, smittskyddsläkare

Boosterimmunisering Om det råder osäkerhet om antal givna doser kan man utan problem ge en extra booster. Om man stöter på helt ovaccinerad vuxen patient inleds grundvaccination med separata difteri och tetanusvacc. Vi sårskada hos helt ovaccinerad patient inleds grundvaccination med tetanusvaccin + ev immunglobulin (beror på sårets beskaffenhet) Smittskydd Värmland Olle Wik, smittskyddsläkare

Tetanusprofylax vid sårskador Den skadade är ovaccinerad: 1 ampull tetanus immunglobulin ges i.m. 1 ml Teanusvaccine SSI ges i.m. Doserna ges i olika kroppsdelar. Även grundimmunisering mot difteri påbörjas om sådan saknas. 0,5 ml Difterivaccine SSI. Dos 2 ges efter en månad och dos 3 efter minst sex månader (gäller både difteri och tetanus). Smittskydd Värmland Olle Wik, smittskyddsläkare

Tetanusprofylax vid sårskador Den skadade har fått 1 injektion stelkrampsvaccin: Vid skadetillfället ges 1 dos stelkrampsvaccin och vid behov 1 dos difterivaccin. En tredje dos tetanus (+ ev difteridos) ges efter tidigast sex månader. Immunglobulin ges endast om ett dygn eller mer förflutit från skadetillfället eller om skadan är kraftigt förorenad och inte går att excidera. Smittskydd Värmland Olle Wik, smittskyddsläkare

Tetanusprofylax vid sårskador Den skadade har fått 2 doser tetanusvaccin: Om mer än sex månader förflutit efter senaste injektionen ges en tredje injektion mot tetanus (och ev. difteri). Pat är sedan skyddad i minst 10 år mot tetanus och difteri. Den skadade har fått 3 doser tetanusvaccin: Om det gått mer än 10 år efter tredje injektionen ges en boosterdos mot tetanus och difteri. Om kortare tid förflutit ges inget vaccin. Om pat fått fyra injektioner tetanusvaccin eller fler. Boosterdos ges endast om 20 år förflutit sedan sista injektion. Efter detta behövs ingen mer injektion. Smittskydd Värmland Olle Wik, smittskyddsläkare