Överklagande av detaljplaner i praktiken Masterexamensarbete i mark- och fastighetsjuridik Gustaf Davidsson 2016-09-07.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Carina Begquist Palm, 12 april
Advertisements

Vilka väljs in i kommunfullmäktige? Jonas Olofsson Enheten för demokratistatistik Statistiska centralbyrån.
SCB i Almedalen 2012 Statistikens betydelse för samhället
Vilken miljöpåverkan är betydande?
Studenter och studentbostäder i Stockholms län Ylva Disheden 7 december 2012 Tillväxt, miljö och regionplanering.
Stockholm stad Brukarundersökning inom socialpsykiatrin 2014
Så ser det ut i Skåne – problem och möjligheter, Att välja jämställdhet Christian Lindell
Demografikonsulten 2005 Den demografiska utvecklingen i Gävle med utblick mot 2020.
Stockholm stad Brukarundersökning inom socialpsykiatrin 2014 Stödboende Södermalm stadsdel.
STATISTISKA CENTRALBYRÅN
Lönefördelning 2013 Andel, procent respektive månadslön, tusentals kronor Anm. De vertikala strecken avser decil 1, decil 2, decil 5, medel samt decil.
PBL - översynen PBL kom 1987 Ändrat finansieringssystem 1993 Förändring av risk och roller Idag marknadsorientering Förändra PBL !
Hälsa på lika villkor Presentation för förbundsdirektionen 10 mars 2015, Umeå.
Göteborgs trängselskatter Jonas Eliasson Professor Transport Systems Analysis, KTH Royal Institute of Technology.
Byråkrati sätter krokben för företagare Undersökning av Länsförsäkringar 2008.
Flyktingsituationen i Västernorrland Sammanställningar och jämförelser
Pensionschock hotar var fjärde svensk Undersökning av Länsförsäkringar Våren 2006.
Barn till föräldrar i missbruks- och beroendevård Jonas Raninen
Inspel socioekonomisk analys för Skåne- Blekinge. Underlag till nationellt socialfondsprogram (ESF) Christian Lindell, Näringsliv Skåne.
Haparanda stad Invånarenkät 2015 Haparanda stad – Invånarenkät
HALMSTAD KULTURFÖRVALTNING - KULTURUNDERSÖKNINGEN 2015 Anna Ragnarsson Senior Consultant Tel: Kontakt: Maria Gellert.
Sida 1 Så ser svensken på fritidshus 2007 Synovate Temo för Nordea Anna Bäcklund
PROGNOS hösten 2015 Arbetsmarknadsutsikter Gävleborgs län.
Ny sacorapport: Akademikers arbetsmarknad. Bakgrund och syfte Begränsad information om akademikernas arbetsmarknad Inte en målgrupp för arbetsmarknadspolitiken.
Undersökning om svenskarnas inställning till digitalisering i välfärden Genomförd av TNS Sifo våren 2016 på uppdrag av Sveriges Kommuner och Landsting.
Sida 1 Så planerar svensken sin semester 2006 Synovate Temo för Nordea SVERIGE Ingela Gabrielsson
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014 Stockholms län Resultat för Camillas hemtjänst & service i Täby (minst 7 svarande) Hemtjänst.
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Tolkning av figurerna som visar
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Inspektioner vid akutmottagningar i Värmland och Gävleborgs län
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014
Allhelgonaundersökning
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Applåd och Hjärtefrågor
Kompetensbehov inom teknik och tillverkning Industritekniskt utbildade – Brist och ”överskott” samtidigt? Vilken vägledning kan regionala matchningsindikatorer.
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Skyddsfaktorer Riskfaktorer Livsvillkor Levnadsvanor Hälsa Ekonomiska konsekvenser Vårdkontakter Jämställdhet Jämlikhet Skyddsfaktorer Riskfaktorer.
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Vuxenutbildning 2018 i Stockholms län
Invånarnas inställning till digitalisering i välfärden Undersökning genomförd av KANTARSIFO på uppdrag av Sveriges kommuner och landsting våren 2018.
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2018
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2018
Statistikbilder för december 2017.
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2018
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
SFI/SFX 2019 i Stockholms län
Presentationens avskrift:

Överklagande av detaljplaner i praktiken Masterexamensarbete i mark- och fastighetsjuridik Gustaf Davidsson

Syfte Hur utnyttjas rätten att överklaga detaljplaner i praktiken? Vilka överklagar? Vad leder överklagandena till?

Insamlad data 292 detaljplaner –Varav 80 överklagade –689 enskilda överklaganden Socioekonomiska faktorer (utbildning, köpkraft och födelseland) Ålder Kön Med mera, med mera…

Vad överklagas? Totalt 27 % av de antagna planerna Bostäder överklagas i större utsträckning (50 %) Förbifart Stockholm Stora skillnader mellan kommuner

Vilka överklagar? 80 % privatpersoner 20 % organisationer

Kön Drygt 49 % män Knappt 51 % kvinnor

Ålder Medelålder är 54,0 år

Var bor de klagande?

Socioekonomiska faktorer Klagande jämfört med länets befolkning Jämförelse av planområden – Överklagade/Ej överklagade Samma med enbart bostadsplaner

Jämförelse av planområden (bostäder) – Överklagade/Ej överklagade Betydande skillnader Ej överklagade – 78 % större andel förgymnasial utbildning Ej överklagade – 47 % större andel låg köpkraft Ej överklagade – 90 % större andel med födelseland utanför EU

Extrema fall I de 14 planområden med störst andel befolkning med födelseland utanför EU (> 40%) överklagades ingen plan. I de 15 planområden med högst andel låg köpkraft (> 50 %) överklagades ingen plan. I de 14 planområden med högst andel förgymnasial utbildning (> 30 %) överklagades ingen plan.

Varför klagar man?

Hur lång tid tar det? Figur Tidsåtgång totalt för överklagade planärenden Median: 6,4 mån Medel: 10,4 mån

Vad leder överklagandena till? 4 planer (5 %) upphävdes till följd av överklaganden. MEN….

Endast en av de fyra upphävd (delvis) till följd av besvärsskäl som den klagande faktiskt angett. Tre upphävda av andra skäl som ”framgår av omständigheterna” (13 kap. 17 § PBL). OCH...

Sett till enskilda klagande Knappt 1,5 PROMILLE (1 av 689) fick bifall i sina yrkanden till följd av besvär de själva angett. Ytterligare 2,0 procent (14 av 689) fick bifall i sina yrkanden till följd av andra anledningar som ”framgår av omständigheterna”.

Sammanfattning Ca 50 % av alla bostäder överklagas i Stockholms län. De klagande är inte representativa för befolkningen. Överklaganden äventyrar planens genomförande i en mycket begränsad (obefintlig?) utsträckning. De klagandes synpunkter tillgodoses så gott som aldrig.

KTH ROYAL INSTITUTE OF TECHNOLOGY Tack!