Vattenbrist för fred och samverkan Växjö 11 Mars 2011 Klas Sandström Ramboll Natura AB.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Varför EU? Varför sammanhållningspolitik? Varför Interreg? Daniel Tarschys Stockholms universitet & SIEPS (Svenska Institutet för Europapolitiska Studier)
Advertisements

Geografi Henrik Carlsson.
Samhällskunskap B Moment: Samhällets ekonomi Oskar Walther
Människorna i världen Var bor det flest människor?
Samhällsekonomi 2.
FÖRENINGEN Svenskt Flyg Konferens Arlanda 15 november 2011 Regionala flygplatsers betydelse för tillväxt.
Europaparlamentariker
Varje år svämmade floden Nilen över och dränkte stora landområden.
Lektion 4 Kort om olika typer av statsskick/politiska ideologier.
Det vanligaste ämnet på jorden. Du kan inte leva utan vatten
Vatten.
Det vanligaste ämnet på jorden. Du kan inte leva utan vatten
DEL 1: DE FÖRSTA HÖGKULTURERNA
Remiss 8 januari till 14 februari Vad ville vi veta? Är analysen relevant och korrekt? Kontroll av uppgifter om butiker o bensinstationer i kartorna Ger.
Den äldsta tiden i människans Historia f. Kr f. Kr
Handel i världen - varför då?
V AD ÄR DET FÖR SAKER SOM VÅRA POLITIKER BEHÖVER BRY SIG OM …
Klimatapartheid... vem har ansvaret i en delad värld?
Samhällsekonomi Del 1.
Chalmers University of Technology CDM och dess kritik Matilda Palm, Fysisk Resurs Teori, Chalmers Klimatkompensation med CDM – inblick i kritiken och de.
Hållbar utveckling Vad är det för något? Vad handlar det om?
Geografi Naturresurser, hållbar utveckling och befolkningsfördelning 1.
Kina ett U-land? Enorm ekonomisk utveckling, risk att man ser ner på Kina som en kommunistisk diktatur. Stora problem... Men samtidigt måste vi inse att.
Makt och Demokrati.
Atlantdeklarationen -till följd av axelmakternas brott
Hållbart!. …måste vi ta ansvar för det viktigaste vi har. För att skapa en bättre vardag för de många människorna…
Klimathotet Krympt global ekonomi - med 51 tusen miljarder kronor Svåra översvämningar (höjda havsnivåer) Vattenbrist, torka, ökenutbredning Oförutsedda.
BNP (BruttoNationalProdukt):
Nationella Geodatastrategin – Geodatasamverkan - Standarder Gunnar Lysell Lantmäteriet 19 november 2013.
Ämnesövergripande kunskapskontroller
Landet Israel Av David, Felicia, Viktoria och Malin.
Att möta förändringar – adaptiv kapacitet i olika skalor
Ett axplock från Kommunerna i Stockholms- regionen – En lägesbeskrivning år 2014 Ett stöd för problem- formuleringar och prioriteringar kopplat till KSLs.
BNP i fasta priser.
Demografi - Befolkningsutveckling
De fattiga och de rika.
Geografi Kan jorden föda oss?. Kamp om hunger Jordbruket Fiske Vattenbrist – vattensnåla metoder 70% - av sötvattnet förbrukas inom jordbruken 3 ton vatten.
KONSUMTIONSSAMHÄLLET. V AD ÄR KONSUMTIONSSAMHÄLLET ? Vi handlar mer än vi behöver för att överleva – ökad konsumtion av mat, kläder, saker mm Massproduktion.
Vad är fattigdom? Fattigdom kan mätas på många sätt. UNICEF anser att barn kan räknas som fattiga när de går miste om sina grundläggande rättigheter till.
Kort ekonomisk historia. Vad krävs för att en vara ska tillverkas?
Samhällsekonomi Ekonomiska system. Vad är ekonomi? Ordet ekonomi kommer från grekiska ordet för hushållning. Ekonomi handlar om hur vi bäst använder de.
Globaliseringen Hur märks globaliseringen i vår vardag? Varor: teknik kläder skor hemelektronik, bilar, bensin, etanol filmer, möblernas träslag. Lyxprodukter.
Behövs tillväxt? 1. Hur ska det gå för Christina? 2.
Människorna och maten Geografi åk 8.
FL 4 Den moderna världens ursprung. Globaliseringen fram till ca 1900 Marks Etnocentrism – tolka världen utifrån sin egen Eurocentrism: Europa, centrum.
1:a advent 2006 Vision Gotland 2025 Tre minuter om Gotlands framtid.
GLOBALISERINGEN. VAD INNEBÄR GLOBALISERINGEN?  En av orsakerna bakom förändringar i dagens samhälle (men som hållit på länge)  Är den process som innebär.
Israel - Palestina. Aktörer  Israel: folket, regeringen, partier  Palestina: folket, Hamas, al Fatah  USA: på Israels sida  Ryssland: på Palestinas.
Tolka kartor och diagram Befolkning. Plattektonik Jorden för ca 250 miljoner år sedan. (Pangaea)
1700-tal Industriella revolutionen kom med industrier, folk flytta från landsbygd till stad.
EU bildas 1993: EU blir större och mäktigare delvis genom att länder från Öst- Europa ansluter sig till EU. Handel mellan Europas länder utvidgas vilket.
Familjeekonomi Samhällskunskap åk 4.
Per-Åke Andersson Globalisering och utveckling Karlstad Universitet, HT2010 F1: Introduktion Per-Åke Andersson.
Mellankrigstiden.
Fattiga länder, underutvecklade länder, låginkomstländer
Mellanöstern.
Ekonomisk tillväxt Produktion och levnadsstandard
LPP i Geografi ht Varför läser vi Vad skall vi gå igenom?
Europa och EU.
Geografi Henrik Carlsson.
Ideologier.
Geografi / samhällskunskap
HANDEL I VÄRLDEN.
Hållbar utveckling.
Produktion, handel och transport
Export och import.
Frihandel.
Rostows Take-off teori.
utrikespolitik inför valet 2014 Hans Linde 13 mars
Presentationens avskrift:

Vattenbrist för fred och samverkan Växjö 11 Mars 2011 Klas Sandström Ramboll Natura AB

“Whiskey is for Drinking – Water is for Fighting Over” Mark Twain Enkelt och slagkraftigt. Men ändå fel Det har slagits långt mer över whiskey än över vatten. Krig utkämpas inte över vatten. Motsatsen gäller snarare.

Det är “ont om vatten” i världen sägs det. Vad betyder det? Regnar det för lite – eller används det för mycket? Kan vara både och! Konsekvensen är åtminstone att: 1 miljard människor saknar bra vatten 2 miljarder människor saknar säker sanitet.

Hur hänger vatten, utveckling och välfärd ihop?

- utbredd - uthållig - elitistisk - outhållig Ohållbar utvecklingHållbar utveckling Ekonomisk tillväxt Resurser för välfärd FÖRDELNING - mellan sektorer Sektor ASektor B Ökad levnads- standard Befolknings- tillväxt Nederbörd - regn, snö - i det egna eller andra länder, avsaltat havsvatten eller gammalt fossilt vatten Så mycket VÄLFÄRD som möjligt PER VOLYM VATTEN för många och framtida generationer

FÖRDELNING - mellan sektorer Sektor ASektor B Ökad levnads- standard Befolknings- tillväxt Så mycket VÄLFÄRD som möjligt PER VOLYM VATTEN för många och framtida generationer - utbredd - uthållig - elitistisk - outhållig Ohållbar utvecklingHållbar utveckling Ekonomisk tillväxt Resurser för välfärd 1) Att “bygga” om naturen: USA, Saudi Arabien, Cypern, Kina Avsaltning, långa överföringar: Mer vatten Dyrt - endast förunnat ett fåtal! Fungerar Nederbörd - regn, snö - i det egna eller andra länder, avsaltat havsvatten eller gammalt fossilt vatten

FÖRDELNING - mellan sektorer Sektor ASektor B Ökad levnads- standard Befolknings- tillväxt Så mycket VÄLFÄRD som möjligt PER VOLYM VATTEN för många och framtida generationer - utbredd - uthållig - elitistisk - outhållig Ohållbar utvecklingHållbar utveckling Ekonomisk tillväxt Resurser för välfärd 2) Svag planering, ad hoc lösningar De flesta länder, inkl många fattiga Dåliga & dyra nödlösningar: Räcker ej Särintressen & traditioner viktiga Oviss framtid, drabbar de fattiga Nederbörd - regn, snö - i det egna eller andra länder, avsaltat havsvatten eller gammalt fossilt vatten

FÖRDELNING - mellan sektorer Sektor ASektor B Ökad levnads- standard Befolknings- tillväxt - utbredd - uthållig - elitistisk - outhållig Ohållbar utvecklingHållbar utveckling Ekonomisk tillväxt Resurser för välfärd 3) Medveten vattenpolitik styr: Ett fåtal länder; Sydafrika, Israel, Optimera välfärd per volym vatten:? En samhällsstrategi för alla Fungerar, men kräver mycket politik Så mycket VÄLFÄRD som möjligt PER VOLYM VATTEN för många och framtida generationer Nederbörd - regn, snö - i det egna eller andra länder, avsaltat havsvatten eller gammalt fossilt vatten

Vad innebär en “medveten vattenpolitik”? Som leder till…. Så mycket VÄLFÄRD som möjligt PER VOLYM VATTEN för många och framtida generationer

1) Effektivare använding: Mer produktion per volym vatten (mat, rena barn, kläder, hälsa…) Det är LÄTT att dubblera mängden mat producerad per volym vatten!

2) Sektorell fördelning (jordbruk, industri…) för mer nytta (arbete, lön) per volym vatten Namibia: SektorVattenanv. (%)Bidrag till BNP (%) Bevattningsjordbruk433 Boskap258 Hushåll2527 Gruvindustri316 Turism0,44 Industri + Handel2,842 Att BNP MAXIMERA vattenavändningen är enkelt. Välfärd för alla?

3) Öka skalan – komparativa hydrologiska fördelar genom handel (sk virtuellt vatten) Spara vatten = Importera vattenkrävande mat + exportera vattensnåla tjänster

4) Mer vatten: bygg ut tillflödet genom dammar, pipelines och avsaltning Mer vatten är inte fel! När användningen är effektiv och betalningen genomtänkt

4) Mer vatten: bygg ut tillflödet genom dammar, pipelines och avsaltning Tillflödet av vatten: “Supply Management” ofta dyrt – miljöovänligt Men behövs… Användningen av vatten: “Demand Management” billigt – bra för miljön 1) Effektivare använding: Mer produktion per volym vatten (mat, rena barn, kläder, hälsa…) 2) Sektorell fördelning (jordbruk, industri…) för mer nytta (arbete, lön) per volym vatten 3) Öka skalan – komparativa hydrologiska fördelar genom handel (sk virtuellt vatten)

Bra “water management” behövs inom enskilda länder…. … liksom regionalt – mellan länder. Skillnaden är bara en: Det är mycket svårare mellan länder…

Afrika – extremt beroende av delade flodsystem Afrikas delade flod- system innehåller: 61 % av ytan 77 % av folket 93 % av vattnet

Konflikter uppträder i områden där det råder osäker tillgång på vatten

Väldens vatten är en delad resurs: 253 delade flodsystem i världen Täcker 50% av jordytan Innefattar 145 länder, samt 40% av jordens befolkning Det innebär att länder knyts samman; vare sig de vill eller inte…

Eufrat / Tigris: Turkiet – Syrien, Irak Nilen: Etiopien – Egyptien Mekong: Kina – Vietnam, Kambodja Rhen: Schweiz – Tyskland, Holland Jordan: Israel – Jordanien, Palestina När vattenbrist råder blir vattnet en strategisk resurs, vilket….

… inte medför krig! Snarare tvärtom

Faktum är: Vattenbristen verkar fungera som en brobyggare… Mekongfloden: Även under Vietnamkrigets värsta dagar så sammanträdde Mekongfloden gemensamma styrorgan regelbundet. Indus: Medan två krig pågår, så träffas den gemensamma flodkommissionen regelbundet i Indien och Pakistan Jordanfloden: Trots alla problem, palestinier och israeler träffas regelbundet för att diskutera sina vattenproblem.

Fast det saknas inte problem och mindre konflikter: Indien: Kontinuerliga, mindre konflikter över hela landet Jordan floden: Israel använder sin maktposition för att ta en mycket stor andel Nilen: Klassisk upp/nedströms konflikt, Östafrika - Etiopien mot Egypten. Låt oss studera Jordanflodens problem.

Extremt låg tillgång på vatten/person Snabb befolkningstillväxt Stora behov av ökad levnadsstandard Långvarig politisk konflikt Korta avstånd – sitter i knät på varandra Klimatförändringar på väg

Jordanfloden idag: Ekologisk katastrof Från brusande flod till brunt avloppsdike på 25 år Döda havet torkar ut med 1 m per år

Hur är det ställt med regionens vattenhushållning (water management)? Eländigt Jordanien: - 50% av allt vatten läcker ut i Amman - Extrem vattenbrist – trots det storskalig grönsaksexport till Gulfstaterna Israel: - Jordbruket: 65% vatten = 2% BNP - Massiv vattenstöld från palestinierna Syrien: - Jordbruk: 85% vatten; Industri 4 % vatten - Självförsörjande på livsmedel – ett öken land!

Bevattningsjordbruk i Jordaniens öken Extremt låg vatteneffektivitet Fossilt grundvatten används Vete – kan köpas billigt på världsmarknaden

När svår vattenbrist råder, blir vattnet en strategisk resurs och flodsystem omvandlas från geografiska enheter till hydropolitiska komplex

Detta innebär att: Vattnet blir underordnat nationell säkerhetspolitik Politiker tar över hydrologernas roll Inget informationsutbyte, svaga institutioner Vatten blir ”vårt” eller ”deras” Lösningarna är dyra och tekniska

Jordanflodens hydropolitiska komplex: Extremt “securitized” Asymmetrisk maktfördelning – en hegemon Bilaterala överenskommelser (Israel-Jordanien) Svagt ledarskap, rädsla, stängda gränser Hydropolitiska ideologier utvecklas: ”Food Self-Sufficiency” (självförsörjning av mat) Krav på absolut mängd tilldelat vatten Toppstyrda, tungrodda planekonomier (t ex Syrien, Turkiet, Iran, Indien, Sydafrika före -94, m fl)

Finns det någon lösning på Mellanösterns vattenproblem? Back to basics!

Så mycket VÄLFÄRD som möjligt PER VOLYM VATTEN för många och framtida generationer Effektivare använding Mer vatten Ökad skala: handel Anpassad fördelning Först! Sen! Sist!

Rätt politik! Allokering! Ny teknik! Samverkan! Vettiga ideologier – särskilt rörande mat Vatten kostar – användaren skall betala Respektera interntl. vattenlagstiftning Motverka särintressenas inflytande Gammal konservatism – nej tack Mer tjänster, service, turism Mindre jordbruksvatten Byta information – bygga förtroende ”Sharing water – sharing benefits” Smart bevattningsteknik Avsaltning Nya överföringar – Red-Dead Transfer

Rätt politik! Allokering! Ny teknik! Samverkan! Vettiga ideologier – särskilt rörande mat Vatten kostar – användaren skall betala Respektera interntl. vattenlagstiftning Motverka särintressenas inflytande Gammal konservatism – nej tack Mer tjänster, service, turism Mindre jordbruksvatten Byta information – bygga förtroende ”Share water – sharing benefits” Smart bevattningsteknik Avsaltning Nya överföringar – Red-Dead Transfer Finns det sådan?

1997 UN Convention for the Non-navigational Use of Shared Water Cources. Två viktiga principer: ”Equitable and reasonable utilization” “To avoid significant harm to other co- riparians” “Equitable and…. ” Vad betyder det? Viktiga kriterier: Grundläggande mänskliga behov (mat & dryck, hygien, viss matproduktion) Sociala och ekonomiska behov

Vettiga ideologier – särskilt rörande mat Vatten kostar – användaren skall betala Respektera interntl. vattenlagstiftning Motverka särintressenas inflytande Gammal konservatism – nej tack Mer tjänster, service, turism Mindre jordbruksvatten Byta information – bygga förtroende ”Sharing water – sharing benefits” Smart bevattningsteknik Avsaltning Nya överföringar – Red-Dead Transfer Vad betyder det? Rätt politik! Allokering! Samverkan! Ny teknik!

” Sharing water – sharing benefits: Det är svårt att nå en överenskommelse för att dela på gemensamma vatten (volym, procent) Lättare (kanske) att dela på de nyttigheter (mat, jobb, vattenkraft) som vatten kan generera Dela på vatten är ett nollsummespel (en förlorar, en vinner); samverkan och dela på nyttigheterna är ett plussumme spel (båda vinner, 1+1>2) Öka skalan – allokera rätt – öka mervärdet / vatten!

Vettiga ideologier – särskilt rörande mat Vatten kostar – användaren skall betala Respektera interntl. vattenlagstiftning Motverka särintressenas inflytande Gammal konservatism – nej tack Mer tjänster, service, turism Mindre jordbruksvatten Byta information – bygga förtroende ”Share benefits – not water” Smart bevattningsteknik Avsaltning Nya överföringar – Red-Dead Transfer Allokering! Samverkan! Rätt politik! Ny teknik! Varför turism?

Jerusalem – historia, religion… Aqaba – sol & bad Petra – 1/7 världsunderverk Libanon – åka skidor, vinodlingar Faraos pyramider…

Turism: Ger mer inkomster/jobb per volym vatten än någon annan sektor Regionen har världens kanske högsta turistvärde Belägen 2-3 timmar från Europa Men detta kräver….

En fungerande infrastruktur (vägar, energi), bankservice, bokningstjänster, kommunikationer över gränserna och mycket mera…. Vilket i sin tur kräver fred och samverkan. Så, vattenbrist för fred och samverkan….

”Whiskey is for fighting over, water is for drinking” Slutligen…. Med den törstige kompromissar man inte. Vatten kan varken bytas mot pengar, guld eller en BMW…

Kanske det blir vattenbristen i sig som tvingar regionen till verkliga fredsförhandlingar? Petra, Jordanien

Låt oss inte glömma vad Drottning Noor av Jordanien har sagt…. “War over water would be the ultimate obscenity”

Hur står det då till med Nilen? En av världens största floder, stora regionala skillnader och ingen gemensam förvaltning

Låg tillgång på vatten/person Snabb befolkningstillväxt Enorma skillnader syd-norr Kolonial historia Ojämnt fördeld makt och inflytande

Nilen: -9 länder -180 miljoner -2 (3) kulturer -Blå Nilen – Etiopien -Vita Nilen – Afrika -1 traditionell makt, fast ifrågasatt idag

Samarbete? -Nile Basin Initiative -Investeringar i infrastruktur skall generera utveckling -Innebär benefit sharing, och -Kräver samarbete

Samarbete? -Nile Basin Initiative -Investeringar i infrastruktur skall generera utveckling -Innebär benefit sharing, och -Kräver samarbete Är samarbete möjligt och vad kan genomföras?

En gemensam flodkommission -Nile Basin Commission -Förslag finns, blockeras av Egyptien & Sudan -Extremt politiskt – inflytande, beslutsmekanismer -Vattenallokering… -Jordbruksagenda – en fråga

Så sent som för 40 år sedan talade Anwar Sadat om att nästa krig i regionen handlade om Nilens vatten. Det lär inte ske.

Tack!