Gyrus precentralis Gyrus postcentralis

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
En PowerPoint om hur allt fungerar.
Advertisements

Nervsystemet.
Medicin grundkurs Andningsorganen.
Disposition Handläggning av vakenhetssänkt patient
- Kroppens kontrollcentrum -
Perception och handling hos barn med autism
4 4 Cirkeln är delad i 4 delar Delarna kallas fjärdedelar
Hjärnan och nervsystemet
Micke Sundström, Granbergsskolan 7-9, Bollnäs –
Nervsystemet och hjärnan
SPINALISHANDBOKEN Richard Levi
Medicinska-Psykiatriska effekter av Cannabis
Jonas Graf Foniater Öron, US Linköping
Tillägg Struphuvudets muskler Vokaler i svenskan och i världens språk
Pediatriska hjärntumörer
Viaskolan Ht – 13 Ninweh, Ilona & Björn
Talkommunikation A, HT 2000, Mechtild Tronnier, Talapparaten
Sinnen i samverkan Sensory integration and interference
NERVSYSTEMET.
ELLER? Det är väl inga problem att röka på lite… Ulrika Prevander
Anne-Marie Körling Till utlandsskolor Ht gråsugga.
Kroppens Nervsystem Nervsystemet Micke Sundström ©
Kognitiv psykologi Neurokognition Kap 2 Tobias Johansson
Hjärnan och nervsystemet
Av: Ludwig Karlsson & Sebastian Sverin
En webbsida som vänder sig till unga i Vänersborg.
- hur fungerar det egentligen?
Pp som sinnesorgan, nervsystem, hjärna och hormoner
Akupunkturfysiologi Acasia © Joakim Carleson Med Dr Leg Tdl
Översikt och exempel på hjärnskador
The Mammalian Nervous System: Structure and Higher Functions
Nervsystemet.
Den multimodala hjärnan
- Kroppens kontrollcentrum -
Hur kan vi veta vad som hänt i det förflutna?
Problemlösningsstrategier
NERVSYSTEMET Göran Stenman, Ursviksskolan 6-9, Ursviken –
Centrala och perifera nervsystemet
Halsrygg RSJD15 Studentens namn.
Biologiförelösning nr 2
Nervsystemet och hjärnan
Auditory Central Processing Disorders
Kognition och teknik Beata Terzis
Dag 2 Sjukdoms- och läkemedelsrelaterad Neuroanatomi Magnus Johnsson
Välkomna tillbaks! Vi kommer nu gå igenom olika strukturer
Storhjärnan Dominant sida?.
BIOLOGI - Människokroppen
Typ allt som heter något med ”thalamus”
MYOLOGI ► Läran om musklerna Johan Lundin. 3 olika typer av muskler ► Hjärtmuskel ► Glattmuskulatur ► Skelettmuskulatur ► Över 300 muskler i kroppen,
En sammanfattning av boken s
Nervsystemet Nervsystemet är nödvändigt för att kroppens olika delar snabbt ska kunna få kontakt med varandra, och fungera som en helhet. Kommunikation.
Nervsystemet styr din kropp
SPRÅKET OCH HJÄRNAN. IDAG Psykolingvistik och neurolingvistik Neurolingvistikens historia Några viktiga diskussioner Experimentella metoder 2.
Bra att veta om hjärnan. Hjärnan består av tre delar. 1.Stora hjärnan 2.Hjärnstammen 3.Lilla hjärnan Varje del har varsin viktig uppgift, men delarna måste.
Manada.se Kurvor, derivator och integraler. 3.4 Integraler 2 Integraler Integralberäkning med primitiv funktion Tillämpningar och problemlösningar manada.se.
Språk och makt. Språk är makt Inre spegel IdentitetVärld.
Ann Carlsson, vd Apoteket AB
D A C B Vems påstående stämmer? Här finns fem geometriska figurer.
Geometriska figurer Exempeluppgifter.
AREA DEL 1.
Primära hörselarean Primära synarean Gyrus precentralis
Veckans fördjupning handlar om en diagnos som vissa barn föds med
Micke Sundström, Granbergsskolan 7-9, Bollnäs –
Din kraniosakrala terapeut
Y 3.2 Cirkelns area A B C D E Aktivitet – cirkelns area
Hur kan vi veta vad som hänt i det förflutna?
Kvadreringsregeln Pythagoras sats
Hjärnan Hjärnan som är skyddad av kraniet och av hjärnhinnor, omges av vätska som hjälper till att dämpa eventuella stötar mot huvudet. Hjärnan är aktiv.
Micke Sundström, Granbergsskolan 7-9, Bollnäs –
Nerverna sitter ihop och bildar nervsystemet.
Presentationens avskrift:

2 1 3 4 5 6 7 Gyrus precentralis Gyrus postcentralis Premotoriska området Primära motoriska arean Centrum för motoriskt tal (Brocas area) Primära somatosensoriska arean Sekundära somato-sensoriska arean Primära hörselarean Centrum för språkförståelse, sensoriska språkarean (Wernickes area) Sekundära synarean Primära synarean Supplementära motorarean (paracentrala miniloben – del av premotoriska området, initiativ till rörelser och därmed till interaktion med omvärlden) Hippocampus Primära luktarean Gyrus cinguli 3:e ventrikeln Hjärnbalken, Corpus callosum Centralfåran, sulcus Sidofåran, sulcus lateralis Hö sidoventrikel A. Pannloben, frontalloben B. Hjässloben, parietalloben C. Nackloben, occipitalloben D. Tinningloben, temporalloben Gyrus precentralis Gyrus postcentralis Premotoriska området Primära motoriska arean Centrum för motoriskt tal (Brocas’ area) Primära somatosensoriska arean Sekundära somato-sensoriska arean Primära hörselarean Centrum för språkförståelse, sensoriska språkarean (Wernickes area) Sekundära synarean Primära synarean Supplementära motorarean (paracentrala miniloben – del av premotoriska området, initiativ till rörelser och därmed till interaktion med omvärlden) Hippocampus Primära luktarean Gyrus cinguli 3:e ventrikeln Corpus callosum Sulcus centralis Sulcus lateralis Hö sidoventrikel 16. Centralfåran, sulcus centralis 17. Sidofåran, sulcus lateralis A. Pannloben, frontalloben B. Hjässloben, parietalloben C. Nackloben, occipitalloben D. Tinningloben, temporalloben 2. Sidoventriklarna: Vänstra ventrikeln (1:a ventrikeln) är synlig på bilden, men dess motsvarighet på höger sida, högra ventrikeln (2:a), syns ej. 1. 3:e ventrikeln 3. Akvedukten 4. 4:e ventrikeln Centralkanalen syns ej, fortsätter från 4:e ventrikeln genom ryggmärgen. På bilden syns även 6. Bryggan, pons 7. Förlängda märgen, medulla oblongata 5. Lillhjärnan, cerebellum 2 3 6 7 5 1 4

Circulus arteriosus (cerebri) – kärlringen på hjärnans undersida 4. A cerebri media sin 2. A cerebri anterior dx 3. Ramus communicans anterior 7. A cerebri posterior dx 8. Ramus communicans posterior dx 1. A carotis interna 6. A basilaris 5. A vertebralis sin 3 2 1 4 8 7 6 Pons Medulla oblongata 5 Cerebellum 4. A cerebri media sin 2. A cerebri anterior dx 3. Ramus communicans anterior 7. A cerebri posterior dx 8. Ramus communicans posterior dx 1. A carotis interna 6. A basilaris 5. A vertebralis sin A cerebri anterior A cerebri media A cerebri posterior Hjärnbalken, corpus callosum Artärerna som försörjer hjärnans hemisfärer och deras utbredningsområden (samma siffra i kursiv stil) 2. A cerebri media 1. A cerebri anterior 3. A cerebri posterior A cerebri media + anterior – grenar av a carotis interna A cerebri posterior – gren av a basilaris, som kommer från a vertebralis sin+dx 4. Hjärnbalken, corpus callosum (förbindelsen mellan hemisfärerna)

10. Sinus sagittalis superior, blodledaren i Falx cerebri 1. Thalamus 12. Hypothalamus 10. Sinus sagittalis superior, blodledaren i Falx cerebri 2. Pons, bryggan 8. Medulla spinalis, ryggmärgen 5. Medulla oblongata 3. 4:e ventrikeln 4. Cerebellum, lillhjärnan 6. Atlaskotan, CI 7. Axiskotan, CII 13. Hypofysen 11. Corpus callosum Dessa kan vi spara till senare: 18. Trachea, luftstrupen 9. Esofagus, matstrupen 14. Tungbenet 15. Epiglottis, struplocket 16. Cartilago thyroidea, sköldbrosket 17. Cartilago cricoidea, ringbrosket 2 3 4 1 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 Thalamus Pons, bryggan 4:e ventrikeln Cerebellum, lillhjärnan Medulla oblongata Atlaskotan, C1 Axiskotan, C2 Medulla spinalis, ryggmärgen Matstrupen Sinus sagittalis superior Corpus callosum Hypothalamus Hypofysen Tungbenet Epiglottis, struplocket Cartilago thyroidea, sköldbrosket Cartilago cricoidea, ringbrosket Trachea, luftstrupen UPPGIFT: Hjärnans och ryggmärgens hinnor Hinnornas namn på svenska och medicinskt språk Rummen mellan hinnorna UPPGIFT: Kotornas namn o antal, på svenska och medicinskt språk (se medicinska språket) Då går det av bara farten att ta sig an spinalnerverna också! 31 par med namn efter motsvarande kota. Klura på: Hur många cervikalkotor? Hur många spinalnerver med motsvaras de av? Passsa också på att lära dig kotornas anatomi Kotkropp corpus vertebrae Kotbågen arcus vertebrae Kothålet foramen vertebrale passage för medulla spinalis Taggutskott processus spinosus Tvärutskott processus transversus (Ledutskott Processus articularis (inferior/superior)) (Mellankotshål, foramen intervertebrale passage för spinalnerver)