Kajsa Bråting  H. Sollervall: Tal och de fyra räknesätten, Studentlitteratur.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
En övning i att formulera sig matematiskt
Advertisements

Talföljder formler och summor
X-mas algebra Är du redo? Klicka!!.
Populärt brukar algebra ibland kallas för bokstavsräkning
En genomgång av spelet: Dubbelkrig-Grön
Text och bild från wikipedia
hej och välkomna EKVATIONER Ta reda på det okända talet.
Algebra Kap 4 Mål: Lösa ekvationer
En övning i att formulera sig matematiskt
Institutionen för matematik, KTH Mats Boij 5B1118 Diskret matematik 5 november B1118 Diskret matematik Tredje föreläsningen - Kombinatorik.
Tal och de fyra räknesätten Lite multiplikation och mycket bråkräkning
Komplexa tal inför Laborationerna
Namn på siffror i ett tal
Text och bild från wikipedia
Beräkna en ekvation (metod 1)
Beräkna en ekvation (metod 1)
Metoder för att räkna addition och subtraktion
Matematik A - Introduktion
Decimaltal Av: Kawa Ali Örtagårdskolan (Ht:2010).
”Våga göra överslag!” En learning studie om vardaglig hantering av multiplikation med tvåsiffriga tal.
Grundläggande programmering
ARITMETIK – OM TAL.
Bråk Text och bild från wikipedia. Vad är bråk 1/3 5/8 1/27 3 _
Kap 2 - Algebra och ickelinjära modeller
Ekvationer & Formler Att förenkla uttryck.
Nu ska vi börja med Subtraktion.
Negativa tal – några exempel
Institutionen för matematik, KTH Mats Boij 5B1118 Diskret matematik 20 novnember B1118 Diskret matematik Åttonde föreläsningen Ringar.
faktor X faktor = produkt
Att räkna med bokstäver
Addition-uppställning
Division Division. Division är att dela. Division är att dela.
 Multiplikation av bråk  Division av positiva heltal  Några olika sätt att räkna division  Tillämpad bråkräkning  Proportionsräkning.
Samband och förändring. Delen i procent Finns två metoder. Antingen räknar man först 1 % (genom att dividera med 100) och multiplicerar till den procenten.
Lars Madej  Talmönster och talföljder  Funktioner.
Manada.se Algebra och funktioner. 1.1 Algebra och polynom Förkunskaper: Grundläggande algebra Konjugatregeln och kvadreringsreglerna Andragradsekvationer.
Aritmetik - tal. Delbarhet Ett tal är delbart med ett annat om kvoten blir ett heltal Alla jämna tal är delbara med 2 Alla tal var siffersumman är delbart.
GENOMGÅNG 1.3 TAL I BRÅKFORM. Delbarhetsregler Alla jämna tal är delbara med 2. t.ex. 2, 14 och 78 Att vara delbar med betyder att det går jämnt ut då.
 Matematikhistoria: Talsymboler och talsystem  Något om olika talbaser  Tal i vanliga basen 10  Tiopotenser och grundpotensform.
ARITMETIK – OM TAL.
ARITMETIK – OM TAL.
Några nedslag i geometrins historia
Kap 1 - Algebra och linjära modeller
Aritmetik 6
Populärt brukar algebra ibland kallas för bokstavsräkning
Kap 2 - Algebra och ickelinjära modeller
Kap 1 - Algebra och linjära modeller
X Matte-Doobidoo Kap 1.
= Lämna utrymme ovanför. Det kanske behöver skrivas något där.
= Själva uppställningen börjar precis som addition. Utrymme ovanför!
Lektion om samband.
Tala om tal.
Kapitel 2, mattespananrna
TERM – TERM = SKILLNAD Term – term = differens (skillnad)
GRNMATC - KAP 2 ATT LÖSA PROBLEM.
Kvadreringsregeln Pythagoras sats
Y 1.5 Potenser 3 ∙ 3 ∙ 3 ∙ 3 ∙ 3 = 35 Vad är en potens?
Prioriterings regler Matematik 1a.
GRNMATC – KAP 6 NEGATIVA TAL.
GRNMATC - KAP 2 ATT LÖSA PROBLEM.
GRNMATC – KAP 4 BRÅK.
Algebra och icke-linjära modeller
Produkt 12 · 35 = 420. Produkt 12 · 35 = 420 Tusentalssiffra.
ARITMETIK – OM TAL.
Y 5.3 Kombinatorik Kombinationer
Det handlar om multiplikation
Z 1.3 Räkna med negativa tal
Z 1.7 Kvadrater och kvadratrötter
Presentationens avskrift:

Kajsa Bråting

 H. Sollervall: Tal och de fyra räknesätten, Studentlitteratur.

 Aritmetik=räknelära  Arithmos=tal (på grekiska) Under Antiken skiljde man mellan  Logistik (köpmännens matematik)  Aritmetik (de teoretiska matematikernas matematik)

 Elementa är ett verk som sammanfattar den grekiska antikens matematik. Elementa är skriven av bland andra Euklides (300 f Kr).  Elementa består av 13 böcker som är indelade i plangeometri (bok I-VI), aritmetik (bok VII-IX) inkommensurabla storheter (bok X), rymdgeometri (bok XI-XIII).  Näst efter Bibeln är Elementa den mest spridda boken i Västerlandet.

Euklides Elementa, bok VII, definition 1 & 2: Def 1: En enhet är det på grund av vilket vart och ett av de ting som existerar kallas ett. Def 2: Ett tal är en mångfald av enheter.

Nu lämnar vi Antiken och går in i modern tid!

 Addition av positiva heltal.  Några olika sätt att räkna addition.  Uppdelning i termer.  Subtraktion av positiva heltal.  Några olika sätt att räkna subtraktion.  Multiplikation av positiva heltal.  Några olika sätt att räkna multiplikation.  Faktorisering och primtal.

 Addition: Term Term Summa

Addition handlar om att lägga till. Jag har två äpplen och lägger till ett. Då har jag 2+1=3 äpplen. ╀ =

Vi lägger samman antal av samma sort! Det är inom matematiken inte självklart vad vi får om vi… …lägger samman två äpplen och ett päron. ╀ =

Ett bra sätt att tolka additioner är att använda tallinjen. 3+5=8 kan ses som en förflyttning på tallinjen.

Vi kan också ta ett tre-steg plus ett fem-steg. I Sollervalls bok kallas dessa pilar för talpilar.

Denna lag gäller för alla positiva heltal a och b.

(a+b)+c=a+(b+c) Denna regel gäller för alla positiva heltal a, b och c. Exempel: (2+3)+4=2+(3+4)

=? Ex 1. Räkna ental, tiotal och hundratal var för sig: = = =639 Ex 2. Uppställning:

Tiokamrater: 10=1+91 och 9 är tiokamrater 10=2+82 och 8 är tiokamrater 10= = = =6+4 osv 10=7+3 10=8+2 10=1+9 Alltså! Två tal är tiokamrater om deras summa är lika med tio.

 Subtraktion innebär att ta bort.  Jag har 3 äpplen och äter upp 1. Då har jag 3-1=2 äpplen kvar.  Vi räknar ut 3-1=2 genom att utgå från 3 och ta bort 1. Sollervall kallar detta tänkande för Borttagningsmetoden. -=

Utfyllnadsmetoden

 Subtraktion: 7-2=5 Term Term Differens

 Gäller kommutativa lagen respektive associativa lagen vid subtraktion mellan två positiva heltal?

 Multiplikation: 7·2=14 Faktor Faktor Produkt

 Exempel: Hur många dagar är 5 veckor?  =35 dagar  Vi kan uttrycka svaret lite mera kortfattat, som en multiplikation: 5·7=35 Vi ska nu titta närmare på 3 olika sätt att tolka produkten 5·7=35

.

Tolkning 2

Tolkning 3

Varje upprepad addition kan skrivas som en multiplikation. Exempel: Hur många decennier går det på ett sekel? …+10=10·10= stycken 10:or

 Gäller kommutativa lagen vid multiplikation mellan två positiva heltal?

7·239=7·( )=7·200+7·30+7·9= = =1673 Obs! Vi har multiplicerat ett tal med en summa av termer. Man säger på mattespråk: Multiplikationen är distributiv (över addition).

För alla positiva heltal a, b och c gäller att a·(b+c)=a·b+a·c

239·57=( )·(50+7) =200·50+200·7+30·50+30·7+9·50+9·7 = =13623

 Att faktorisera innebär att skriva ett tal som en produkt av två eller flera faktorer.  Exempel: Vi kan faktorisera talet 6 genom att skriva det som exempelvis 2·3 eller 1·6 2·3=61·6=6

 Hur kan vi faktorisera talet 5?  -Jo, som 5·1 eller 1·5.  Vissa heltal går bara att faktorisera som talet självt multiplicerat med 1. Sådana tal kallas Några andra sätt finns inte! PRIMTAL

 Lite mera formellt kan vi skriva: Ett primtal är ett tal som är större än 1 och som bara är jämnt delbart med 1 och sig självt.

12 är inte ett primtal, men 11 är ett primtal.

Varje positivt heltal är antingen ett primtal eller kan skrivas som en produkt av primtal på precis ett sätt. Faktum är att detta är en sats inom matematiken som kallas Aritmetikens fundamentalsats.